Bakgrunden är att regeringen i mars gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utreda och analysera förekomsten av passiv rökning på allmänna platser, i synnerhet där barn vistas, och lämna förslag på åtgärder för att ytterligare minska rökningen på dessa platser. Utredningen ska vara klar till december 2013.

De områden som DN valt ut som tänkbara rökfria miljöer var uteserveringar, badstränder, perronger och utomhusarenor. Valet av dem bygger förmodligen på att det är miljöer som i flera länder numera är rökfria.

Länder med den mest progressiva tobakspolitiken som bl a Kanada, Australien och ett antal amerikanska delstater var framgångsrika med tidiga rökförbud inomhus. Ett naturligt nästa steg blev att skydda människor från påtvingad tobaksrök även i utemiljöer där mycket folk vistas, t ex på uteserveringar.

Det är beslut som bygger på forskningsresultat som visar att tobaksrök är lika hälsofarlig ute som inne. Den amerikanska hälsomyndigheten Surgeon General slog 2006 fast att det inte finns några gränsvärden där tobaksröken blir ofarlig. Det bekräftades 2007 av WHO som konstaterade att det enda effektiva sättet att skydda befolkningen mot tobaksrökens hälsofarliga effekter är att införa till 100 procent rökfria miljöer.

Luftens rörlighet gör att röken utomhus försvinner snabbare när ingen längre röker, men så länge rökning pågår kan skadorna bli desamma som vid inomhusrökning. Avgörande är graden av exponering och hur långvarig den är. Det visar en studie från Stanforduniversitetet i Kalifornien 2007 om passiv rökning,
– Vi blev förvånade när vi upptäckte att exponeringen utomhus för rök från en rökare i närheten var jämförbar med genomsnittet för den rök vi tidigare mätt inomhus i en rökig taverna, skriver en av forskarna.

– Sitter du på ett trottoarkafé intill en rökare som röker två cigaretter under en timme kan du exponeras för lika mycket rök som om du suttit bland rökare inne i en servering.

En studie i Nya Zeeland visade att luftföroreningarna vid en busshållplats med tak över blev 26 gånger högre än vanligt när någon stod och rökte. På ett genomsnittligt avstånd av 2,6 meter från en rökare var partikelhalten 70 procent högre än om ingen i närheten rökte.

– Påtvingad rökning utomhus är ett hälsoproblem. Utgångspunkten måste vara att skydda dem som arbetar i sådana miljöer och känsliga människor som barn och personer med allergier, astma, och andra sjukdomar som förvärras av tobaksrök. Att vilja skydda dessa är inte att moralisera.

Det säger Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert på Tankesmedjan Tobaksfakta.

Ledarskribenternas förkastande av åtgärder mot passiv rökning utomhus stöds inte av svenska folket. En undersökning 2011 visade att 73 procent av de tillfrågade kan tänka sig rökfria uteserveringar, 83 procent var för rökförbud vid entréer till offentliga lokaler och 69 procent var för rökfria busshållplatser. Varannan rökare var också positiv till fler rökfria utomhusmiljöer.

Om rökfria utomhusmiljöer

Majoritet stöder fler rökfria utomhusmiljöer

Tobaksrök utomhus också hälsofarlig

Rökning ger smutsigare stadsluft