Visserligen gör luftens rörlighet att röken utomhus försvinner snabbare när ingen längre röker, men så länge rökning pågår kan skadorna bli desamma som vid inomhusrökning. Avgörande är graden av exponering och hur långvarig den är.

– Vi blev förvånade när vi upptäckte att exponeringen utomhus för rök från en rökare i närheten var jämförbar med genomsnittet för den rök vi tidigare mätt inomhus i en rökig taverna, skriver en av forskarna i en omfattande studie från 2007 om passiv rökning vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.

– Sitter du på ett trottoarkafé intill en rökare som röker två cigaretter under en timme kan du exponeras för lika mycket rök som om du suttit bland rökare inne i en servering.

Amerikanska Surgeon Generals rapport 2006 slog slutgiltigt fast att passiv rökning utgör en allvarlig folkhälsorisk som orsakar både lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Ett viktigt budskap var att det inte existerar några gränsvärden där tobaken är ofarlig.

Slutsatserna i rapporten bekräftades 2007 av Världshälsoorganisationen, WHO, som konstaterade ”tobaksrök är en luftförorening som orsakar allvarliga sjukdomar hos både barn och vuxna. Det finns odiskutabla bevis för att införandet av 100-procentigt rökfria miljöer är det enda effektiva sättet att skydda befolkningen mot de hälsofarliga effekterna av exponering för passiv rökning”.

Barn extra känsliga

En stor grupp som är extra känslig för passiv rökning är barn. Tobaksrök kan ge akuta effekter som förvärrade astmaanfall samt orsaka lunginflammation, bronkit och öroninflammationer. Barnen kan även få skador som ökar risken för att de som vuxna drabbas av cancer eller hjärt- kärlsjukdomar.Den kaliforniska miljöskyddsmyndigheten, EPA, konstaterade i en uppmärksammad rapport 1993 att över 150 000 amerikanska barn i åldrarna upp till 18 månader årligen insjuknar i lunginflammation eller bronkit på grund av passiv rökning.

De flesta rökfria miljöerna i världen har tillkommit sedan WHOs konvention för tobakskontroll, FCTC, trädde i kraft i februari 2005. FCTC uppmanar i sina riklinjer de drygt 170 länder som ratificerat Tobakskonventionen att införa det effektivaste skyddet mot exponering för tobaksrök var det än går att visa att en hälsorisk existerar, det vill säga 100 procent rökfritt.

Drygt ett 30-tal länder har nu helt rökfria inomhusmiljöer och lika många har omfattande restriktioner fast med olika undantag.

Utomhusmiljöer som blivit rökfria är främst uteserveringar, områden nära entréer och luftintag till offentliga byggnader, busshållplatser, järnvägsperronger, taxiköer, områden kring sjukhus, skolor och universitet, lekplatser, parker, arenor för idrott eller friluftskonserter och välbesökta badstränder.

De rökfria uteserveringarna är, liksom rökfritt inne i restauranger och barer, främst till för att skydda personalen, men gör det också möjligt för personer med astma, allergier, ökad känslighet i luftvägarna (en fjärdedel av befolkningen lider av denna hyperreaktivitet), hjärt- kärlsjukdomar och lungsjukdomar att sitta och koppla av på en uteservering.

Stora hälsovinster

Länder som har kommit längst med rökfria utemiljöer är Kanada, USA och Australien. Där har de federala regeringarna delegerat rätten att besluta om sådana regler till delstater, län och kommuner.

Det har visat sig att rökfria inomhusmiljöer snabbt har gett stora hälsovinster. Framför allt minskar hjärt-kärlsjukdomar, men även cancer. De goda erfarenheterna av rökfritt har lett till att folkliga majoriteter i växande grad stöder införandet av rökfritt även utomhus, främst på platser där många människor ofta samlas.