Tobaksfakta har granskat Borlänge, som valts ut slumpmässigt, för att ge ett exempel på hur en av de vid årsskiftet drygt 160 kommuner som har rökfri arbetstid kom fram till sitt beslut. Ett halvdussin kommuner har dessutom fattat beslut som träder i kraft vid olika tidpunkter från 2012 till 2014. Det innebär att drygt 130 kommuner fortfarande inte tillämpar rökfri arbetstid eller har bestämt att införa det och där Borlänge kan fungera som ett lärorikt exempel.

Så började det

Ingemar Ström hade som lärare och skolledare insett att skolornas personal är förebilder för eleverna och att det därför är viktigt att de inte använder tobak under arbetstid. Röker de själva är det svårare att påverka eleverna att inte röka. Flera andra kommunala yrkeskategorier har daglig kontakt med allmänheten och kan som rökfria vara goda förebilder.

Ström skev i sin motion att rökning är skadlig både för egen och andras hälsa. Den kostar också pengar, för såväl enskilda anställda och för kommunen. Beräkningar visar att en anställd rökare kostar kommunen cirka 30 000 kronor mer per år än en som inte röker. Det beror på fler sjukdagar och längre pauser i arbetet. Därför föreslog han rökfri arbetstid både för kommunens anställda och förtroendevalda. Om rökning sker under lunchrasten bör inte arbetskläderna utsättas för rök. Tjänstebilar ska vara rökfria. Han föreslog också att optimal hjälp och stöd för att sluta röka erbjuds.

Här kan motionen hämtas i pdf-format

– En rökfri arbetsmiljö gör det lättare för fler att sluta röka, särskilt om kommunen satsar på att stötta försöken att sluta. Rökning är ju den största förebyggbara hälsorisken, säger Ingemar Ström, som även motionerat om rökfritt i landstinget Dalarna. Den motionen beviljades bifall i september 2008.

Räkna med motstånd

– Det finns alltid motstånd mot beslut om rökrestriktioner. Man får höra att det är överförmynderi och liknande. Det är känslor som jag kan ha förståelse för. Mitt parti, Moderaterna, står ju för valfrihet, men jag anser inte att valfrihet ska få gå ut över andra människor, t ex genom passiv rökning eller genom att i onödan ta resurser från sjukvården.

Motionen går vidare

Den 24 april 2008 beslutade kommunfullmäktige att remittera motionen till kommunstyrelsen för utredning. Därifrån gick den vidare till kommunstyrelsens finansutskott som gav tjänstemännen på personalkontoret i uppdrag att utreda förslaget om rökfri arbetstid och återkomma med ett yttrande.

Yttrandet var klart i februari 2009. Personalkontoret konstaterade att en del av visionen i kommunens alkohol- och drogpolitiska program är en tobaksfri kommun. Minskad användning av tobak är ett av de övergripande målen för folkhälsoplanen 2009-2011 i Borlänge. Personalkontoret biföll motionens förslag och föreslog att kommunfullmäktige beslutar införa rökfri arbetstid och samtidigt ger personalkontoret i uppdrag att utarbeta en tidsplan för information till anställda och förtroendevalda och under 2009 utforma riktlinjer för hur det hälsostrategiska beslutet ska genomföras, tillämpas och följas upp.

I yttrandet sägs också att rökfri arbetstid medför förändrade villkor och vanor för rökare vare sig man är beredd att sluta eller inte. Att sluta är ett personligt beslut som en arbetsgivare inte kan påtvinga någon, men arbetsgivaren kan bidra till att möjliggöra och underlätta ett rökfritt liv.

Konsekvenserna analyseras

En konsekvensanalys visade att tiden fram till att beslutet verkställs bör användas för information till chefer och medarbetare genom personalkontorets försorg. För att nå acceptans av rökfri arbetstid är det viktigt att det ges tid att väl förankra det bland de anställda. Till riskerna hör oro bland rökare för att inte kunna leva upp till bestämmelsen, negativa diskussioner om beslutet och upplevelser av att den personiga friheten inskränks. Tid bör avsättas för diskussioner under arbetsplatsträffar för frågor som kommer upp om rökfri arbetstid och om hur den nya bestämmelsen ska hanteras på arbetsplatsen.

Personalkontoret skulle i fullmäktigebeslutet också få i uppdrag att utforma ett program för stöd till medarbetare som vill försöka sluta röka eller snusa, eller begränsa sin tobakskonsumtion. Inriktningen bör vara att erbjudandena till kommunens samtliga verksamheter är av samma omfattning.

Finansutskottet klubbade yttrandet och föreslog att fullmäktige skulle besluta om rökfri arbetstid.

Dags för MBL-förhandling

I det läget var det dags för MBL-förhandlingar med de anställdas fackliga organisationer, men de hade också under beredningsarbetets gång hållits informerade. Den 6 mars undertecknade fem fackliga organisationer och kommunens personalchef Anna Eriksson ett protokoll som visar att parterna enats om att föreslå kommunfullmäktiges bifall till Ingemar Ströms motion och att rökfri arbetstid för kommunanställda inklusive förtroendevalda infördes från 1 januari 2010.

De fackliga organisationer som skrev under var kommunaltjänstemännens organisation Vision, dåvarande SKTF, Kommunal, Vårdförbundet, Lärarförbundet och Skolledarförbundet.

Lars Svensson, ordförande i Borlängeavdelningen av Vision, var med i MBL-förhandlingarna. Han säger:

– Det hade varit märkligt om vi hade sagt nej till något som främjar en god hälsa bland våra medlemmar. De som rökte skulle få så mycket stöd och hjälp som möjligt för att kunna sluta. Jag vet av egen erfarenhet hur mycket en extra knuff eller händelse i omgivningen betyder för att man ska lyckas.

