Tobakspolitik i Sverige och EU

Bruket av, och förhållningssättet till, tobak- och nikotin produkter påverkas av tobakspolitiken och lagstiftningen i Sverige och EU. Det har hänt en hel del på senare år i tobakslagstiftningen i EU och Sverige. Här kan du följa den politiska utveckling.

Lagar som reglerar tobak och nikotinprodukter i Sverige

I Sverige finns två lagar som reglerar tobak och nikotin. Tobakslagen, som som täcker bland annat cigaretter, brunt snus, heat-not-burn och e-cigaretter, och lagen om tobaksfria nikotinprodukter, som täcker vitt snus. 

Tobakslagen

Den första svenska tobakslagen (SFS 1993:581) trädde i kraft den 1 juli 1993. Ett 25-tal skärpningar i denna lag gjordes mellan åren 1995–2018, då den upphävdes och ersattes med: Lag om tobak och liknande produkter (2018:2088)

Den nya lagen innehåller bestämmelser om tobak, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (även nikotinfria vätskor), örtprodukter för rökning och produkter som till användningssättet motsvarar rökning men inte innehåller tobak. Lagen omfattar inte rökprodukter som klassas som narkotika. Nedan lagens innehåll i korthet.

Definitioner:
Elektronisk cigarett: en produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga.
Påfyllningsbehållare: innehåller vätska som innehåller nikotin och som kan användas för att fylla på en elektronisk cigarett.
Örtprodukt för rökning: är baserad på växter, örter eller frukter som inte innehåller tobak och kan förbrukas via förbränning.

Tillsatser i cigaretter och rulltobak
Förbud för tillsatser av karakteristisk doft eller smak av annat än tobak. Med karakteristisk smak menas en tydligt märkbar doft eller smak av annat än tobak.

Rapporteringskrav till Folkhälsomyndigheten för tillverkare och importörer
Tobaksvaror och örtprodukter för rökning

  • Skyldighet att lämna uppgifter om ingredienser och kvantiteter av dessa ingredienser.
  • Undersöka och lämna uppgifter om ingrediensernas effekter på hälsan.
  • Årlig rapportering av marknadsföringskostnader, sponsring och försäljningsvolymer.

Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare

  • Anmäla produkter som avses tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden.
  • Rapportera varje väsentlig förändring av produkten.
  • Årlig rapportering av försäljning uppdelat på varumärke och produktsort.
  • Uppgifter om konsumentgrupper och på vilket sätt försäljning sker.

Hälsovarningar
Tobaksvaror och örtprodukter för rökning ska förses med texter och illustrationer som upplyser om de hälsorisker som är förenade med bruket samt om rökavvänjning.
Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska förses med följande text centralt placerad: ”Denna produkt innehåller nikotin som är ett mycket beroendeframkallande ämne.” Förpackningarna ska också innehålla ett informationsblad om riskerna och en innehållsförteckning.

 Marknadsföring
Det är förbjudet att marknadsföra tobaksvaror till konsumenter. Förbudet gäller inte (frånsett annonser) i periodiska eller tryckta skrifter, tv och radiosändningar.

Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte marknadsföras genom kommersiella meddelanden i periodiska skrifter, informationssamhällets tjänster (på distans; digitalt eller via tjänstemottagare) liksom i tv och radiosändningar.

På försäljningsställen får kommersiella meddelanden som inte är påträngande visas men helst inte synliga från utsidan.

Sponsring som främjar tobaksvaror, elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare är förbjuden.

Olaglig marknadsföring kan anmälas till konsumentverket:

Försäljning av tobaksvaror
Det krävs tillstånd för att bedriva detaljhandel eller partihandel med tobaksvaror. Tillstånd krävs inte om säte eller fast driftställe för näringsverksamhet saknas i Sverige. Gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror (för den som saknar tillstånd) och elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte bedrivas utan att först ha registrerat försäljningen hos Folkhälsomyndigheten.

Minsta styckförpackning vid försäljning:
20 cigaretter, 30 gram rulltobak och 20 portionspåsar snus.

Åldersgräns
Tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte säljas till den som inte fyllt 18 år. Om man kan anta att varan är avsedd för någon som inte har fyllt 18 år, får den inte lämnas ut.

Rökfria miljöer
Definition: med rökning avses all förbränning eller annan upphettning av tobak, elektroniska cigaretter, örtprodukter för rökning eller produkter som till användningssättet påminner om rökning.

Rökförbud råder i:

  • lokaler för barnomsorg och skolverksamhet liksom skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem
  • lokaler för hälso- och sjukvård
  • gemensamhetslokaler i bostadshus och serviceinrättningar
  • kollektivtrafik
  • restauranger och andra serveringsställen
  • inhängande platser för idrottsutövning
  • lekplatser
  • entréer dit allmänheten har tillträde

Rökfri arbetsmiljö
Arbetsgivaren ansvarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök.

