Fallet visar hur viktigt det är med en starkare reglering av tobaksindustrin, framhåller nu folkhälsoföreträdare i Danmark.

Allan Lykke Jensen började röka som tioåring, 1956. Han gjorde ett uppehåll mellan 14 och 16 års alder, men rökte sedan omkring 40 cigaretter om dagen fram till 2005. Hans hjärt-kärlsjukdom var då så svår att läkaren förklarade att han skulle dö mycket snart om han fortsatte att röka. Allan Lykke Jensen hade försökt att sluta flera gånger förut utan att lyckas. Denna gång gick det till slut.

För 14 år sedan stämde han House of Prince (som numer ägs av British American Tobacco) och Skandinavisk Holding II. Han krävde 53 000 danska kronor i kompensation för de hjärt-kärlskador han fått av rökningen. Lägre rättsinstanser gick på tobaksbolagens linje och avslog hans krav och nu har alltså högsta domstolen kommit till samma slutsats.

Allan Lykke Jensens argument var att det på 1950- och 60-talen, när han började röka, inte var allmänt känt hur farligt det är att röka. Han menade dessutom att det inte var allmänt känt hur beroendeskapande tobak är och hur svårt det kan vara att sluta. Högsta domstolen anser dock att både hälsoriskerna och riskerna för beroende var kända av allmänheten på den tiden. Därför, menar högsta domstolen, hade tobaksbolagen ingen plikt att varna för riskerna så länge lagen inte krävde det.

Även när det gäller ett annat av Allan Lykke Jensens argument lägger domstolen ansvaret på lagstiftare och myndigheter. Jensen pekade på att Prince-cigaretter fortfarande innehåller lika mycket nikotin och tjära som 1957 och att de sänkta nikotin- och tjärhalter som producenten deklarerar på paketen åstadkommits genom förändringar av filtret. Om rökaren avsiktligt eller oavsiktligt påverkar filtret så kan man fortfarande få i sig högre halter än deklarerat. Detta borde bolagen ha informerat konsumenterna om, anser Allan Lykke Jensen. Högsta domstolen anser däremot att bolagen inte hade någon sådan informationsplikt, eftersom myndigheterna inte ställde sådana krav.

– Jag är inte förvånad. När det inte finns ordentlig lagstiftning kring vad man får göra, är det svårt att döma tobaksbolagen, sager Per Kim Nielsen, projektledare hos Kræftens Bekæmpelse (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).

Han uppmanar politikerna att snarast införa en starkare kontroll av tobaksindustrin, bland annat genom en genomtänkt implementering av EU:s nya tobaksproduktdirektiv.

– Det kan inte vara rätt att en hel industri inte kan åläggas ansvar för att orsaka 14 000 människors död varje år i vårt land, säger han.

I USA har tobaksbolag som blivit stämda av skadade rökare fått betala ut mångmiljardbelopp efter en rad rättegångar. I Norden har rökare som vänt sig till rättssystemet för att få kompensation däremot inte varit framgångsrika. Allan Lykke Jensens fall var det första i Danmark där en rökare krävt kompensation för sina skador från tobaksbolag. Liknande fall har prövats i högsta instans även i Finland och Norge, med samma resultat som i Danmark. I Sverige har inget fall förts så långt upp i rättssystemet.

Allan Lykke Jensen är trots allt nöjd med resultatet av den kamp han fört. Han berättar för TV2 News att han fått brev från hälsoministern och tror att uppmärksamheten kring hans fall kommer att bidra till starkare reglering av tobaksindustrin:

– Vi har uppnått det vi ville, vi har fått myndigheterna på banan.