Ojämlik folkhälsa
PUBLICERAT: 2014-12-15

I rapporten undersöks en rad faktorer som på olika sätt speglar folkhälsan i Sveriges olika regioner och kommuner. Bakom rapporten står Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Jämfört med den förra mätningen år 2009 har över hälften av resultaten förbättrats på riksnivå. På en rad områden har folkhälsan blivit bättre, bland annat är det färre som röker dagligen eller som har riskkonsumtion av alkohol. Insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att minska och medellivslängden ökar.

– Variationerna är dock stora inom landet. Vi ser att klyftorna ökar mellan olika socioekonomiska grupper. Lång utbildning innebär ofta bättre hälsa. För kvinnor utan gymnasieutbildning är hälsoutvecklingen generellt sett sämre, säger Socialstyrelsens projektledare Marianne Aggestam.

Bland de många områden där hälsoklyftorna är fortsatt stora finns tobaksbruket. I Sverige dör ungefär 12 000 personer varje år i sjukdomar som är relaterade till rökning. De samhällsekonomiska kostnaderna för rökning är betydande. Kostnaderna för sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsbortfall har beräknats till 30 miljarder kronor per år.

Andelen dagligrökare har sedan 2009 sjunkit i de flesta län och i flertalet kommuner, med undantag för kvinnor i den äldsta åldersgruppen. Det förekommer stora lokala skillnader i förekomsten av både rökning och snusning. Störst andel dagligrökare finns i åldersgruppen 45–64 år och andelen dagligrökare är fortfarande betydligt högre bland personer med kort utbildning. Andelen som svarat att de röker då och då är störst i den yngre åldersgruppen och har inte minskat på samma sätt som den dagliga rökningen.

När det gäller andelen kvinnor som använder tobak under graviditet är variationen mellan länen och mellan kommunerna stor.

Här kan du läsa hela rapporten och se hur just din kommun eller ditt län ligger till.

Läs vidare