Att cigarettrökning orsakar enorma hälsoskador för rökarna är de flesta medvetna om. I Sverige dör cirka 12 000 personer varje år av tobaksrelaterade sjukdomar. Skadorna från den passiva rökningen som omgivningen utsätts för är desamma som vid aktiv rökning – i båda fallen beror allvarsgraden på hur stor exponeringen är och hur länge den pågår. På senare år har man också börjat prata om tredjehandsrök, som är de ämnen som blir kvar i till exempel tapeter och textilier i rum där det röks och som behåller eller ökar sin giftighet när de bryts ned. Förutom detta bidrar tobaksrök även till mätbara luftföroreningar utomhus.

Barn och djur extra känsliga för andrahandsrök

Passiv rökning, alltså att andra än rökaren själv ofrivilligt utsätts för tobaksrök, dödar nästan 900 000 människor i världen varje år, enligt Tobacco Atlas.

Redan 1992 gav Environmental Protection Agency, USA:s federala miljöskyddsmyndighet, ut en rapport där ett tydligt samband mellan passiv rökning och lungcancer slogs fast.

Att utsättas för andrahandsrök är alltså en påtaglig hälsofara. När rökaren drar in luft genom cigaretten är temperaturen cirka 950 grader men sjunker mellan blossen till 600–800 grader. Vid denna lägre förbränning bildas rök som innehåller en ökad halt av farliga ämnen, till exempel 147 gånger mer ammoniak, 16 gånger mer pyridin, 15 gånger mer formaldehyd, 12 gånger mer kinolon, tre gånger mer styren och dubbelt så mycket nikotin. Partiklarna är dessutom mindre vid den lägre temperaturen, vilket gör att de kan tränga djupare i lungan och vidare in i blodomloppet skriver WHO i rapporten Tobacco and its environmental impact: an overview.

Barn är extra känsliga för andrahandsrök, men även djur som vistas i miljöer där det röks drabbas oftare av hälsobesvär, till exempel cancer, än djur som vistas i rökfria miljöer. Det visar en studie från universitetet i Glasgow 2015. Katter påverkades mer, vilket forskarna tror beror på att de får i sig restprodukter från rökning när de slickar sig rena. Djur kan även drabbas av nikotinförgiftning då de får i sig fimpar och andra produkter med nikotin. 1 212 hundar nikotinförgiftades under 2012 i USA, vilket är en ökande trend. Även vilda djur som fåglar får i sig fimpar.

Tredjehandsrök allt giftigare med tiden

Tredjehandsrök är resterna av tobaksrök och dess kemikalier som ackumuleras över tid i damm, på kläder, textilier, tapeter och andra ytor där det röks. När cigaretter och andra tobaksprodukter regelbundet röks under lång tid i en inomhusmiljö påverkar rökföroreningarna miljön och luftkvaliteten. De som vistas i dessa utrymmen kan utsättas för ofrivilliga tobaksrökföroreningar långt efter det att cigaretterna själva har släckts, enligt WHO.

Denna så kallade tredjehandsrök blir allt mer giftig med tiden, då nikotin reagerar med luften och skapar nya ämnen som inte fanns i den ursprungliga röken.
När man försöker få bort röklukt från inrökta ytor används ozonering. Nikotinet i tredjehandsröken kan reagera med ozonet vilket bildar en organisk aerosol med väldigt små partiklar. Samtidigt som luktproblemen begränsas ökar hälsoriskerna på grund av ozoneringen.

De första studierna om hälsoeffekter av tredjehandsrökning kom 2004 och visade då att den som hade sovit en natt i ett inrökt hotellrum hade förhöjda nivåer av kotinin, som är en biomarkör för exponering av tobaksrök, i urinen.

Enligt en studie från 2016 innefattar hälsorisker från tredjehandsrök bland annat försämrad sårläkning, cancer, diabetes och fettlever.

Små barn är särskilt sårbara för effekterna av tredjehandsrök på grund av deras outvecklade immunsystem, genom att de vistas på golvet bland damm och textilier och genom att de stoppar saker i munnen. Även om ingen röker i närheten kan de utsättas genom fysisk kontakt med rökares kläder och kropp.

Tobaksavfall i deponier och lakvatten

Människor och miljö utsätts för hälsofarliga tobaksavfallsprodukter från många olika källor. Ett växande miljöproblem är när restprodukter från tobaksbruk, till exempel nikotin och kotinin från fimpar, snusprillor och liknande, hamnar i deponier och reningsverk.

