Hösten 2021 presenterades för första gången Interference Index för tobaksindustrin inom EU. Rapporten är gjord efter samma riktlinjer som Global Index, med skillnaden att de undersöker länder medan denna undersöker EU-regionen. Rapporten har undersökt situationen under januari 2019 till mars 2021.

Långt ifrån målen
Smoke Free Partnership, som står bakom rapporten, skriver att det spelar stor roll hur det går till på EU-nivå. EU är den enda regionala ekonomiska organisationen som har förbundit sig att följa Tobakskonventionen. EU sätter normen för den nationella lagstiftningen för EU-länderna. De flesta EU-länderna inför direktiv, regleringar och rekommendationer som EU beslutat om.

Men rapporten visar att EU har långt kvar för att leva upp till kraven i Tobakskonventionen och Artikel 5.3, att tobaksindustrin ska hållas utanför folkhälsopolitiken. EU:s sammanlagda index blir 46/90 där siffran 46 indikerar till hur stor del man inte levt upp till Artikel 5.3.

I rapporten beklagas att det inte finns några enhetliga regler för hur Artikel 5.3 ska implementeras i alla EU-institutioner. Det finns interna regler och rekommendationer på vissa håll. Det gäller exempelvis EU-kommissionens direktorat för folkhälsa och livsmedelssäkerhet (DG SANTE).

De publicerar sammanfattningar av möten med tobaksindustrins företrädare och de bjuder in observatörer från frivilligorganisationer till möten med intressenter från tobaksindustrin.

Den Europeiska ombudsmannen följer strikt riktlinjerna för artikel 5.3 och rekommenderar andra inom EU att göra likadant men än så länge är det många enheter inom EU som inte följer rekommendationerna.

Gigantisk lobbying
Eftersom rapporten är den första i sitt slag har man också tittat några år före tiden som rör rapporten, för att få en allmän analys. Man skriver:
Erfarenheterna från de senaste åren visar att tobaksindustrins lobbying på EU-nivå har fortsatt vara påtaglig. Inför beslutet om Tobaksproduktdirektivet 2014 bedrev tobaksindustrin ett intensivt påverkansarbete. Fram tills dess hade inte något beslut i EU föregåtts av så mycket lobbying.

Den lobbying som tobaksindustrin bedriver nu handlar om indirekt inflytande.
Indexet för industrideltagande i beslutsprocessen är 9/20. Siffran nio anger hur högt inflytandet är. Det finns inte bevis för direkt inflytande, men däremot för att beslutsfattare indirekt accepterar, stödjer eller ber om hjälp från tobaksindustrin. Beslutsfattare deltar i event som organiseras av industrin eller av grupper som har band till industrin. Eftersom EU inte följer reglerna i artikel 5.3 om upplysningsskyldighet är det inte säkert att beslutsfattarna alltid vet att de deltar på event där arrangören har band till tobaksindustrin.

De flesta events där tobaksindustrin var inblandad handlade om Europas plan för att besegra cancer (Beating Cancer Plan). Industrins syfte var att sprida sina käpphästar ”harm-reduction” och ”livsstilsval” och hur bra det skulle vara med mildare regler för nya tobaks- och nikotinprodukter.

I rapporten ges bland annat detta exempel: I oktober 2020 anordnades en online debatt under rubriken ”Lifestyle choices and beating Cancer. Den organiserades av Kangaroo group och leddes av EU-parlamentsledamoten Michael Gahler, bland talarna fanns också EU-parlamentarikerna Deirdre Clune och Tomislav Sokol. Under webbinariet presenterades svenskt snus som ett verktyg för att förebygga cancer.

Tobaksbolag ihop med EU-politiker
The Kangaroo Group är en organisation med representanter från EU-parlamentet, EU-kommissionen och Europeiska rådet. Där finns också akademiker och personer från näringsliv och media. Det är välkänt att Kangaroo Group har band till tobaksindustrin.  I mars 2021 fanns representanter från följande tobaksbolag i organisationen: British American Tobacco, Tobacco Europe, JTI och Philip Morris.

Smokefree partnership avslutar sin rapport med en rad rekommendationer. De önskar bland annat:

  • EU-institutionerna bör genomföra enhetliga, obligatoriska regler för hur man ska förhålla sig till tobaksindustrin. Dessa regler ska vara i linje med artikel 5.3 och dess riktlinjer. Det innebär att det ska vara obligatoriskt att publicera möten med tobaksindustrin och dess frontgrupper, och innehållet i dessa möten.
  • Det noga ska regleras vilka möten med tobaksindustrin som anses nödvändiga.
  • Enheter som arbetar med tobaksindustrin ska vara tvungna att redovisa sådana band, innan det leder till inflytande i någon beslutsprocess.
  • Inför en uppförandekod baserad på artikel 5.3 för att ha gemensamma regler för hur EU-företrädare interagerar med tobaksindustrin. Begär att intressenter deklarerar vilka de företräder, för att hitta dem som har band till tobaksindustrin.
  • Begränsa interagerande med tobaksindustrin och närliggande intressen (försäljning, distribution, marknadsföring etc) till sådant som är absolut nödvändigt.
  • Ta bort möjlighet till anonymitet vid offentlig rådgivning när det rör frågor om tobakskontroll.
  • EU bör stödja och samarbeta med frivilligorganisationer som bevakar tobaksindustrin och står fri från den.
Läs vidare