Tillsyn
Folkhälsomyndigheten, Kommunen, Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Polisen och Konsumentverket.

Tobak i miljöbalken

Sedan 2021 är det straffbart (800 kr i penningböter) att kasta bort till exempel en cigarettfimp eller snusprilla, enligt Miljöbalken lagändring (2021:881) Straffansvar för ringa nedskräpningsförseelse.
Regeländringar beslutade den 30 september 2021 – Regeringen.se

 

Lag om tobaksfria nikotinprodukter

Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter | Sveriges riksdag (riksdagen.se). Undantaget läkemedel eller medicintekniska produkter som omfattas av läkemedelslagen.

Produktanmälan
Tillverkare och importörer måste anmäla försäljning av produkterna till Folkhälsomyndigheten före de ges ut på marknaden.

Märkning och förpackning
Innehållsförteckning och en hälsovarning ska anges på förpackningen.
Förpackningen får inte likna ett livsmedel eller kosmetisk produkt.

Marknadsföring

  • Måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring som inte får vara påträngande eller uppmana till bruk.
  • Får inte riktas till barn och ungdomar som inte har fyllt 25 år.
  • Förbjudet med kommersiell reklam i tv och radiosändningar.
  • Sponsring av evenemang och verksamheter dit allmänheten har tillträde är inte tillåten.

Olaglig marknadsföring kan anmälas till konsumentverket:

Ålderskrav
Får inte säljas till den som inte fyllt 18 år. Om man kan anta att varan är avsedd för någon som inte har fyllt 18 år, får den inte lämnas ut.

Tillsyn
Folkhälsomyndigheten, Kommunen, Länsstyrelsen, Polisen och Konsumentverket.

Rapporteringsskyldighet
Försäljningsvolymer, och uppgifter om preferenserna hos olika konsumentgrupper, inbegripet barn eller ungdomar som inte fyllt 25 år.

Svensk tobakspolitik under hundra år – en historisk översikt

Krav på åtgärder mot tobaksbruket framfördes i samhällsdebatten redan i början av 1900-talet. Det var de nya, fabriksgjorda cigaretterna som gjorde att även ungdomar och kvinnor började röka. Riksdagsmän motionerade bl a om en åldersgräns för inköp av tobak. Debatten ledde till en utredning som 1918 rekommenderade en bred upplysningsverksamhet.

1922 betonade statsminister Hjalmar Branting upplysningens viktiga roll för sundare levnadsvanor. Han var en uttalad motståndare till lagstadgade förbud.

Det moderna arbetet för minskat tobaksbruk började på 1960-talet. Då fanns Brantings optimistiska syn på möjligheterna att nå resultat genom upplysning om tobakens skadeverkningar fortfarande kvar. Om människor bara fick information om hälsoriskerna så skulle de låta bli tobaken, ansågs det.

Numera vet vi att det inte räcker med faktainformation om hälsorisker för att tränga tillbaka rökningen. Det krävs en rad åtgärder med bl a en aktiv prispolitik, förbud mot den kommersiella tobaksreklamen, åtgärder för rökfria miljöer och behandling för dem som vill sluta röka.

De första uppmärksammade forskningsresultaten om tobaksskador kom under 1950-talet och gav nytt bränsle åt debatten om tobaken. I slutet av decenniet utredde medicinska forskningsrådet på regeringens uppdrag tobakens skadeverkningar. Utredningsarbetet utmynnade i slutsatsen att kraftfulla insatser måste göras för att få klarhet. Forskningen ökade och bl a tillsatte Svenska Tobaksmonopolet ett medicinskt expertråd.

Monopolet började även ge årligt stöd till tobaksforskning och gav 1960 ut en informationsbroschyr där det påpekades att cancerframkallande ämnen identifierats i tobaksrök.

Orsaken till att Tobaksmonopolet både stödde forskning och bedrev upplysning var att det allmänt uppfattades som ett statligt ämbetsverk. Det föll sig naturligt att det fick svara för upplysning och anförtroddes forskningen om tobakens skadeverkningar. Det hade bildats 1914 under den tid då man börjat betrakta tobaksbruket som en samhällsfara och upphörde på 1960-talet.

1963 tillsattes en expertgrupp inom medicinalstyrelsen (socialstyrelsens föregångare) med uppdrag att belysa sambandet mellan tobaksrökning och ohälsa.

Från och med 1964 ställdes ett årligt anslag på inledningsvis en halv miljon kronor till förfogande för upplysning om tobakens skadeverkningar.

Informationsarbetet inriktades under 1960-talet främst på att motverka rökning bland barn och ungdom. Först på 1970-talet började informationen på allvar riktas även mot vuxnas rökvanor.

