Tema: För mycket entusiasm kan avskräcka tonåringar

Elisabeth Risberg sitter i en busskur. Bredvid sitter en tjej som hinner ta tio puffar på sin e-cigg innan bussen kommer. Elisabeth Risbergs säger till tjejen, innan hon kliver på bussen: Det du inhalerar är inte ofarligt och kommer att ge dig problem i framtiden och vet du,  det finns hjälp att få!
Elisabeth Risberg skrattar själv till när hon berättar detta minne: Tänk att hon inte kunde låta bli att vara tobaksavvänjare ens på sin fritid.

Engagemanget är uppenbarligen stort hos Elisabeth Risberg, legitimerad sjuksköterska, sakkunnig inom tobak och alkohol på enheten Kunskap, Förvaltning Nära vård och hälsa, i Region Skåne. Hon har under årens lopp stöttat många rökare, snusare och vejpare. Hon utbildar även vårdpersonal till att bli diplomerade tobak -och nikotinavvänjare. Historien om tjejen i busskuren berättar hon vid en digital föreläsning om unga och nikotin som Tobaksfakta och 40-talet andra är med på. Syftet med föreläsning är att förstå mer av hur man kan stötta unga, innan de börjar med nikotinprodukter, eller när de har börjat men vill sluta.

Under alla år som tobaksavvänjare har Elisabeth Risberg i första hand arbetat med vuxna. Men nu är det allt vanligare att unga människor också kommer till henne. Det har framför allt två orsaker.

Fler snusar , kraven skärps

Det har skett en stor ökning av unga som vejpar och snusar vitt snus.

Socialstyrelsen har skärpt sina rekommendationer för både vitt och brunt snus för unga. Det är så riskfyllt för hälsan att unga ska erbjudas kvalificerad rådgivning, oavsett hur mycket de snusar.

Det går inte att dra slutsatser om vilken metod som är mest effektiv för att hjälpa tonåringar och unga vuxna. Det finns heller inte så mycket kunskap om hur man ska arbeta med de nya nikotinprodukterna. Men, förklarar Elisabeth Risberg, om man tar alla samlad kunskap som trots allt finns så har man mycket att erbjuda unga som röker, vejpar eller snusar.

Det finns stöd att hämta i hur man arbetat med vuxna och tobak/nikotinavvänjning. Det finns mycket kunskap om nikotinets roll vid rökning, som kan användas också för de som vill sluta med andra nikotinprodukter. Det finns även mycket kunskap om vad som är motiverande och vad som inte är det.

Tona ner entusiasmen

Under sin föreläsning blandar Elisabeth Risberg forskningsrön med hennes egen praktiska erfarenhet. Det här med att tona ned entusiasmen har hon själv erfarit att det fungerar, både i arbetet och med hennes egna barn.

– Jag har ju två barn som är vuxna nu. Men jag minns när de var yngre, om jag var för entusiastisk blev de misstänksamma. Då började de undra: Varför vill du det här så mycket?

Det generella rådet är istället att låta personen själv reflektera. Hur ser nikotinvanorna ut, vad spelar det för roll i personens liv, både positivt och negativt.

– Det är viktigt att också bekräfta det positiva med att använda nikotin. För när vi gör det så visar vi att faktiskt lyssnar och att vi har förståelse för varför det är svårt att sluta.

En kraftig kick

Det som händer vid ett beroende av nikotin är att receptorer i hjärnan blir specialiserade på att ta emot nikotinet.  Det sker en frisättning av dopamin. Och kicken man då får är ganska kraftig, kraftigare än vad normala belöningar ger. Det gör att hjärnan ganska snabbt vill ha kicken igen.

Efter en tids användning dämpas den första känslan. Men om man hunnit utveckla ett beroende finns då abstinensen att kämpa emot. Genom att tillföra mer nikotin mår man bättre igen. Och det är inte helt lätt att skilja mellan att må bra för att man inte har abstinens och att må bra för att nikotinet ger en kick.

– Forskaren Louise Adermark har visat på att minnescentrum ligger väldigt nära nikotinreceptorerna. Det bidrar till att skapa starka minnen av användningen av nikotinet. Och då minns man hur bra det kändes eller hur det hjälpte i en viss situation.

Elisabeth Ringberg träffade en kvinna häromdagen som berättade att hennes son, med ADHD,  använde nikotinsnuset för att det hjälpte honom att vara med på lektionerna.

– Det blir ju ett svårt läge för mamman, som själv är nikotinberoende, att påverka barnet när han har hittat ett redskap som känns som att det hjälper i en jobbig värld.

