Syftet med studien, som är publicerad i Preventive Medicine Reports, var att undersöka förekomsten av tredjehandsrök i 220 flerbostadshus i låginkomstområden i och runt San Diego i Kalifornien i USA. Man undersökte även hur nivåerna av tredjehandsrök hängde ihop med byggnadens bostadstyp, ålder, rökpolicy och liknande, samt lägenheterna och de boendes tobaksvanor.

Begreppet tredjehandsrök avser rester av tobaksrök som sätter sig på textilier, möbler, hår och hud och andra material i miljöer där det röks. Dessa ämnen finns kvar under lång tid och kan påverka hälsan, särskilt för barn som vistas i dessa miljöer.

Prov togs på ytor i lägenheterna. De boende intervjuades om sina tobaksvanor det senaste året, om de hade varit utsatta för passiv rökning utanför hemmet och om de hade haft gäster som hade använt tobak i hemmet de senaste 30 dagarna.

88 procent av deltagarna var tobaksfria och av övriga tolv procent var tio procent rökare. Bara 6,3 procent av rökarna rökte inomhus.

I ungefär hälften av lägenheterna var det tillåtet att röka, men ingen hade använt tobak i 193 av de 220 lägenheterna under året som föregick undersökningen.

Ungefär hälften av de boende hade grannar som rökte och 60 procent hade någon gång känt tobaksrök i sin lägenhet det senaste året.

Trots dessa siffror fann forskarna nikotin på ytorna i samtliga lägenheter, alltså även i de 122 lägenheter med rökförbud.

13,1 procent av lägenheterna med rökförbud hade nikotinnivåer över genomsnittet från tidigare studier i lägenheter med rökare som rökte inomhus. 4,1 procent hade nivåer liknande dem från en tidigare studie i ett kasino som tillät rökning.

De två högsta nivåerna som observerades i studien mättes i lägenheter med rökförbud hos nuvarande icke-rökare. Vid uppföljande intervjuer visade det sig att den ena lägenhetsinnehavaren hade bott i samma lägenhet i 20 år och tidigare hade rökt ett paket cigaretter om dagen. Hen var dock rökfri sedan nio år och ingen hade rökt i lägenheten sedan dess. I lägenheten med de näst högsta nivåerna hade en tidigare boende rökt 15 cigaretter om dagen fram till 3,5 år före undersökningen.

Stora utmaningar för hyresvärdar

Resultatet av studien visar att restprodukter stannar kvar länge i lägenheter där det någon gång har rökts.

När hyresvärdar inför rökfria bostadsbestånd står de inför svåra och potentiellt dyra utmaningar enligt studien. För att övergången ska bli framgångsrik krävs effektiv kommunikation till de boende och besökare, och att lägenheter som är förorenade kan identifieras och saneras, vilket kan bli kostsamt.

Tredjehandsrök är, liksom till exempel färger, bekämpningsmedel och elektroniskt avfall, en form av farligt produktavfall från konsumentvaror, som tillverkare, leverantörer, och återförsäljare bör ta ansvar för, både att förebygga skador och mildra skadliga effekter av. Det forskas allt mer kring den långlivade tredjehandsrökens toxicitet vilket stöder initiativ att i stor utsträckning förbjuda tobaksanvändning i alla inomhusmiljöer och att kräva att de som tjänar på tobaksförsäljning bidrar till saneringen av det giftiga arvet från tobaksvaror, enligt studien.

Läs studien Persistent tobacco smoke residue in multiunit housing: Legacy of permissive indoor smoking policies and challenges in the implementation of smoking bans här.

Tobaksfaktas tidigare artiklar om tredjehandsrök: Barn bör inte utsättas för tredjehandsrök och Tobaksbruk ger ett rejält klimatavtryck.

 

Läs vidare