”Minskat nikotinbruk och rökning hör ihop”

I riksdagen hölls 27 maj seminarium på temat nikotinberoende och hur barn och unga kan skyddas. Tobaksfakta och Cecilia Gustafsson (M), ledamot i socialutskottet, var arrangörer. En av de inbjudna talarna var Cecilia Gustafssons partikollegan, den tidigare riksdagsledamoten, Sofia Westergren (M). Hennes budskap är att det är viktigt att ha en kritisk blick på tobaks- och snusbolagen.

– Tobaksindustrin är väldigt långt inne i politiken, också i det parti som jag fortfarande är medlem i, säger Sofia Westergren (M).

Hon fortsätter:

– För er politiker som fortsätter att verka här i riksdagen, så finns ju en grund i tobakskonventionen, att politiken inte ska beblanda sig med tobaksindustrin. Det är väldigt enkelt. Man behöver inte gå på fester och evenemang där man inte vet vem som betalar för bubblet i glaset. Låt bli. Smutsa inte ner er. Det är mitt stora medskick idag till er som fortsätter med politik, säger Sofia Westergren.

Hej Uffe

Det är flera på seminariet som har medskick till politikerna. Matilda Frans och Carina Hesse Bohlin arbetar för Hälsoäventyret i Uppsala (länk till artikeln om Hälsoäventyret). De har med sig boken HEJ DÅ NIKOTIN som innehåller tankar från ungdomar i Uppsala. De unga ger sin syn på nikotinprodukter.  I boken finns ett brev som börjar ”Hej Uffe”. Det är skrivet av en sjundeklassare som vill påverkar politiken:  Du borde göra en motion som förbjuder färgglada och konstgjorda smaker i nikotinprodukter, skriver sjundeklassaren i sitt öppna brev till statsminister Ulf Kristersson.

Förbud mot mobiler men inte nikotin

Den anonyme eleven är inte ensam om sin önskan. Näste talare på seminariet
är Nils Lundin. Han har lång erfarenhet av att arbeta som skolläkare, skolöverläkare och chef inom skolhälsovården, och även från kliniskt arbete. Han är mån om att skydda barn och unga från nikotin.

– Vi vet ju att barnens hjärna är extra känsliga, till exempel får nikotin större påverkan på barnhjärnan än den vuxna hjärnan. Det här bör man ta i beaktande.

Nils Lundin menar att det just nu pågår ett gigantiskt experiment i verkligheten, när så många unga använder nikotin. Först om 20 år kan man bedöma effekterna av det.
Precis som sjundeklassaren reagerar Nils Lundin på lockande förpackningar och smaker som jordgubb och melon. Det är lockelser som är svårt för unga att stå emot, och något som de inte bör utsättas för. Anser han.

Nils Lundin riktar sedan en fråga till seminariepubliken. Han undrar varför ungas användande av mobiltelefoner och nikotinprodukter behandlas så olika.
Nils Lundin förstår inte varför. Han ger exempel på risker med båda sakern. Precis som mobilerna stör nikotinet koncentrationen, påverkar sömnen och den psykiska hälsan. De unga är särskilt sårbara för mobilanvändning så väl som nikotinbruk. Det är konstaterat att nikotin är mycket beroendeframkallande, medan det är mer oklart när det gäller mobilerna.

Fler risker med nikotinet

Dessutom har nikotinet riskområden som mobilerna inte har: det påverkar blodtryck och hjärtfrekvens och munslemhinna och tandstatus. Nikotinbruk under graviditet är också en riskfaktor.
– Vi har en lag om mobilförbud i skolan, men inte om nikotinfri skoltid. Jag försöker förstå men jag gör det inte.
På seminariet är det inte någon som svarar på Nils Lundins fråga.
Några daga efter seminariet visar sig ytterligare en skillnad i förhållningssätt. Folkhälsomyndigheten går ut med råd om att föräldrar inte ska sitta med mobilen i onödan, när de är med sina barn. Det finns också rekommendationer om skärmfria zoner i hemmet. De vuxna ska vara förebilder.

Alla nikotinprodukter riskfyllda

Några liknande råd har Folkhälsomyndigheten däremot inte gått ut med när det gäller att snusa inför sina barn.

Men Folkhälsomyndigheten är precis som Nils Lundin på det klara med att nikotinanvändning är riskfyllt

Linda Maripuu, utredare  inom nikotin- och tobaksområdet , på Folkhälsomyndigheten är näste talar efter Nils Lundin. Hon är  inbjuden för att tala om hur rökningen ska minskas i Sveriga. Men, säger  Linda Maripuu, målen för rökningen kan inte särskiljas från hur man hanterar andra nikotinprodukter.
Hon refererar till att minskningen av rökning bland unga, i årskurs 2 på gymnasiet, har stannat av sedan 2021. Om man slår ihop dagligrökning med de som röker nästan dagligen och sporadiskt, ligger det runt 20 procent. Det har det gjort de senaste åren.
När man tittar på totala användningen av tobak- och nikotinprodukter i gymnasiet årskurs 2, så är det över 60 procent som någon gång använt det.

Att skydda barn och unga mot rökning måste gå hand i hand med att skydda dem mot de nya nikotinprodukter, enligt Linda Maripuu. Det handlar om att fortsätta preventionsarbetet som pågått i flera decennier.

– Det är egentligen inte svårare än att vi ska minska tillgängligheten till produkterna, minska efterfrågan och den sociala acceptansen. Och att vi gör det här internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Vi ska skydda barn och unga från att använda alla tobaks- och nikotinprodukter, säger Linda Maripuu.

Viktigt jobba lokalt

Cecilia Gustafsson (M), dagens moderator, brinner särskilt för den lokala nivån. Utöver riksdagen har hon arbetat länge i kommunalpolitiken i  Trollhättan.
– För mig så handlar det ju mycket om att jobba i det lilla, hemma i sin kommun. Kommunerna har stora möjligheter att gå i förväg och själva och fatta de beslut som behövs för att få nikotinfria skolmiljöer och jobba med tillsyn och förebyggande insatser, säger hon.

FOTNOT
Direkt efter seminariet delades Margareta Haglund Award ut.