Hem / Cigarettberoende tydlig klassfråga
På Drogfokus 2018 berättade Mats Ramstedt om en ny studie som visar socioekonomiska skillnader gällande bruk av cigaretter och snus.
Fler lågutbildade än högutbildade är beroende av alkohol, narkotika och tobak. Särskilt gäller detta cigarett- och narkotikaberoende. Men när det gäller negativa konsekvenser av närståendes bruk av alkohol, narkotika och tobak är sambandet inte lika tydligt. Det visar en ny studie som Mats Ramstedt nyligen presenterade på Drogfokus 2018 i Uppsala.
Det fanns betydande socioekonomiska skillnader när det gäller beroende av alkohol, narkotika och tobak (ANT) i Sverige 2017 enligt resultaten från studien.
– Lågutbildade män hade högre andel beroende än gruppen högutbildade män, 1,6 gånger högre för snus och 5,3 gånger för cigaretter. Beroende av alkohol och narkotika var 1,8 respektive 2,5 gånger högre. Resultaten kan helt klart tolkas som att ANT-beroende är en klassfråga, sa Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) när han presenterade studien på konferensens första dag den 17 oktober.
Han är en av författarna till rapporten Socioekonomiska skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak som CAN har gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Underlaget till studien är data från befolkningsundersökningen Vanor och Konsekvenser åren 2013 och 2017. Enligt Mats Ramstedt är det första gången som socioekonomiska skillnader i beroende kartläggs i Sverige.
Resultaten från studien visar att när det gäller tobak är det drygt åtta gånger* vanligare att kvinnor i Sverige med låg utbildning är cigarettberoende än högutbildade kvinnor. Drygt 8 respektive knappt 1 procent i respektive grupp är beroende av cigaretter. Bland män är skillnaden som nämndes i artikelns inledning drygt fem gånger, 4,4 procent av männen med lägst utbildning är beroende mot 0,7 procent av de högutbildade.
Utbildning är den socioekonomiska faktor där skillnaden i cigarettberoende är störst, men det finns även stora skillnader utifrån inkomst. Andelen cigarettberoende män i den lägsta inkomstgruppen är 5,4 gånger högre än i gruppen män med de högsta inkomsterna, 3,7 procent är beroende jämfört med 0,8 procent.
För kvinnor är cigarettberoende drygt tre gånger vanligare i gruppen med den lägsta inkomsten jämfört med kvinnor i gruppen med den högsta, 3,7 procent är beroende respektive 1,3 procent.
När det gäller snus är andelen beroende bland män med lägst utbildningsnivå 1,6 gånger högre än bland dem med högst utbildningsnivå. 12,3 procent av männen i gruppen med låg utbildning är snusberoende mot 8,9 i gruppen högutbildade.
Gruppen män med lägst inkomst har dock ett beroende i nivå med gruppen höginkomsttagare, 7,7 respektive 8,5 procent. Snusberoendet är störst i två av grupperna med mellaninkomst, cirka 14 procent.
Kvinnliga snusare har en sluttande kurva. Gruppen med lägst inkomst är i högre grad snusberoende – 4,2 procent – jämfört med de med högst inkomst, där 2,4 procent är beroende.
De socioekonomiska skillnaderna är alltså större för cigarettberoende än snusberoende.
– De socioekonomiska skillnaderna i beroende tycks bli större för substanser som är mindre socialt accepterade i samhället och där hälsoriskerna är stora och välkända. Detta blir tydligt när man jämför de socioekonomiska mönstren för cigarett- och snusberoende. Vi vet inte varför det är så men denna vetskap är viktig för utformningen av förebyggande insatser, säger Mats Ramstedt.
Det finns få studier som rör negativa konsekvenser av närståendes ANT-bruk, enligt Mats Ramstedt. Resultaten av den nu redovisade kartläggningen visar inget entydigt mönster när det gäller utsatthet för andras dagligrökning.
Fler kvinnor än män rapporterade dock negativa konsekvenser. Runt 13,5 procent av kvinnorna oavsett utbildningsnivå hade upplevt negativa konsekvenser av närståendes dagligrökning enligt studien, jämfört med 5,7 respektive 7,9 procent av männen i gruppen med lägst och högst utbildning.
Detta resultat var förvånande skriver forskarna i rapporten, eftersom cigarettberoendet är vanligare bland lågutbildade, vilket man kan anta leder till större utsatthet i den gruppen.
När det kommer till inkomst visade det sig att problemen med närståendes dagligrökning var vanligast i gruppen med lägst inkomst, 11,3 procent av männen och 16,9 procent av kvinnorna i den gruppen rapporterade negativa konsekvenser mot 4,2 procent av männen och 9,7 procent av kvinnorna i gruppen höginkomsttagare.
Fotnot: *Alla kvoter är standardiserade för ålder till skillnad från andelarna.
Andel (%) i olika utbildnings- och inkomstgrupper som är beroende av alkohol, narkotika och tobak uppdelat på kön år 2017 i åldersgruppen 25-64 år.
*Statistiskt signifikant, p<0,05. OBS! Kvoterna är justerade för åldersskillnader mellan grupperna.
Fakta undersökningen
Den nya studien som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, undersöker hur förekomsten av beroende av alkohol, narkotika och tobak (ANT) samt utsattheten för närståendes ANT-bruk ser ut uppdelat på socioekonomiska grupper 2017.
Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar alkohol, narkotika och tobak stora folkhälsoproblem i Sverige, men flera aspekter på jämlikhet är ännu outforskade.
Läs hela studien här
CAN:s pressmeddelande om studien
Folkhälsomyndighetens faktablad
Foto:Maj-Lis Koivisto
2022-01-18
En undersökning från Kantar Sifo visar tydligt att svenskarna är emot tobaksbolagens metoder, bland annat lanseringen av det vita snuset.
2021-08-30
Svaret på hur snus och cigarretter påverkar hälsan kan finnas i tandvårdsjournalerna. Nu byggs en nationell databas upp där uppgifter...
2019-04-11
Från att ha varit den fjärde viktigaste riskfaktorn för dödsfall 1990 har rökning seglat upp som den näst viktigaste 2017....
2018-12-19
Rökningen i Sverige fortsätter att minska bland både kvinnor och män. Bland ungdomar ökar användandet av e-cigaretter stort. Det visar...
2018-10-24
Fler lågutbildade än högutbildade är beroende av alkohol, narkotika och tobak. Särskilt gäller detta cigarett- och narkotikaberoende. Men när det...
2017-01-04
Ännu en stor vetenskaplig studie belyser nu det faktum att det inte finns någon ofarlig nivå av rökning. Över en...
2016-12-09
Rökningen minskar både bland vuxna och bland skolelever. Det visar den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten respektive CAN, Centralförbundet för alkohol-...
2016-07-07
En tiondel av eleverna i årskurs 9 röker. Bland elever i gymnasiets årskurs 2 röker 24 procent. I båda fallen...
2015-11-18
Rökningen i Sverige ligger kvar på ungefär samma nivå som för fem år sedan. Det visar den senaste statistiken från...