Tema: ”Spara inte på tobaksrådgivning i besparingstider”

Att titta in i framtiden innebär ofta att föreställa sig nya innovationer och sätt att arbeta. Men när Tobaksfakta ber Lars Jerdén sia om vad som väntar är svaret att han hoppas att vården ska ta tillvara det som redan finns. Det vill säga: kvalificerad tobaksrådgivning som ges av diplomerade tobaksrådgivare.

– 2011 slog Socialstyrelsen fast i de nationella riktlinjerna att det behövs kvalificerade rådgivande samtal. Rekommendationen har legat kvar sedan dess och jag tror inte att den kommer att ändras.

Lars Jerdén arbetar som allmänläkare i Dalarna och är även ordförande i SKR:s, Sveriges Kommuner och Regioners, nationella arbetsgrupp som utarbetat ett vårdprogram för levnadsvanor, där ingår tobaksbruk.

-Vi uttalar oss om den kompetens som krävs och det är just diplomerade rökavvänjare.

Så långt är allting alltså bra. Det finns goda metoder och det finns en fungerande utbildning, som sköts av YMT, Yrkesföreningar mot Tobak. Det är många som har gått utbildningen. Det som oroar Lars Jerdén är att denna insats trots det inte alltid erbjuds patienter. Han anser att orsakerna är att tobaksavvänjning inte är tillräckligt prioriterat och att det rådet brist på personal. Distriktsköterskor är det exempelvis ont om. En distriktsköterska som är diplomerad tobaksrådgivare får inte alltid möjlighet att arbeta med det.

– Distriktsköterskan kanske har haft en halv dag i veckan för tobaksavvänjning, så har en kollega blivit sjukskriven och en vakans har uppstått. Då finns i praktiken inte tid för tobaksavvänjning. Det är inte för att personalen inte vill utan att den inte får.

En del av problemet kanske behöver lösas med att det utbildas fler distriktssköterskor. Men det handlar också om attitydproblem, enligt Lars Jerdén. Han menar att när regionerna har pressad ekonomi måste de vara extra noga med att ägna sig åt sådant som det finns evidens för och som är kostnads- och resurseffektivt.

– Just tobaksavvänjning är ju extremt kostnadseffektivt och tidseffektivt. Jag känner inte till någon annan metod som är mer tidseffektiv som till exempel en distriktssköterska kan ägna sig åt än kvalificerad rökavvänjning.

Nationella arbetsgruppen försöker nå ut med information för att vården ska prioritera kvalificerad tobaksrådgivning. Arbetsgruppen försöker framför allt påverka cheferna, särskilt de som arbetar närmast verksamheten.

– Det är i praktiken första linjens chefer som bestämmer om en distriktssköterska ska ägna sig åt kvalificerad tobaksrådgivning eller om hen ska sitta i telefon och ge allmän rådgivning åt de som ringer.

Att tobaksavvänjning inte är prioriterat kan också visa sig i att vården i högre utsträckning hänvisar till Sluta röka linjen i stället för att erbjuda kvalificerad rådgivning på hemmaplan.

– Det har jag sett i min egen region Dalarna. Sluta röka linjen är en fantastisk resurs, men det måste finnas alternativ för de som vill träffa en rökavvänjare i verkliga livet och inte bara ha kontakt via chatt och telefon. Om man rustar ner sina egna resurser och bara satsar på Sluta röka linjen har man mindre på paletten så att säga. Det gäller också när det inte finns tillgång till gruppsamtal som en del önskar, säger Lars Jerdén.

Sluta röka linjen kom till när rökning var det allt annat överskuggande problemet. Begreppet tobaksavvänjning har i första hand just handlat om tobaksrökning och i någon mån om tobakssnus. I framtiden tror Lars Jerdén att fokus kommer att vara mer på nikotinet. Han hänvisar till Marja Lisa Byhamres avhandling https://tobaksfakta.se/snusare-loper-okad-risk-att-do-i-fortid/  som kom för drygt ett år sedan och som visar överdödlighet hos snusare jämfört med icke-snusare.

– Det intressantaste i avhandlingen tycker jag är en studie som publicerades 2020. Det är åtta svenska studier som har slagits samman så hon har ju fått ett stort underlag. Där finns en subgruppsanalys utifrån sex av studierna. Det är nästan 80 000 personer som man följer i flera år. Den tar hänsyn till en massa andra faktorer som kan påverka dödlighet: fysisk aktivitet, alkohol, vikt, ålder och även utbildningsnivå. I studien finner man en ökad dödlighet på grund av snus på 50 procent, säger Lars Jerdén.

Han anser att studien visar snusets dödlighet på ett sätt som inte varit lika tydligt tidigare.

– Snuset innehåller hur många ämnen som helst, men min bild är att nikotinet kanske är den viktigaste orsaken till dödligheten.

De nya produkter som kommit ut på marknaden, som nikotinsnuset, heat-not burn och e-cigaretter kan innehålla höga halter av nikotin och skapa mycket riskfyllda beroenden. Det är därför viktigt att det finns tobaksavvänjare – eller nikotinavvänjare- som kan stödja de som vill sluta med produkterna. För det behövs inte något nytt system, utan man kan bygga på det som redan är utvecklat, enligt Lars Jerdén.

– Det behövs fortbildning för de kunniga personer som är diplomerade tobaksavvänjare. De måste ha tid att arbeta med det och det måste nå ut till allmänheten att de här nikotinprodukterna inte är något flashigt och trevligt. Det är något som kan vara dödligt, säger Lars Jerdén.