Statlig utredare vill reglera nya produkter som rökning

Måndagen 23 mars presenterades utredningen En trygg uppväxt utan  nikotin, alkohol och lustgas. Då berättades bland annat om förslag om nikotinfri skoltid , förbud mot lustgas och maximal nikotinhalt i vitt snus. Men utredningen hade också ett annat perspektiv som inte kom fram i pressinformationen. Utredaren, Inga-Lill Askersjö, har på regeringens uppdrag utrett om det övergripande målet för tobak- och nikotinpolitiken ska ändras så att man tar hänsyn till om det är varierande skadeverkningarna för produkterna. Utredaren vill inte se en sådan förändring. I utredningen står det:

Just nu skiljer sig regleringen åt mellan produkter, bland annat när det gäller marknadsföringsförbud, förbud mot smaktillsatser, och reglering av nikotinhalt. En reglering för tobaks- och nikotinprodukter som är mer lik den skyddslagstifning som finns för tobaksrökning skulle minska tillgängligheten och efterfrågan på ett sätt som ökar skyddet för barn och unga.

Utredaren lyfter som främsta skäl för detta att man vill skydda barn mot eget och andras skadliga bruk, eftersom det är en viktig grund för ANDTS-arbetet. Det är bland unga man ser en ökad användning av e-cigaretter och vitt snus. Utredaren skriver:

Ett argument som ibland framförs är att nikotinsnus och e-cigaretter används som ett sätt att sluta röka. I de skolundersökningar som genomförts framgår dock att många av de ungdomar som börjar använda nikotinsnus eller e-cigaretter inte har rökt eller provat andra nikotinprodukter innan. Det går därför inte att säga med någon säkerhet att ungdomar börjar snusa eller vejpa som ett alternativ till rökning. Det är också svårt att se ett samband mellan den kraftiga ökningen som skett av användningen av nikotinsnus och e-cigaretter de senaste åren och att rökningen har minskat. I stället är det mycket som tyder på att de nya produkterna har lockat nya användare av nikotin.

När det gäller vuxna skriver utredaren att det på individnivå kan finnas personer som bytt från rökning till de nya nikotinprodukter, som kan antas vara mindre skadliga. Men, menar utredaren, det går inte att säga om fler vuxna skulle röka om de nya produkterna inte fanns. Slutsatsen i utredningen är att för folkhälsan är det positivt om det ställs samma krav på de nya nikotinprodukterna  som på tobaksvaror, eftersom det kan leda till att färre unga använder nikotinprodukter och då blir det färre som utvecklar ett nikotinberoende.

Slutsatsen i denna utredning är samma som Folkhälsomyndigheten kom fram till hösten 2023. Generaldirektör Karin Tegmar Wisell sade då:

– Folkhälsomyndigheten anser att tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter behöver minska, framförallt för att skydda barn och unga. Det behövs en reglering av dessa produkter som är mer lik den skyddslagstiftning som finns för tobaksrökning, bland annat när det gäller förbud mot smaktillsatser, reglering av nikotinhalt och marknadsföringsförbud.

Folkhälsomyndigheten hade då bland annat regeringens uppdrag att jämföra skadeverkningarna av olika tobaks- och nikotinprodukter. Myndigheten kom i sin analys fram till att det kan finnas risker med brunt snus, e-cigaretter och vitt snus som vi inte vet idag. E-cigaretter och vitt snus har funnits på marknaden en kortare tid och brunt snus är inte lika spritt i världen och av den anledningen inte lika beforskat.

I Inga-Lill Askersjös nya utredningen görs en liknande analys. Utredaren skriver:

Eftersom kunskapsläget avseende de olika produkterna varierar i stor utsträckning är det inte möjligt att i nuläget med någon säkerhet uttala hur de olika produkternas skadeverkningar förhåller sig till varandra.