Marja Lisa Byhamre, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, ger i sin avhandling Fint som snus? – Snusning, mortalitet och vad som finns däremellan, en fördjupad bild av hur hälsan påverkas av att snusa.

– Det viktigaste resultatet är att snusare har större risk att dö i förtid jämfört med icke-snusare. Det gäller framför allt i hjärtkärlsjukdomar. Skillnaderna kvarstår även när man tar hänsyn till övriga levnadsvanor och socioekonomiska faktorer, säger Marja Lisa Byhamre.

Avhandlingen bygger på fyra vetenskapliga arbeten utifrån data insamlad i Sverige. Här följer korta sammanfattningar av resultaten:

Ökad risk för förtida död
Analys utifrån en databas, med 169 000 män, som innehåller flera svenska studier om snusning och hälsa. Analysen visar att snusarna hade 28 % ökad risk för förtida död oavsett orsak jämfört med icke-snusare.

Snusare hade också 27 % ökad risk för död i hjärtkärlsjukdom såsom hjärtinfarkt eller stroke. Dödligheten i cancersjukdomar var också förhöjd men inte på ett lika tydligt sätt.

Även i kategorin ”övriga dödsorsaker”, som omfattade alla orsaker utom hjärtkärlsjukdom och cancer, sågs högre dödlighet bland snusare.

Risk för snusare oavsett sociala förhållanden
Analys utifrån data från hälsoundersökningar och hälsosamtal med 46 000 kvinnor och män i Västerbotten i samband med kontroll vid 40, 50 och 60 år. Resultaten visar ökad total dödlighet och hjärt- och kärldödlighet bland snusare jämfört med icke-snusare. Även död av ”yttre orsaker” som olyckor, förgiftningar och självmord var vanligare bland snusare. Skillnaderna mellan snusare och icke-snusare fanns kvar även när man tog hänsyn till sociala faktorer, som utbildning och inkomst.

Inte de vanliga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom
Data från 900 personer i Luleå som följts upp från 16 år till 43 års ålder analyserades. Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar undersöktes, så som övervikt, högt blodtryck, typ 2-diabetes och förhöjda blodfetter. Resultatet visade inget samband mellan kända riskfaktorer för hjärtkärl-sjukdom och snusning. Det är en indikation på att det inte är de etablerade riskfaktorerna som ligger bakom snusares ökade dödlighet i hjärtkärlsjukdomar.

Lägre d-vitaminnivåer och högre testosteronnivå
Data från drygt 6 000 deltagare i hälsoundersökningar i Norr- och Västerbotten (MONICA undersökningarna) analyserades. Snusarna hade lägre nivåer av en inflammatorisk markör i blodet, något som kan vara skyddande mot sjukdom. Snusarna hade också lägre nivåer av D-vitaminer än icke-snusare vilket visat sig vara kopplat till exempelvis ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdom och depression.  Testosteronnivån var något högre bland snusande män. Det finns forskning som visat att det skulle kunna öka risken för hjärtkärlsjukdom, men det är ännu osäkert om det stämmer.

Oklart varför snusare oftare dör i olyckor
Sammanfattningsvis verkar det inte vara de etablerade riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom såsom till exempel högt blodtryck som är huvudorsak till den ökade dödligheten, men lägre nivåer av D-vitamin och (bland män) höjda testosteronnivåer skulle kunna vara en del i förklaringen. När det gäller att fler snusare dör av yttre faktorer som självmord, förgiftning och olyckor är det oklart vad det beror på.

– Att dö av yttre faktorer hänger ihop med risktagande och psykisk ohälsa. Tidigare har man ofta tänkt att personer som väljer att börja snusa har ett mer risktagande beteende och i större utsträckning lider av psykisk sjukdom. På senare tid har man dock uppmärksammat att nikotin förändrar signalsubstanser och strukturer i hjärnan och på så sätt i sig kan leda till ökad psykisk ohälsa och större risk för att utveckla andra typer av beroende, såsom alkoholberoende, säger Marja Lisa Byhamre.

Harm reduction rekommenderas inte
I avhandlingen tas användningen av harm reduction upp, att minskar riskerna för skadorna med tobaksrökning genom att övergå till ett mindre farligt alternativ, som snusning. Slutsatsen är att det inte bör vara ett allmänt råd till rökare att övergå till snus.

– För det första är snus i sig inte alls ofarligt, vilket jag sett i min forskning. Det har dessutom visats i studier att snusning ofta inte fungerar så bra som ersättning för att röka, utan att det snarare kan leda till ett fortsatt bruk av både cigaretter och snus. Just effekterna av att röka och snusa samtidigt har det gjorts väldigt lite forskning på, kombinationen av bägge produkterna skulle kunna vara mer skadligt än effekten av dem separat. Det är ytterligare ett skäl till att inte som standard rekommendera rökare att försöka sluta med hjälp av snus, och framför allt att inte subventionera snus som en rökavvänjningsprodukt. Däremot kan det finnas personer som faktiskt lyckas sluta röka med hjälp av snus, och det är ju jättebra, men målet ska vara nikotinfrihet.

Fotnot: Utöver forskningen är Marja Lisa Byhamre ST-läkare i geriatrik vid Örnsköldsviks sjukhus.

 

Läs vidare