Det finns inte mycket forskning på vilka metoder som fungerar bäst när det gäller tobaksavvänjning och det är det som Rökstoppsprojektet ska ändra på. Som Tobaksfakta skrev om i december 2019 är Rökstoppsprojektet en databas där man kan följa upp resultaten av tobaksstopp. Syftet är att ta reda på vilka tobaksavvänjningsmetoder som fungerar bäst i olika grupper. Databasen kommer att underlätta forskning på området.

Tobaksavvänjarnas uppgift är att fånga upp personer som är beroende av nikotin, både cigarett-, snus- och e-cigarettanvändare, och som vill delta. Deltagarna får lämna basdata om sig själva och sitt beroende och kontaktas efter sex månader för en uppföljning.

Projektet är utformat enligt en dansk modell. I Danmark har man över 100000 registrerade deltagare.

Söker deltagare

Rökstoppsprojektet har kommit igång på några orter i Sverige, men nu vill projektledarna ha många fler deltagare.

–Vi hade otur med covid-19, men nu verkar det som om folk har vaknat upp, säger Matz Larsson, lungläkare i Örebro, som arbetar halvtid med tobaksprevention och är en av projektledarna i Rökstoppsprojektet.

Under stiltjen i våras har man arbetat med att anpassa materialet till svenska förhållanden och uppdaterat projektets webbplats.

Det finns ungefär tusen personer i Sverige som är utbildade tobaksavvänjare och dessa finns oftast på vårdcentralerna. Alla som arbetar med tobaksavvänjning kan ansluta sig.

–Rekryteringen av tobaksavvänjare är avgörande för resultatet. Det gäller att få igång det här så att det blir en rutin för dem att fråga sina deltagare om de vill vara med i Rökstoppsprojektet, säger Matz Larsson.

 Uppföljning efter sex månader

De tobaksanvändare som vänder sig till en mottagning för att få hjälp att sluta med tobaksbruket ska alltså tillfrågas om de vill delta i projektet och i så fall registreras deras uppgifter. Efter sex månader blir de kontaktade inom ramen för projektet för att följa upp tobaksstoppet.

–Tobaksavvänjarna behöver inte göra den uppföljningen, vilket kan vara en morot för att delta, säger Lena Sjöberg på Yrkesföreningar Mot Tobak.

Hon arbetar med att sprida information om Rökstoppsprojektet och hoppas nu på bred uppslutning.

Hon uppmanar alla som arbetar med tobaksavvänjning att vara med och vurmar särskilt för personal inom tandvården. Det är enligt henne inte så väl känt att tandvården även erbjuder tobaksavvänjning, en uppgift som hon anser att tandvården är mycket lämpad för.

Det kan dock bli dyrt jämfört med att få hjälpen på en vårdcentral, men det finns några regioner i landet, till exempel Östergötland och Västerbotten, där man kan få tobaksavvänjning inom tandvården till samma kostnad som inom hälso- och sjukvården och där behandlingen ingår i högkostnadsskyddet.

–Tandvården kan fånga upp tobaksbrukarna på ett tidigt stadium, långt innan de har blivit sjuka av sitt tobaksbruk. Många tandhygienister vill arbeta med tobaksprevention, de flesta har kunskaper om motiverande samtal och beteendeförändringar, så det är verkligen en underutnyttjad resurs för tobaksavvänjning, säger hon.

Fakta Rökstoppsprojektet

Det danska rökstoppsprojektet startade 2001 och har 100000 rökstopp registrerade. De flesta tobaksavvänjare i Danmark är knutna till den danska databasen.
Det svenska projektet finansieras via Forte med 4,8 miljoner kronor för tre år.

Forskargruppen som ligger bakom är knuten till Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård vid Lunds universitet, som är ett WHO Collaborating Centre.
Mer information här.

 

Läs vidare