Psykisk ohälsa:

Att ha en psykisk diagnos är en riskfaktor för rökning. Till exempel röker 50 procent av de som har en klinisk depression, och 70 procent av de som har diagnosen schizofreni.

Bland unga finns det en tydlig koppling mellan psykosomatiska besvär och rökning, och särskilt bland flickor. I en studie av CAN uppgav 7 procent av flickorna utan psykisk ohälsa att de hade rökt det senaste året, medan 41 procent av flickorna med psykisk ohälsa hade gjort det.

Ytterligare en grupp som löper större risk att bruka tobak är människor som upplever mycket stress och press i livet överlag. När livet är tungt kan rökpausen kännas som den enda chansen till avkoppling och det försvårar chansen att bli rökfri.

Missbruk:

Personer med missbruk röker också i högre grad. 80 procent av de med opiatberoende (heroin m.m.) och 70 procent av de med alkoholberoende är rökare.

Var man är född:

I en enkät i Stockholm fann man att av män födda utanför Norden röker 16-19 procent jämfört med 7 procent av männen födda i Sverige. För kvinnor födda inom Europa, men utanför Norden, är mönstret detsamma. 17 procent röker, jämfört med 7 procent för de som är födda i Sverige. Rökningen hos utlandsfödda är en spegling i hur många som röker i deras hemländer.

Utbildning:

Samma enkät visade att 21 procent av män med kort utbildning rökte dagligen mot 6 procent bland universitetsutbildade och det är stora skillnader även när det gäller kvinnor.

Kvinnor drabbas hårdare än män:

Kvinnor drabbas hårdare av de negativa hälsoeffekterna kopplade till rökning än vad män gör, beroende på att kvinnors lungor är ca 20 procent mindre än mäns.

Kvinnor och män röker av olika anledningar Forskning visar att kvinnor och tjejer tenderar att röka som ett sätt att hantera negativa känslor, medan män och killar i större utsträckning röker för att intensifiera positiva känslor.

En text med mer genusperspektiv på tobaksbruk hittar du från den här sidan.

En längre version av den här texten hittar du här.

Läs vidare