Tema: Tobaksindustrin – ett hinder mot social rättvisa

Social rättvisa kan beskrivas som möjligheten för människor att nå sin fulla potential i samhället de lever i. Enligt FN är detta en grundförutsättning för utveckling i samhället och mellan samhällen. Forskare från USA, Sydafrika och Nederländerna har kartlagt hur tobaksbolag och tobaksanvändning på olika sätt bidrar till sociala orättvisor och hindrar social rättvisa.  Detta är några av deras exempel.

• Afroamerikaner dör av mentolcigaretter
  I USA har massiv reklam för mentolcigaretter riktats till afro-amerikaner. Det har resulterat i att 85 procent av afro-amerikanerna som röker använder mentolcigaretter. Trots att de börjar röka senare i livet och röker färre cigaretter än vita amerikaner är det en större andel som dör av tobaksrelaterade sjukdomar. Detta beror på ett sjukvårdssystem som gör att de har lägre tillgång till sjukvård. En grupp som hade behövt extra stöd blir istället mer utsatt.
• Tobaksindustrin försöker vilseleda unga
  Under 80-talet kände tobaksbolagen av en sjunkande efterfrågan i Singapore på grund av hälsomedvetenheten. Efter noggrann research märktes cigarettpaket om för att ge sken av att vara mindre hälsofarliga, men i många fall handlade det bara om marknadsföring, inte någon egentlig skillnad. När det blev förbjudet med beskrivningar som ”light” och “mild” skapade bolagen istället produktnamn som ger sådana associationer. Tobaksbolagen riktade i sin research och utformning av produkterna in sig på unga människor (15-24 år).
• Tobaksindustrin försöker vilseleda urbefolkning
  Tobaksbolag som tidigare diskriminerat urbefolkningar försöker nu gottgöra genom att visa engagemang för att skapa en rökfri värld. Forskare från University of Otago Wellington, Nya Zeeland, med inriktning mot maoriers hälsa visar att tobaksindustrin vänder sig till urbefolkningar för att marknadsföra sin vision av rökfri värld, men på ett sätt som istället marknadsför andra nikotinprodukter.
  Genom att framföra sitt budskap i en ton av ånger, får dem det nästan att framstå som att de vill kompenserar urbefolkningen för tidigare missgrepp. Men egentligen handlar det om att sälja nya produkter, och att göra det till unga i urbefolkningen. Trots att man vet att det är en grupp som har högre risk att fastna i ohälsosamt bruk än andra unga.
• Riskgrupper för COVID-19 ofta också rökare
  Många av dem som har störst risk att drabbas av svåra följder av COVID-19 är också de som i störst utsträckning kommer i kontakt med tobak. Det gäller människor i fattigare länder och människor med låga inkomster. Tobaken förstärker risken för människor som redan har hög risk.
• Höginkomstländer exporterar till låginkomstländer
  Problemet med tobak har skiftat från rika länder till fattigare länder. Över 80 procent av världens tobaksanvändare finns nu i låginkomstländer. I Schweiz exempelvis produceras tobak som inte är tillåtna att sälja i hemlandet, men som exporteras till Marocko. Tobaken som säljs i Marocko är kraftfullare och mer giftig än den som säljs i Schweiz. Det fattigare landet får den största bördan av tobaken. Tobaksbolagen trycker på regeringarna i de fattigare länderna och hindrar reglering av tobaken.
• Kvinnor mer drabbade av passiv rökning
  Kvinnor röker i lägre utsträckning än män. Samtidigt är det fler kvinnor än män som blir sjuka av passiv rökning och även som dör av det.  Kvinnors arbetsmiljöer bidrar till att de i högre utsträckning utsätts för passiv rökning*.

Utifrån dessa exempel och flera andra argumenterar forskarna för att de som arbetar med tobakskontroll också ska se på hur tobaken hör ihop med social rättvisa. De som arbetar mot tobak kan luta sig mot tobakskonventionen generellt och även det som nämns om exempelvis barn och kvinnors rättigheter. De kan även luta sig mot en rad konventioner som gäller mänskliga rättigheter. för barn, kvinnor, ursprungsbefolkningar med flera. Det kan också handla om att peka på jämlikheten inom ett land men även på att rikare länder har skyldigheter gentemot fattigare länder. Genom att sätta stopp för tobaksepidemin minskar man samtidigt den sociala rättvisan, skriver forskarna.

Källa: Tobacco industry: a barrier to social justice

Fotnot: Som ett komplement till exemplen i den vetenskapliga artikeln kan nämnas att den passiva rökning som kvinnor utsätts för i stor utsträckning handlar om rökning i hemmet. När det gäller vilseledning av unga finns många exempel där man specifikt riktat in sig på kvinnor. Kvinnor har tidigare inte använt tobak i samma utsträckning som män och industrin ser kvinnor som en lovande rekryteringsbas för att få nya kunder.