Det går då inte bara att säga åt personen att sluta med nikotinet. Det en tobaksavvänjare kan hjälpa till med är att kartlägga beroendets funktion och tillsammans hitta andra sätt att hantera olika situationer.

Beroende hindrar frihet

En ung människa har ju ofta en strävan mot frihet, men ett beroende är motsatsen, förklarar Elisabeth Ringberg. Det är någonting hon själv brukar lyfta i samtalen.

– En ung människa vill ju inte att någon annan ska ha kontrollen. Men med beroendet blir det så. Det blir som en extraförälder, eller vad man ska kalla det, som sitter uppe i hjärnan och faktiskt bestämmer lite. Det är något jag kan få dem att själva reflektera över.

Det finns också en rad andra negativa saker som nikotinet kan orsaka, men det gäller att hitta det som just den man har framför sig bryr sig om. Det kan handla om att man inte vill slösa sina pengar, så väl som att man inte vill bidra till barnarbete eller koldioxidutsläpp.

­- Om det är en ung person som går i skolstrejk för klimatet kan man ta upp utsläppen som nikotinsnuset orsakar, och prata  om det. Är det verkligen i linje med det man brinner för?

I alla tider har unga velat testa sådant som vuxenvärlden inte vill att de ska testa. Och i alla tider har det funnits grupptryck som gör att unga kanske hoppar på saker som de innerst inne, inte tycker verkar så trevligt.

Men när det gäller nikotinet så ser Elisabeth Ringberg andra mönster också. Att man vill ha nikotin för att klara av vissa situationer, inte för att vara tuff för andra.

– Det finns ju mycket psykisk ohälsa bland unga. Det är mycket som stressar dem. Då blir det här som ett verktyg de tar till för de har hört att det hjälper. Personer med ADHD kan uppleva att nikotinet gör ”att det blir tyst ett tag”.

Kan ge panikattacker

Men det är ett farligt verktyg, särskilt om man inte mår så bra psykiskt.
– Vi vet att nikotin ökar risken för panikattacker och kan också försvåra möjligheten att hantera dem. Vi vet också att det är större risk att utveckla ett beroende om man har ADHD.

Nikotinet är motsägelsefullt, för på samma gång som en del kan uppleva ett lugn av nikotinet, så stressar det kroppen.

– Rent fysiologiskt så får vi ett stresspåslag.

Nikotinet kan också leda till sömnproblem.

– När vi ska sova behöver vi lugna ner oss. Om vi då precis har haft en prilla inne eller har använt e-cigg, så ger det ökad puls och blodtryck, då blir det svårare att sova.

Huvudvärk kan också kopplas till nikotin.

– Det beror på att nikotinet ger kärlsammandragning.

Problem med tänderna är en annan sak på minuslistan som många känner av.

– Tandvården ser mer och mer av de här förändringarna. Det är framför allt nikotinsnuset som orsakar rodnader i munnen och det kan till och med fräta hål i munnen.

Ett starkt beroende

Det är alltså inte svårt att hitta argument för att sluta med nikotin. Men ändå kan det vara oerhört svårt att sluta.

– Jag har träffat många som har varit alkoholberoende och andra droger. Alla säger samma sak: Det här att sluta med nikotin är det allra svåraste av alla mina beroenden

Extra svårt blir det om självförtroendet sviktar.

– Det har blivit något av min specialitet att jobba med sådana patienter. Jag har mött många som har svår KOL men som ändå har så svårt att sluta trots att rökningen gör dem så sjuka. Arbetssättet jag har med dem kan också användas på unga personer .

Det handlar om att hjälpa dem att ta steg framåt, så att självtilliten växer. De kan få hjälp att hitta snus som inte är lika starkt, att ha perioder på dygnet när de inte snusar. Det viktiga är att sätta upp mål, som är möjliga att nå. Då kan egentilliten växa och beroendet minska, förklarar Elisabeth Risberg. Det kan vara ett första steg mot att bli fri från nikotinet.

Det förklarar Elisabeth Risberg, expert på avvänjning. Men vad är då hennes råd till en vanlig förälder med ett barn som slippa nikotinberoende?

– Som förälder kan man tillsammans med ungdomen lägga upp en plan hur man kan trappa ner nikotinet och sen sätta ett stoppdatum. Om inte planen lyckas eller det blir svårt med abstinensen så är det dags att söka hjälp utifrån, säger Elisabeth Risberg.