Taktiken att sprida tvivel kring forskningsresultat är väl känd och används av många aktörer som har intressen att bevaka. Så lyckades till exempel den amerikanska sockerindustrin, genom köpt forskning som visade att fett är orsaken till kranskärlssjukdom, undanhålla sockrets effekter och påverka kostrekommendationer globalt i 60 år.

Tobaksindustrin dolde medvetet sanningen om effekterna av cigarettrökning i decennier. Dimridåerna om risken med tobaksbruk började på allvar spridas på 1950-talet. Då hade det börjat komma forskning som visade att det fanns ett samband mellan lungcancer och rökning. De amerikanska tobaksbolagen gick ihop för att möta det nya hotet och bildades ett eget forskningsinstitut, Tobacco Research Institute Committee.

En av de första utåtriktade åtgärderna var att i dagstidningar den 4 januari 1954 publicera ”Frank Statement to Cigarett Smokers”, en helsidesannons i 448 tidningar i 258 städer över hela USA som uppskattningsvis nådde 43 miljoner amerikaner. Annonsen hävdade att de senaste årens medicinska forskning indikerade många möjliga orsaker till lungcancer, att det inte finns några bevis för att cigarettrökning var en av orsakerna och att statistikens giltighet ifrågasätts av många forskare.

Tobacco Research Institute Committee bytte 1964 namn till Council for Tobacco Research 1964, och fanns kvar ända till 1998. Under 40 år finansierade industrin forskning för över 300 miljoner dollar. Summorna som spenderades offentliggjordes, de ansågs av tobaksbolagen vara viktig PR som visade att industrin investerade miljoner för att se till att tobaken var säker för konsumenterna.

Kopplingen mellan lungcancer och rökning förnekades för övrigt av delar av tobaksindustrin åtminstone ända fram till 2003. Det brittiska tobaksbolaget Imperial hade stämts av en änka till en storrökande man som dött i lungcancer. I handlingar inlämnade till rättegången förnekade bolaget att det bevis för att rökning orsaker lungcancer.

Skiftar fokus från passiv rökning till inomhusluft

På 1980-talet blev frågan om hälsofaran av miljötobaksrök, eller passiv rökning, aktuell. Risken förnekades av industrin, som i stället pekade på alternativa orsaker, som till exempel byggmetoder. 1984 publicerade RJ Reynolds Tobacco Company annonsen Second-Hand Smoke: The Myth and The Reality om passiv rökning, där man hävdade att det inte finns något vetenskapligt bevis på att cigarettrök orsakar sjukdomar hos icke-rökare.

Tobaksindustrin skapade också en organisation, Center for Indoor Air Research, som skulle titta på luftkvalitet inomhus. Den finansierades ursprungligen av tobaksbolagen Lorillard, Philip Morris och RJ Reynolds med syftet att bredda forskningen inom området för inomhusluftkvalitet och komma bort från betoningen på enbart tobaksrök.

Det amerikanska justitiedepartementet beskrev i domstol 2003 Center for Indoor Air Research som ”tobaksbolagens organisation för att vilseleda den amerikanska allmänheten om hälsoeffekterna av exponering för miljötobaksrök”.

Forskningen som Center for Indoor Air Research finansierade var enbart för att angripa lagstiftningsinitiativ. Vetenskapliga studier konstruerades för att få resultat som skulle vara användbara för PR, rättstvister och lagstiftningsstrider, i motsats till resultat som skulle hjälpa forskarvärlden att ytterligare förstå hälsoeffekterna av exponeringen, enligt domstolsdokumenten.

Misskrediterar forskningsresultat

USA låg före Europa när det gällde uppmärksamhet på och lagstiftning om miljötobaksrök. Men 1988 startade International Agency for Research on Cancer en stor europeisk studie som pågick i tio år och som undersökte risken för icke-rökare att få lungcancer efter att ha exponerats för andra personers rökning.

International Agency for Research on Cancer är en forskningsgren inom Världshälsoorganisationen WHO.

Tobaksbolagen befarade att resultatet av studien skulle leda till europeisk lagstiftning som skulle missgynna dem och vidtog tidigt åtgärder för att misskreditera de kommande resultaten.

Enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet var Philip Morris International beredd att betala upp till sex miljoner dollar för att motarbeta resultatet av studien som i jämförelse hade kostat två miljoner dollar under de tio år som den pågick.

Interna dokument, som offentliggjordes för en rättslig process senare, visar att Philip Morris redan 1993 beslutade att agera för att sänka studiens trovärdighet. Enligt dokumenten hade man följande mål det året:

  • Fördröja studiens framsteg och/eller lansering
  • Påverka hur studiens slutsatser och resultat beskrevs
  • Neutralisera eventuella negativa resultat av studien, speciellt som ett underlag för reglering i lag
  • Motverka den potentiella effekten av studien på regeringens politik, den allmänna opinionen och åtgärder från arbetsgivare och ägare

Philip Morris startade också en arbetsgrupp med andra tobaksbolag för att utveckla en plan för global kommunikation och regeringsrelationer för att ta itu med effekterna av studien. Förutom Philip Morris ingick RJ Reynolds (USA), Rothmans (Storbritannien), Imperial (Storbritannien), BAT (British American Tobacco) och Reemtsma (Tyskland) i gruppen. Gruppens arbete fick även stöd av olika nationella tobaksmonopol.

Philip Morris höll sig informerad om arbetet med studien genom olika grupper och personer som forskarna inte visste hade kopplingar till tobaksbolaget.

Resultatet från studien publicerades i oktober 1998. Men redan i mars samma år hade den brittiska tidningen Sunday Telegraph en artikel om studien som fick stor spridning. I artikeln påstods att WHO undanhöll resultat av studien eftersom den hade misslyckats med att visa att passiv rökning orsakade lungcancer, utan tvärtom kunde visa sig ha en skyddande effekt.