I slutet av 1960-talet kom krav på mer omfattande åtgärder mot rökningen. Frågan om t ex förbud mot tobaksreklam väcktes i Nordiska rådet. I Sverige framförde socialstyrelsen och skolöverstyrelsen gemensamt kritik mot tobaksreklamen. Det ledde till att tobaksbranschen skärpte sina etiska regler för tobaksreklamens utformning.

Efter 1970 har detta hänt:

1973 Socialstyrelsens tobaksutredning kräver bl a varningstexter och förbud mot tobaksreklam.

1977 Obligatoriska varningstexter och innehållsdeklarationer införs på tobaksförpackningar.

1979 Lag som reglerar marknadsföring av tobak och alkohol.

1981 Tobakskommittén kräver ökad information och nya lagar.

1983 Arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen ger ut en skrift om begränsning av tobaksrökning i gemensamma lokaler.

1984 Cancerkommittén kräver krafttag mot tobak, förstärkt produktkontroll och information.

1989 Folkhälsogruppen kräver förstärkt information, reklamförbud, aktiv prispolitik, åldersgräns, produktkontroll och lag om rökfria miljöer.

1990 Tobaksutredningen kräver bl a tobakslag, rökfria miljöer, reklamförbud, höjda priser och förstärkt information.

1991 Läkarförbundets tobakspolitiska program med krav på rökfri arbetsmiljö, produktkontroll, aktiv prispolitik och etiska riktlinjer för marknadsföring av tobak lanseras.

1992 Folkhälsogruppens skrift om rökning bland barn och ungdom samt reklamens betydelse för tobakskonsumtionen kommer ut.

1993 Tobakslag från den 1 juli.

1994 Tobakslagen skärps och blir tydligare.

1995 En departementspromemoria om åldersgräns vid tobaksköp.
Ett eventuellt förbud mot indirekt tobaksreklam utreds.

1996 Riksdagen beslutar att en åldersgräns vid inköp av tobak ska införas.

1997 En 18-årsgräns gäller vid inköp av tobak från den 1 januari.

2002 Tobakslagen skärps så att alla serveringsställen från 1 januari 2003, inte bara de med 50 sittplatser eller fler, ska ha ett eller flera områden där rökning är förbjuden. Från den 30 september 2002 ska tobaksförpackningar ha större utrymme för varningstexter och även varnande bilder, liksom en innehållsdeklaration och uppgifter om plats och tid för tobakens tillverkning. Försäljare av tobak ska anmäla försäljningen till den kommun där verksamheten pågår före den 1 januari 2002. Från den 30 september gäller förbud för ord som t ex light, mild och annat som ger intryck att en viss tobaksvara är mindre farlig än andra. Tillverkare och importörer ska till Statens folkhälsoinstitut lämna uppgifter om ingredienser, mängden av dem och deras skadlighet för hälsan, också från den 30 september. Regeringen beslutade i november att förbjuda indirekt tobaksreklam från den 1 januari 2003.

2004 Riksdagen beslutar i maj att rökning blir förbjuden på alla serveringar från den 1 juni 2005, med undantag för uteserveringar. Möjlighet finns att inrätta särskilda rökrum där varken mat eller dryck får serveras eller tas med in. Rökrummet får bara uppta en mindre del av serveringslokalen och ska vara beläget så att besökare inte måste passera igenom det. Arbetstagare ska endast tillfälligtvis behöva vistas i rökrummet när rökning pågår.

2005 En skärpning av tobakslagen från den 1 juli anpassar den bättre till WHOs globala konvention för tobakskontroll, som Sverige ratificerade den 7 juli. Lagändringen innebär skärpta regler för marknadsföring av tobak och bättre kontroll av att minderåriga inte köper tobaksvaror. Utomhusreklam vid säljställen förbjuds liksom sponsring av evenemang och verksamheter dit allmänheten har tillträde,  eller som genom t ex tv har gränsöverskridande effekt, om det kan medföra att försäljning av tobak främjas. Försäljning av tobak ska ske på sådant sätt att det går att kontrollera köparens ålder.

2010 Skärpning av plikten att anmäla tobaksförsäljning till den kommun där försäljningen ska ske redan innan verksamheten har börjat. Näringsidkaren ska också ansvara för att det finns ett utarbetat program för egenkontroll inom rörelsen som ska bifogas anmälan, samt ge sin personal den information och det stöd som behövs för att den ska kunna följa tobakslagen och anslutande föreskrifter. Vid allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelserna får en kommun förbjuda en näringsidkare att sälja tobak under högst sex månader, alternativt utfärda en varning i lindrigare fall. Från 2010 gäller också att polisen ska utöva tillsyn vid sidan av kommunerna och att kommunerna har möjlighet att samarbeta med varandra i tillsynsarbetet.