I lakvattensprover var kotinin bland de mest upptäckta kemikalierna. Kotinin har upptäckts i grundvatten som förorenats med deponilakvatten och i återvunnet vatten som används för att bevattna fält i USA, och även i markprover från dessa fält.

Nikotin och relaterade föreningar är så allestädes närvarande i mänskligt avloppsvatten att de har föreslagits som en markör för utsläpp av avloppsvatten i vattendrag. Det är oroande att tobakskemikalier också kan kvarstå efter konventionell bearbetning i dricksvattenreningsverk. Inte heller avancerad behandling kan helt eliminera dem, vilket innebär att dessa kan förorena vattenvägar och förorena vatten som används för konsumtion, skriver WHO i rapporten Tobacco and its environmental impact: an overview.

Produkter som är förorenade av tredjehandsrök, som byggnadsmaterial, textilier och möbler från inrökta utrymmen, orsakar även de miljöproblem när de är uttjänta och ska förbrännas eller deponeras, enligt rapporten.

Bidrar till luftföroreningar

Tobaksrök bidrar mätbart till luftföroreningar utomhus. I till exempel Los Angeles beräknas cigarettrök bidra med mellan 1 och 1,3 procent av luftföroreningarna i staden.

Med nästan 1 miljard rökare år 2012 som rökte uppskattningsvis 6,25 biljoner cigaretter, alltså 6,25 tusen miljarder cigaretter, världen över, släppte tobaksrök från cigaretterna globalt ut betydande mängder giftiga ämnen och föroreningar. Global tobaksrök bidrog med tusentals ton kända cancerframkallande ämnen, andra toxiska ämnen och växthusgaser. Toxiska utsläpp inkluderade 3 000–6 000 ton formaldehyd och 12 000–47 000 ton nikotin, samt de tre huvudsakliga växthusgaser som finns i tobaksrök – koldioxid, metan och kväveoxider, skriver WHO i Tobacco and its environmental impact: an overview.

Rökning orsakar också ökad risk för bränder, både inomhus och i naturen, vilket bidrar till de globala koldioxidutsläppen. I Australien anger brandmyndigheten att slarv vid rökning orsakar tolv bränder varje dag.

Enligt en studie från 2012 dör cirka 1000 amerikaner och 3000 skadas varje år på grund av bränder orsakade av slarv vid rökning.

I Sverige har vi cirka 24 000 bostadsbränder per år och 80–90 personer avlider varje år i dessa bränder, enligt Brandskyddsföreningen. Rökning står bakom 47 procent av dödsbränderna.

Stort klimatavtryck

Den person som röker ett paket cigaretter om dagen under sin livstid har ett omfattande klimatavtryck, särskilt när alla steg i tobaksförsörjningskedjan beaktas, enligt en WHO-rapporten Cigarette smoking: an assessment of tobacco’s global environmental footprint across its entire supply chain, and policy strategies to reduce it. Bland annat bidrar rökaren till 5,1 ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar den koldioxid som 132 träd behöver tio år på sig för att ta upp ur atmosfären. Till produktionen går det åt 1 355 kubikmeter vatten vilket är 62 års basbehov för tre personer. Det går också åt energi motsvarande 1,3 ton olja, vilket motsvarar ett genomsnittligt indiskt hushålls förbrukning under 15 år.

En rökare bidrar fyra gånger mer till klimatförändringarna än en sockerkonsument.
Rökning är därför inte bara ett problem för rökarna och människorna omkring dem, utan för hela samhällen och planeten – det är verkligen ett globalt problem, skriver WHO i rapporten.

Det mest effektiva sättet att minska utbudet av tobaksvaror är att minska efterfrågan på dem. Åtgärder som syftar till att öka medvetenheten bland allmänheten om de förödande miljökonsekvenserna av rökning och i slutändan ändra konsumentbeteenden spelar en avgörande roll i strategierna för tobakskontroll, skriver WHO.

Läs mer

A Non Smoking Generation: Den stora tobakslögnen

Niclas Malmberg. Tobaksindustrins miljöpåverkan – en genomgång av forskningsläget 2018. Stockholm: Visir; rapport 2018

The Tobacco atlas, som är ett partnerskap mellan American Cancer Society och Vital Strategies, kartlägger tobak ur en mängd aspekter.

World Health Organization (WHO), 2017: Tobacco and its environmental impact: an overview

VISIR: Passiv rökning dödar! 2019

Zafeiridou M, Hopkinson N S, Voulvoulis N. Cigarette smoking: an assessment of tobacco’s global environmental footprint across its entire supply chain, and policy strategies to reduce it. Geneva: World Health Organization; 2018

Läs vidare