Tema: Rökavvänjning för nyanlända – viktigt för jämlik hälsa

Nazli Togan arbetar som hälsokommunikatör på Flyktingmedicinskt centrum, Region Östergötland. Hon och hennes arbetskamrater har både sjukvårdsutbildning och språk- och kulturkompetens från länder som många nyanlända kommer ifrån.

Att få tala sitt modersmål underlättar när man kommer till Sverige, att möta någon från samma kultur gör också livet enklare. Kulturkompetens kan till exempel handla om att förstå inställningen till tobak. Nazli Togan har egna barndomsminnen av hur röken fyllde rummen när det kom hem gäster. Rökning var en del av kulturen under hennes barndom. Det var väldigt vanligt att man bjöd på cigaretter vid högtider för att uppfylla en social förväntan.

– Om det var jul eller påsk då hade man godisskålen i ena handen och cigarettskålen i den andra. Man fick skämmas om man inte bjöd på cigaretter. Det visar hur accepterat tobak kan vara i vissa länder jämfört med i Sverige.

Kulturkompetens kan också handla om att förstå inställningen till sjukvård. Det sker ibland missförstånd i mötet med vården, när man varken kan språket eller förstår systemet.

– En del migranter har en annan syn på sjukvården och när de går till läkaren med ett hälsoproblem förväntar de sig nästan att läkaren ska göra dem friska. Där kommer vi hälsokommunikatörer in, vi informerar migranter om hur hälso- och sjukvården fungerar samt om vikten av egenvård.

Som diplomerad tobaksavvänjare vill Nazli Togan hjälpa patienten att förstå att hen måste samarbeta. Tobaksavvänjaren kan inte ensam göra jobbet. En viktig aspekt är också att informera om att det går att sluta röka, att det erbjuds hjälp och stöd i samhället samt var hjälpen finns.

– Att få hjälp att sluta röka gratis av samhället är inte något alla förväntar sig när de kommer till Sverige eftersom den hjälpen inte fanns i deras hemländer.

När det gäller rökavvänjning är oftare yngre personer mest motiverade att sluta, berättar Nazli Togan. En riktig solskenshistoria är mannen som fimpade helt på bara några dagar.

– Han var 35 år och danslärare. Han hade varit i Sverige i ett år och ville verkligen få ett jobb och vara en god förebild för sina framtida elever. Han kände att han måste sluta röka så snart som möjligt.

Nazli Togan och dansläraren arbetade med hans tobaksvanor, andra levnadsvanor, hans föreställningar om tobakens skadeverkningar och hans motiv samt planen för tobakstopp. Tack vare hans motivation och stödet blev han rökfri inom kort.

– Det var fantastiskt för både honom och mig, berättar Nazli Togan.

Men så lätt går det förstås inte alltid. Det kan vara många hinder på vägen.

– Tyvärr mår många migranter psykiskt dåligt, speciellt när de är nya i Sverige. Det försvårar tobaksavvänjningen. Då krävs det mer motivationsarbete och stöttning under hela behandlingsprocessen. Det är ofta av värde att man upprepar informationen flera gånger eftersom det kan vara svårt att koncentrera sig. Ibland förstärker vi budskapet genom att använda bilder och ger även skriftlig information på modersmål.

Trots svårigheterna är det viktigt att ha höga mål när det gäller hälsan för utrikes födda. Målet är jämlik hälsa och god hälsa är en förutsättning för en lyckad integration, förklarar Nazli Togan. Hälsokommunikatörerna ska bidra till att målet uppnås, bland annat genom att förmedla kunskap om en hälsofrämjande livsstil. De ska motivera, stödja, coacha och inspirera.

Hälsokommunikatörernas arbete riktar sig också mot personal, då erbjuds konsultationer i patient- eller familj ärenden, föreläsningar om kulturmöte inom vården samt föreläsningar om hur man jobbar med tobaksavvänjning för utlandsfödda på modersmål.

– När vi jobbar med tobaksavvänjning jobbar vi också med andra levnadsvanor för vi vet att de flesta av våra deltagare också har andra problem. De kanske inte äter så bra, de är mindre fysiskt aktiva och så vidare.

En viktig aspekt vid just tobaksavvänjning är att många som är nya i Sverige har dålig ekonomi. Kostnaden för nikotinläkemedel kan avskräcka från att köpa dem, vilket försvårar behandlingen.

– Jag har upptäckt att en del personer inte ha råd att köpa nikotinläkemedel. Jag har haft samtal med flera vårdcentraler och bett läkarna ska skriva ut det på recept. Även om det bara handlar om några kronor i rabatt så motiverar det patienten att köpa nikotinläkemedel.

Nazli Togans förhoppning är att sjukvården, speciellt primärvården, ska underlätta tobaksavvänjningen genom att skriva ut nikotinläkemedel på recept för de som har svårast med ekonomin.

Tobaksavvänjning handlar inte bara om att sluta röka cigaretter, särskilt i denna målgrupp, Nazli Togan ser också en annan utmaning, att minska användningen av vattenpipa. Vattenpipa är för en del kulturellt betingat. De flesta introduceras av äldre ungdomar och grupptryck är vanligt. Det förekommer felaktiga föreställningar om att vattenpipa är något ofarligt, berättar Nazli Togan.

–Ibland när jag föreläser och frågar hur många som använder tobak är det några stycken som räcker upp handen. Men när jag frågar om några röker vattenpipa kan många fler räcka upp handen. Alla uppfattar inte alltid att vattenpiparökning är att bruka tobak. Många tror att vattenpiparökning inte är så farligt för att röken smakar och luktar gott. Man förstår inte heller alltid att det leder till beroende, säger Nazli Togan.