2012 Socialdepartementet utfärdade en förordning om samordning av länsstyrelsernas arbete på alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet, ANDT. Vid varje länsstyrelse ska det finnas en samordningsfunktion för ANDT-frågor. Denna ska stödja arbetet med att genomföra den nationella politiken på området och utveckla ett långsiktigt kunskapsinriktat regionalt och lokalt arbete. Länsstyrelserna ska så långt som möjligt samordna det förebyggnade arbetet med den tillsyn som de också ska utövas. De ska varje år redovisa samordningsenhetens arbete för Statens folkhälsoinstitut.

 

Nutidshistorien är under konstruktion, välkommen tillbaka snart!

EU-lagstiftning

Alla medlemsländer inom EU ska följa Tobaksdirektivet, en uppsättning lagar och regler som rör tobak och nikotin. Här finns information om vad Tobaksdirektivet är för något.

Tobaksdirektivet är en uppsättning lagar och regler som har införts av Europeiska unionen (EU) för att reglera produktion, försäljning, marknadsföring och användning av tobaks- och nikotinprodukter inom EU-medlemsländerna. Den officiella titeln på detta direktiv är ”Direktiv 2014/40/EU om näringslivets närmande till medlemsstaternas lagstiftning om tillverkning, presentation och försäljning av tobaks- och närbesläktade produkter och upphävande av direktiv 2001/37/EG.”

Tobaksdirektivet är en viktig del av EU:s folkhälsopolitik. Det antogs 2014 och trädde i kraft 2016. Direktivet är EU:s sätt att implementera Tobakskonventionen inom medlemsländerna. EU är den enda regionen som ratificerat konventionen.

Tobaksdirektivet omförhandlas med jämna mellanrum. Under 2023 och 2024 ses Tobaksdirektivet över med fokus på nya nikotinprodukter.

Tobaksdirektivet gäller alla medlemsländer inom EU. Tobaksdirektivet ger dock medlemsländerna en viss flexibilitet att anpassa och genomföra direktivet i enlighet med landets förhållanden. Sverige har också ett särskilt undantag från vissa bestämmelser i Tobaksdirektivet, specifikt gällande brunt snus. Det gör att Sverige kan sälja snus på den svenska marknaden, även om snus i övrig är förbjudet inom EU.

Fem länder i Europa är inte medlemmar i EU, och berörs därmed inte av Tobaksdirektivet. Två av de är nordiska länder, Norge och Island, övriga tre länder som står utanför EU är Schweiz, Liechtenstein och Storbritannien.

Om rökfria utomhusmiljöer

Tobaksfakta (2019), uppdaterad inför den nya lagen

Läs mer

Kampanj: Lagar för alla barns framtid

Kampanjen Lagar för alla barns framtid syftar till att öka medvetenheten om att det behövs lagstiftning för att skydda barn mot nikotinberoende.

Läs mer

Artiklar

Sänkt skatt på snus i höst – trots invändningar

Riksdagen har nu klubbat igenom höjd skatt på cigaretter och sänkt skatt på snus.  Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten önskade inte sänkt...

Läs mer

Snusföreträdarna ser ut att bli något färre i EU

Resultatet i EU-valet pekar mot att det inte har varit någon fördel att slåss för det vita snuset. SD som...

Läs mer

WHO: Inte lägst tobaksdödlighet i Sverige – partier påstod motsatsen

Inför EU-valet har det från flera håll, bland annat från riksdagspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, förts fram att Sverige har...

Läs mer

EU-valet: Toppkandidater för M, SD och S kämpar för vitt snus

Moderaternas och SD:s toppkandidater och kandidat två på Socialdemokraternas lista vill alla värna det vita snuset i EU. Inget parti...

Läs mer

A Non Smoking Generation inför EU-valet: Reglera nya nikotinprodukter som tobak

A Non Smoking Generation lanserar, tillsammans med European Network for Smoking and Tobacco Prevention, en europeisk informationskampanj om de nya...

Läs mer

Hur en okänd tjänsteman på Irland segrade mot tobaksindustrin

Irland har nu haft 20 år med rökförbud på restauranger. Den brittiska tidningen The Guardian berättar historien om hur en...

Läs mer

Klart för förbud mot upphettade tobaksvaror

Regeringens förslag om förbudet mot smak på upphettade tobaksvaror har gått igenom i riksdagen.

Läs mer

Statlig utredare vill reglera nya produkter som rökning

Nikotinsnus och e-cigg bör regleras på liknande sätt som rökning. Det är slutsatsen i en ny statlig utredning. Utredaren tror...

Läs mer

Utredare föreslår nikotinfri skoltid och maxhalt för nikotin i vitt snus

Nikotinhalten i vitt snus ska högst vara 12 mg/gram. Skoltiden ska vara nikotinfri och det ska innefatta alla typer av...

Läs mer
Visa fler

Prenumerera på vårt nyhetsbrev