Nu ska tobaksavvänjningsmetoderna utvärderas

Matz Larsson är lungläkare och arbetar samtidigt halvtid med tobaksprevention vid Region Örebro län. Han berättar att den danska databasen, som är en förebild för det svenska Rökstoppsprojektet, har 100 000 registrerade rökstopp och de flesta tobaksavvänjarna i Danmark är knutna till den.

–Det har gett mycket kunskap om rökavvänjning, som det mest handlar om där, och många forskningsresultat också. Man har fått kunskap om sårbara grupper som röker ganska mycket, psykiskt sjuka och personer som är beroende av alkohol och andra droger, säger Matz Larsson.

Den som går in i rökavvänjning i Danmark får frågan om de vill vara med i projektet. Efter sex månader ringer den danska sluta röka-linjen upp och följer upp hur det går. På samma sätt kommer det att gå till i Sverige. Flera andra länder är intresserade, som Irland, Tjeckien och Norge, vilket kan ge möjlighet till internationella jämförelser.

Syftet är alltså att ta reda på vilka tobaksavvänjningsmetoder som fungerar bäst i olika grupper. Databasen kommer att underlätta forskning på området.

–Det finns väldigt lite forskat på vad som fungerar. Det är svårt för små enheter att bedriva forskning. Det är bara Sluta röka-linjen som är det positiva undantaget, säger han.

 Alla kan delta

Det svenska rökstoppsprojektet leds från Lunds universitet och har nyligen kommit igång i Örebro. Nästa steg är att skapa kontakt med tobaksavvänjningsenheter runt om i landet på olika sätt, bland annat genom yrkesföreningarna mot tobak. Ett 30-tal enheter har redan anmält sitt intresse.

–Det är jätteviktigt att de som jobbar med det här ansluter sig så att vi kan förbättra tobaksavvänjningens vetenskapliga utvärdering och kanske stärka den allmänt genom att samarbeta och få kunskaper, säger Matz Larsson.

Det finns ingen övre gräns för antalet deltagare, men ambitionen är att få in minst 20 procent av dem som arbetar med tobaksavvänjning i Sverige.

Tobaksavvänjarnas uppgift är att fånga upp personer som vill delta. Deltagarna får lämna basdata om sig själva och sitt beroende. Efter sex månader kontaktas de per telefon för att följa upp hur det går.

–Vi kan ta emot alla som är intresserade som är beroende av nikotin, både de som använder cigaretter, snus och e-cigaretter, säger Matz Larsson.

Ska minska ojämlik hälsa

Rökstoppsprojektet har också syftet att minska nuvarande ojämlikhet vad gäller hälsa. I Sverige röker cirka tio procent av befolkningen, men skillnaden mellan olika grupper är stor. Bland lågutbildade är rökningen dubbelt så vanlig, och bland personer med psykisk sjukdom är rökningen fyra gånger så vanlig jämfört med genomsnittet för befolkningen, och 70–90 procent av personer med beroendeproblematik är rökare.

–Tobaken för med sig väldigt mycket ohälsa, och det är utsatta och svaga grupper som drabbas mest. Om man blir bättre på att hjälpa de grupperna kan man öka jämlikheten i samhället också, säger Matz Larsson.

Finansieras via Forte

Rökstoppsprojektet får finansiering via forskningsrådet Forte i tre år. Därefter hoppas Matz Larsson att projektet ska bli integrerat i den vanliga vårdverksamheten. Det finns ungefär tusen personer i landet som är utbildade tobaksavvänjare och dessa finns oftast på vårdcentralerna. Tobaksavvänjning är en kostnadseffektiv behandling som prioriteras högt i teorin, men inte alltid i verkligheten, enligt Matz Larsson.

–Det är inte alltid de ges tid och resurser till detta, det finns mycket annat som prioriteras. Men behandlingen kostar cirka 3000 kronor per patient. Om man slutar röka när man är 50 år lever man 6 år längre. Kostnaden vid uppnått rökstopp är alltså 500 kronor per levnadsår för behandlingen, som också ger väldigt stora vinster för både patienten och samhället, säger han och tillägger:

–Samhället ställer hälsoekonomiska krav på sjukvårdens behandlingar – dessa ska normalt ej kosta mer än cirka 600 000 kronor per vunnet levnadsår. Så en behandling som kostar 500 kronor per vunnet levnadsår är väldigt kostnadseffektiv.