Trots pressmeddelanden från WHO och International Agency for Research on Cancer om att studien fortfarande väntade på granskning och att tidningen hade en missvisande tolkning av studiens resultat spreds anklagelserna snabbt över världen.

Underlaget till artikeln misstänktes komma från BAT, som hade haft genomgångar med media för att säkerställa en ”balanserad” rapportering av den kommande studien.

Uppmärksammad studie drogs tillbaka

Ett mer aktuellt exempel på hur debatten kan påverkas är sambandet nikotin och covid-19. Två franska studier som hävdade att nikotin kan skydda mot covid-19 fick stor uppmärksamhet i världen 2020. I Sverige publicerades artiklar om att det svenska snuset skulle studeras för att se om nikotinet i snus kunde samma effekt.

Resultaten från de franska studierna tillbakavisades dock av WHO, eftersom studierna var bristfälliga och utelämnade väsentlig information.

Senare kom det fram att två av artikelförfattarna tagit emot pengar från tobaksindustrin, något de inte hade berättat för European Respiratory Journal, där deras forskningsresultat publicerades. Tidskriften drog tillbaka artikeln, men den händelsen fick inte lika stor uppmärksamhet som den ursprungliga nyheten.

Forskningsstiftelse finansieras helt av tobaksbolag

Forskarna vet förstås vems intressen det handlar om, men för allmänhet och tobakskonsumenter är det inte så lätt att avgöra vem som står bakom en studie. Organisationerna har namn som inte kan förknippas med tobaksindustrin.

Ett exempel är Foundation for a Smoke-Free World, en stiftelse som startades 2017 och helt finansieras av Philip Morris International, ett av världens största tobaksbolag. Stiftelsen beskriver sig själv som oberoende. Syftet är bland att ”bevilja och stödja medicinsk, jordbruks- och vetenskaplig forskning för att stoppa rökning och dess hälsoeffekter”.

Stiftelsens offentliga redovisning avslöjar dock att anslagen och bidragen inte verkar vara inriktade på att finansiera vetenskaplig forskning utan snarare handlar om PR och opinionsbildning, enligt Tobacco Tactics, en databas med information om tobaksindustrin och dess metoder som drivs av Tobacco Research Group vid University of Bath.

Vetenskapliga konferenser, betalda annonsbilagor

Enligt tobakskonventionens artikel 5.3 ska tobaksindustrin inte tillåtas påverka beslut om folkhälsa. Politiker och andra beslutsfattare ska undvika kontakter med tobaksbolagen och de kontakter som är nödvändiga ska redovisas öppet. Artikeln är dock relativt okänd och kontakter förekommer ofta. Det finns till och med svenska toppolitiker som lierar sig med snusindustrin.

Länder ska enligt samma artikel inte heller marknadsföra tobaksindustrin, men det bryter Sverige mot när Swedish Match får följa med på handelsdelegationsresor utomlands.

Ju mer allmänheten har tagit till sig att traditionella cigaretter är farliga, desto mer har tobaksindustrin jobbat för att man ska se annan tobaksanvändning utifrån ett skademinimeringsperspektiv – ”harm reduction”. Ett sätt att lyckas är att sprida forskningsstudier som visar resultat som gagnar tobaksbolagen.

Det är förbjudet att göra reklam för tobaksprodukter. Dock publiceras ibland annonser som förtäckta artiklar och verkar passera under radarn på medieföretagen. Svenska Dagbladets näringslivsdel hade till exempel i februari 2019 en annonsmärkt artikel från Philip Morris som beskrev företagets nya produkter som man hävdade har reducerad skaderisk. Annonsen fälldes senare som otillåten reklam av Patent- och marknadsdomstolen 2021

Även vetenskapliga publikationer har gett tobaks- och e-cigarettföretag utrymme. Juul, ett dominerande e-cigarrettföretaget i USA, sponsrade år 2020 ett specialnummer av American Journal of Health Behavior. Där publicerades elva studier, finansierade av Juul, i ett försök att hävda att Juuls produkter gynnar folkhälsan genom att hjälpa människor att sluta röka cigaretter.

Foundation For a Smoke-Free World har publicerat artiklar i etablerade tidskrifter, inklusive International Journal of Environmental Research and Public Health och Drugs and Alcohol Today, enligt en artikel i American Journal of Public Health som efterlyser ett samlat motstånd mot tobaksbolagens försök att infiltrera de vetenskapliga rummen.

Att ge tobaksindustrin utrymme i vetenskapliga publikationer och konferenser får betydande konsekvenser, enligt artikeln. Det ger industrin legitimitet och status, och industrisponsrad forskning en likvärdig status som oberoende, trovärdig folkhälsoforskning. Tobaksindustrins deltagande vid akademiska konferenser och andra vetenskapliga arenor ger också industrin insyn i bevis och strategier för tobakskontroll, som den sedan kan använda för att motverka vetenskapsbaserade politiska initiativ, enligt artikeln.

”Allmänheten, det vetenskapliga samfundet, media och beslutsfattare måste ha en skeptisk syn på alla ansträngningar från tobaksindustrin att försöka påverka vetenskap och lagstiftning. Vi har inte råd att låta tillverkarna av världens dödligaste produkter att splittra våra enade och vetenskapsbaserade ansträngningar för att förbättra folkhälsan”, står det i ledaren.

Några exempel:

Second-Hand Smoke: The Myth and The Reality 
R J Reynolds Tobacco Company, 1984

 

Can we have an open debate
R J Reynolds, 1995

A Frank Statement
1954 Tobacco Industry Research Committee

 

 

 

Läs vidare