Rökfrihet och andra sunda vanor förebygger hjärt-kärlsjukdom även hos personer med hög ärftlig risk

– Detta är den första studien som tydligt visar på fördelarna med en hälsosam livsstil även för personer som har en högre genetisk risk för hjärt-kärlsjukdomar, säger Isabel Drake vid Lunds universitets Diabetescentrum, en av forskarna bakom studien.

Forskarna använda data från fyra andra stora studier om hjärt-kärlhälsa. Sammanlagt ingick uppgifter om över 55 000 personer i den nu aktuella. Forskarna delade in deltagarna i tre grupper utifrån deras genetiska risk för hjärt-kärlsjukdomar; låg, medelhög och hög risk.( En persons genetiska risk bedömdes utifrån upp till 50 vanliga genetiska variationer som visat sig vara kopplade till risk för hjärtsjukdom.)

Deltagarna följdes under 20 år. Forskarna undersökte hur deras levnadsvanor påverkade risken att drabbas av hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom under denna uppföljningstid. En hälsosam livsstil definierades som att man uppfyllde minst tre av dessa fyra kriterier:

• Rökfri
• Body Mass Index under 30 (gränsen för fetma)
• Fysiskt aktiv, d.v.s. utövar en måttligt pulshöjande aktivitet (tennis, gå i trappor, dansa) minst en timme i veckan.
• Goda kostvanor, innebär i princip matvanor i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna, d.v.s. att äta mer frukt och grönsaker, nötter, fullkorn, fisk och mejeriprodukter och mindre raffinerade produkter, cerealier, charkuterier, rött kött och läsk.

– Många studier har undersökt betydelsen av våra levnadsvanor eller gener i relation till hjärt-kärlsjukdom. Det som har saknats är studier som belyser i vilken mån den sammantagna livsstilen och generna samspelar, säger Isabel Drake.

För personer med både en ohälsosam livsstil och hög genetisk risk var risken att insjukna nästan 3-4 gånger så stor som för personer med en hälsosam livsstil och låg genetisk risk. Särskilt intressant var att risken att drabbas halverades hos deltagare med en hälsosam livsstil oberoende av den bakomliggande genetiska risken. Det lönade sig alltså lika mycket att leva hälsosamt för den med hög ärftlig risk som för lågriskpersonen.

–Resultaten tyder på att både våra gener och livsstil har en stor påverkan på risken för hjärtsjukdom men att dessa är huvudsakligen oberoende av varandra. Vi kan inte ändra våra gener, men vi kan ändra vår livsstil, säger Isabel Drake.

– Det är ett positivt budskap att veta att man kan påtagligt minska risken för hjärtinfarkt genom att anamma sunda levnadsvanor, även om våra genetiska förutsättningar för att drabbas kan se olika ut.