En utredning har arbetat i drygt ett år med förslag på hur den svenska lagstiftningen ska anpassas till EU:s engångsplastdirektiv, vars syfte är att minska användningen av engångsplast, öka plaståtervinningen, minska nedskräpningen och göra invånarna mer medvetna om plastens negativa miljöeffekter. Den 15 december presenterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin utredningens förslag på en presskonferens tillsammans med utredarna Malin Johansson och Anna Cedrum. Förslagen gäller inte engångsplast som används inom sjukvården.

Problemet med engångsplast är stort, både för att den mesta plasten tillverkas av fossila råvaror, den sällan återvinns utan bränns och därmed bidrar till klimatförändringar, och för att den efter användning ofta hamnar i naturen, och så småningom i haven där djur och fåglar får i sig den.

–Vi riskerar att ha mer plast än fisk i våra hav 2050 om vi inte vänder utvecklingen, sa Isabella Lövin när hon öppnade presskonferensen.

Användningen av engångsplast, bland annat i olika former av take away-förpackningar, ökar och utredningen föreslår att vissa engångsplastartiklar som är möjliga att ersätta med andra material ska förbjudas från 3 juli 2021. Det gäller bland annat bomullspinnar, bestick, tallrikar, ballongpinnar och sugrör. Utredningen har också andra förslag för att minska användningen av engångsartiklar och öka materialåtervinningen.

Fimpar och prillor – värstingskräpet

Tobaksrelaterat skräp är det vanligaste avfallet i Sveriges tätorter. Enligt en skräpmätning som Håll Sverige Rent gjorde under en vecka i våras bestod skräpet till 62 procent av cigarettfimpar och 14 procent av portionssnus.

– Nedskräpningen ett stort problem i Sverige. Bland annat hittades 22 miljoner fimpar under den här veckan som mätningen pågick. Därför föreslår vi att producenterna ska få en nedskräpningsavgift som utgår ifrån hur stor andel av skräpet som en viss produktkategori utgör och hur många av de produkterna som säljs varje år, sa Malin Johansson, utredare.

Nedskräpningsavgiften förväntas ge 800 miljoner kronor per år att fördela till kommunerna som ersättning för att ta hand om skräpet.

Avgiften för cigaretter med filter föreslås bli 12,4 öre per cigarett och för snus 3,9 öre per portion. Även engångsmuggar föreslås få en nedskräpningsavgift.

Den som säljer och tillverkar produkterna ska informera konsumenter om vilken miljöpåverkan de har, särskilt vid nedskräpning.

Margaretha Haglund, Tobaksfaktas tobakspolitiska expert välkomnar förslaget, men vill gärna se större grepp.

– Bra att tobaksindustrin, en av våra större miljöförstörare, får betala något för vad de åstadkommer. Men mot bakgrund av vad tobaksindustrin åstadkommer i termer av ohälsa och miljöförstöring är avgifterna ytterst blygsamma och bara en droppe i havet av vad tobaksbruket kostar. Det är viktigt också att Sverige tar krafttag för att stoppa tobaksindustrins rekrytering av nya konsumenter för då blir skräpproblemet också mindre, säger hon

Utredningen föreslår också ett insamlingssystem för fimpar och prillor. Producenterna ska stå för kostnaderna för att sätta upp behållare runt om i landet.

Straffbart slänga fimpar

Det är redan idag förbjudet att slänga skräp, men enstaka småsaker som till exempel fimpar, prillor och godispapper räknas som ringa förseelse och är undantagna från straffansvar. Det undantaget föreslås nu tas bort från 1 januari 2022.

–Det finns uppskattningar som visar att vi slänger en miljard fimpar varje år på gator, torg och i naturen, vilket motsvarar 108 ton plast. Med den kunskap vi har idag om mikroplaster och plastens övriga effekter på miljön vid nedskräpning tycker vi att det är olämpligt att ha kvar det här undantaget. Det bör bli straffbart och leda till böter även att slänga enstaka skräpföremål, sa Anna Cedrum på presskonferensen.

Välkomnar förslaget

Margaretha Haglund välkomnar förslaget.

–Det är utmärkt att man nu vill ta bort undantaget i ”skräplagen” för vårt absolut vanligaste skräp fimpar och snusprillor, som står för närmare 80 procent av allt skräp. De är miljöförstörare och motsatsen till en hållbar utveckling. Tobaksskräpet slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och vidare ut i havet. Enligt förslaget ska även tobaksbrukarna böta, men egentligen borde väl de verkliga miljöförstörarna –  tobaksindustrin – betala för allt. Vill man minska detta miljöfarliga och hälsovådliga skräp väsentligt finns bara en lösning, nämligen en utfasning av allt tobaksbruk, säger hon.

Utredningen på remiss

Regeringen kommer att skicka förslagen på remiss till 15 mars 2021. Därefter vidtar diskussioner med Centern och Liberalerna om hur utredningens förslag ska tas vidare.

Läs mer om tobaksskräp på Tobaksfakta.se:

Naturvårdsverket ska mäta plastskräpet

Utökat producentansvar för tobaksföretag

Ny skräpmätning: 76 procent av skräpet i centralorten är fimpar och snus

Fimpar och prillor – mesta skräpet på gator och torg

 

Faktaruta engångsplast

Årligen används i Sverige:

  • 0,5–1 miljard engångsmuggar som innehåller plast, många av dem med plastlock
  • 570 miljoner take away-förpackningar
  • 5,1 miljarder cigaretter med filter samt lösa filter
  • 3,5 miljarder portionssnus

Endast 15–20 procent av plasten materialåtervinns, cirka 80 procent bränns genom energiåtervinning. EU-målet ligger på 50 procents återvinning år 2025.

Ny plast har 3–4 gånger högre klimatpåverkan än återvunnen.

Källa: Miljödepartementet

Läs vidare