Varje dag slängs det cirka 2,7 miljoner cigarettfimpar på Sveriges gator – det blir cirka en miljard fimpar per år, enligt organisationen Håll Sverige Rent.

Enbart fimparna står för 62 procent av skräpet i tätorterna, enligt mätningar som har gjorts. Lägger man till begagnade snusprillor står det tobaksrelaterade skräpet för 76 procent.

Nedskräpningen i Sverige kostar cirka två miljarder kronor per år, enligt Håll Sverige Rent. Uppsala kommun beräknar att det är 20 gånger dyrare att plocka upp skräp från gatan än från papperskorgen, enligt Visirs rapport Tobaksindustrins miljöpåverkan – en genomgång av forskningsläget 2018.

Enligt samma rapport har Göteborgs kommuns räknat ut att varje kastad fimp kostar cirka 80 öre att hantera.

Plasten hamnar i havet

Cigarettfilter innehåller cellulosaacetat, en sorts plast, som spolas ner från gatan via avloppsbrunnar och hamnar så småningom i sjöar och hav. Bara plasten från cigarettfiltren väger 108 ton om året, enligt Håll Sverige Rent.

20 cigarettfilter väger 3,4 g. Globalt uppskattas att det kasserade avfallet från den cigarettförbrukningen i världen år 2014 var någonstans mellan 340 och 680 miljoner kilo, enligt WHO-rapporten Tobacco and its environmental impact: an overview.

Detta inkluderar inte vikten av resttobak och andra biprodukter av det kasserade avfallet.

Liksom annan plast bryts plasten i filtret ner till mikroplaster. Plasten är det vanligaste skräpet i haven, och de små mikroplastbitarna tränger in i sjöfåglarnas och de marina djurens celler och vävnader, och hamnar till slut i våra egna kroppar, när vi äter fisk och skaldjur.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur Sveriges lagstiftning ska anpassas till EU:s engångsplastdirektiv som bland annat innehåller förslag om producentansvar för cigarettfimpar. Utredningen ska vara klar januari 2021.

Prillor och fimpar innehåller kadmium

Tobaksproduktavfall innehåller förutom plast också över 7 000 giftiga kemikalier – inklusive kända cancerframkallande ämnen – avfall som hamnar på gator, i avlopp och i vattendrag. De skadliga kemikalierna, bland andra nikotin, arsenik och tungmetaller, kan vara akut giftiga för vattenlevande organismer, enligt WHO-rapporten.

Prillorna är inte mycket bättre än cigarettfimpar ur miljösynpunkt. Även de innehåller kadmium, som inte kan brytas ned i naturen. Prillan ska sorteras som brännbart avfall – men hamnar ofta i toaletten. Enligt Svenskt Vatten, som är en branschorganisation för VA-organisationer och arbetar för att Sverige ska ha rent dricksvatten och friska vattendrag, spolas 1,4 miljarder snusprillor ner i svenska toaletter varje år. Det gör prillorna till en av de vanligaste fulspolningarna.

Det blir drygt 1100 ton snus per år, vilket motsvarar 100 normalstora lastbilslass. De hamnar sedan i reningsverken som inte är byggda för att ta hand om farliga ämnen som kadmium, som då riskerar att hamna i naturen.

Enligt en Sifoundersökning som Håll Sverige Rent lät göra 2018 finns ett starkt stöd från allmänheten att även fimpar och annat småskräp ska omfattas av böter för nedskräpning. 93 procent tycker att personer som slänger fimpar på gatan ska kunna bötfällas. Idag är räknas den nedskräpningen som en ringa förseelse.

Förutom nedskräpningen riskerar också djur och fåglar att drabbas av akut nikotinförgiftning när de får i sig fimpar och prillor på gatorna.

Nytt sorts avfall från e-cigaretter

Ett annat sorts tobaksrelaterat skräp kan i framtiden bli lika vanligt som fimpar och prillor på gatorna: Skräp från nya produkter, som e-cigaretter, har i USA skapat en ny avfallsproblematik.

Vissa företag, men långt ifrån alla, har skapat återvinningsprogram för sina batterier och använda e-vätskepatroner.

Kotinin i grundvatten

Till avfallet som tobaksbruket genererar hör också inrökta möbler och textilier, som till slut hamnar på återvinningen för destruktion och ökar risken för att farliga ämnen lakas ur i mark och vatten. Så kallad tredjehandsrök handlar om den långvariga effekt som orsakas av rök som ackumuleras i damm, på kläder, tapeter och andra ytor. När röken oxideras bildas nya sammansättningar, som är giftigare än den primära röken.

Avfallet från tobaksbruk, till exempel nikotin och kotinin från fimpar, snusprillor och liknande, liksom uttjänta möbler och textilier, hamnar så småningom i deponier och reningsverk. Kotinin har upptäckts i grundvatten som förorenats med deponilakvatten och i återvunnet vatten som används för att bevattna fält i USA, och även i markprover från dessa fält, enligt WHO-rapporten Tobacco and its environmental impact: an overview.

Tobakskemikalier kan kvarstå efter konventionell bearbetning i dricksvattenreningsverk. Inte heller avancerad behandling kan helt eliminera dem, vilket innebär att dessa kan förorena vattenvägar och förorena vatten som används för konsumtion, skriver WHO i rapporten.

Faktaruta: Nedskräpning – så säger lagen

All nedskräpning i Sverige är förbjuden enligt miljöbalken. Förbudet gäller på platser som allmänheten har tillträde eller insyn till, och det riktar sig till alla, även markägare. Straffet för att med flit eller av oaktsamhet skräpa ner är böter eller fängelse i högst ett år, och det gäller nedskräpning av större föremål eller i stor omfattning. När det gäller nedskräpning som är mindre allvarlig, alltså små mängder skräp, kan polisen ge böter på plats. Om det handlar om en obetydlig nedskräpning, som till exempel att kasta en fimp eller prilla på gatan, ska den bedömas som en ringa förseelse, som inte är straffbar.

Läs mer här

Nedan hittar du övriga artiklar i serien om tobakens miljöpåverkan, som handlar om hur odlingen, produktion och bruket påverkar miljön, samt hur unga påverkas av att tobak är en miljöbov.

 

 

 

Läs vidare