– Vi var också eniga om att de som bröt mot regeln om rökfri arbetstid inte skulle utsättas för några sanktioner i form av löneavdrag eller liknande. Det stora flertalet rättar sig efter beslutet och jag vet att många har kunnat sluta röka, i de flesta fall med stöd av företagshälsovården, men jag vet inte exakt hur många.

– Sedan finns det alltid några vars beroende tycks vara omöjligt att göra något åt. Men jag vågar påstå att vi har färre rökare nu än före 2010 när den rökfria arbetstiden infördes.

I förhandlingarna yrkade Kommunals företrädare, Irja Fors, att man följer upp möjligheten till rökfri arbetsmiljö för personal inom socialtjänsten som arbetar i enskilda hem. Anna Eriksson betonar att arbetsgivaren är medveten om den problematiken och följer det arbete som pågår om detta i SKLs arbetsmiljöråd.

Beslutet fattas

Den 26 mars beslutade kommunfullmäktige att införa rökfri arbetstid i Borlänge från och med januari 2010.

Länk till fullmäktiges protokoll om beslutet

Nu behövs stöd för rökavvänjning

I den informationsstrategi som nu utarbetades ingick att rök- och snusavvänjningsgrupper startas kontinuerligt av hälsosamordnare i Vård och omsorg. Deltagarna möts på betald arbetstid. Priset för avvänjningen debiteras deltagarnas chefer via faktura. Priset är 350 kronor. Individuell rådgivning kan ske per telefon med hälsosamordnare. Nikotinläkemedel subventioneras med 50 procent av kostnaderna, max 500 kronor. Kvitto attesteras av chef och skickas till lönekontoret. Subventionen är beskattningsbar inkomst som arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift på.

– Vi hade två friskvårdssamordnare som arrangerade rökavvänjningskurser, berättar dåvarande personalchefen Anna Eriksson. De ordnade årligen två-tre kurser med 8-10 deltagare. Kurserna satte igång när de var fulltecknade. Man träffades vid tio tillfällen. Omkring 30 procent var fortfarande rökfria efter ett år. Hur många som slutat i övrigt känner jag inte till.

Från 2011 är det ett företagshälsobolag som har hand om tobaksavvänjningen, fortfarande på betald arbetstid.

Cheferna fick i uppdrag att på arbetsplatsträffar informera all personal om vad den rökfria arbetstiden innebär och erbjuda rökavvänjning. De ska också ansvara för att eventuella rökrum och rökrutor stängs och se till att askkoppar tas bort. Dessa får bara finnas kvar vid entréer för allmänheten. Rökfri arbetstid ska hanteras som övriga ordningsföreskrifter på arbetsplatsen.

Information i olika former

I övrigt utformades ett bildspel med information, en broschyr, en affisch och ett fylligt dokument med frågor och svar om den rökfria arbetstiden. Denna information liksom löpande nyheter på området lades ut på kommunens interna webb, INSIDAN.

När ny personal rekryteras ska det i platsannonser stå att kommunen har rökfri arbetstid. Vid sammanställningar ska alla nya medarbetare informeras om den rökfria arbetstiden, men icke rökare kan inte få företräde före rökare.

• Två år efter det att rökfri arbetstid infördes berättar Ingemar Ström att motståndet mot den rökfria arbetstiden var oförsonligt på några håll. Han utsattes för påtryckningar att dra tillbaka sin motion, även från en tjänsteman på kommunkontoret. Personer som var emot förbudet slutade hälsa på honom. Några hälsar fortfarande inte.

– Man skulle kunna förvänta sig lite större respekt för ett demokratiskt fattat beslut av vuxna människor, säger han.

Ledningens inställning avgörande

Anna Eriksson, som numera är HR-specialist (HR: humankapital, människors kunskaper och färdigheter) i kommunen, tycker fortfarande att rökfri arbetstid är en god idé.

– Avgörande är vilken inställning ledningen har. Det krävs att chefer och ledande politiker föregår med gott exempel. Beslutet måste bygga på enighet på den nivån. Annars blir det svårt att hävda förbudet gentemot de anställda. Ett annat problem är att vi inte kan ge våra anställda i t ex hemtjänsten en rökfri miljö eftersom de måste gå hem till rökare. Just där kan plötsligt rökande personal användas, men det är en svår etisk fråga.

– Ett annat problem är den polarisering som kan uppstå mellan rökare och icke rökare. Jag skrev i oktober 2010 ett meddelande och påminde om att rökfri arbetstid gäller i Borlänge sedan årsskiftet. Många icke rökare hade hört av sig och anmärkt på att de ser personer stå gömda bakom knutar och träd och tar sig ett bloss. Jag vill inte moralisera kring rökandet men ett beslut om vad vi gör på vår arbetstid är trots allt något vi ska efterleva. Ta i stället en diskussion med beslutsfattarna om det nu är viktigare med friheten att röka än med rökfritt!!!

Förankra noga ett förslag

Anna Erikssons råd till kommunpolitiker och tjänstemän som vill införa rökfri arbetstid är att noga förankra förslaget innan de sätter igång.

I en revisionsrapport från mars 2011 konstaterar revisorn sammanfattningsvis att det förekommer brister i verkställighet, bevakning och återrapportering av demokratiskt fattade beslut i Borlänge kommun.

Riktlinjer krävs för uppföljning

Om beslutet om rökfri arbetstid skriver revisorn att det vid tiden för granskningen inte fanns några dokumenterade riktlinjer för uppföljning av beslutet. En intervjuad tjänsteman uppgav att beslutet sannolikt följs upp i samband med personalbokslutet. Ingen återapportering har skett till beslutsfattarna, men beslutet om rökfri arbetstid har till största delen verkställts i tid.

Carl-Olof Rydén