Rökfri gågata i Piteå

Det är projektet Rökfri gågata som på prov plockar bort askkopparna längs gatan med undantag på Byxtorget. Syftet är att Piteås välbesökta gågata ska vara ren, attraktiv och välkomnande för alla.

Den nya lagen från 2019 innebär att många offentliga miljöer är rökfria. Det gäller bland annat skolgårdar, lekparker, sportanläggningar, busskurer, restauranger och uteserveringar. Förbudet gäller även utanför entréer till lokaler och andra utrymmen som är öppna för allmänheten.

Under 2020 kommer Piteå kommun att arbeta med att tydliggöra rökförbudet. Testen med en rökfri gågata är ett steg mot målet – att ingen ska behöva utsättas för skadlig tobaksrök mot sin vilja.

– Vi får in klagomål från pitebor som upplever att rökning ofta sker längs gågatan och att det hindrar dem från att besöka butikerna. När de utsätts för rökning påverkas deras luftvägar negativt, det är också kopplat till en stor oro för att bli sjuk. En rökfri gågata kommer att vara välkomnande för alla, säger Åsa Wikman, miljö- och hälsoskyddschef.

Under perioden 22 juni till sista september är askkoppar mellan Kyrkbrogatan-Byxtorget och Byxtorget-Lillbrogatan bortplockade. De som röker ombeds fimpa i askkoppar när man gör entré på gågatan från Rådhustorget respektive Lillbrogatan. De askkoppar som finns på Byxtorget blir också kvar, för att ge rökarna möjlighet att fimpa på ett bra sätt.

– Under fjolåret genomförde vi en dialog med piteborna om hur vi ska ha det med rökning i stan. Nu fortsätter projektet med att testa rökfri gågata i sommar. Vi hoppas att det leder till att färre fimpar kastas på marken, de är en stor orsak till nedskräpning i vår stadskärna, säger Micael Kemi, avdelnigschef Trafik och gator.

Fimpar orsakar nedskräpning i staden och havet

Det mesta skräpet i vår gatumiljö är relaterat till rökning och snusning, det handlar om fimpar, cellofanpapper, snusdosor och cigarettpaket. I Sverige slängs cirka en miljard fimpar varje år. I fimparna finns farliga ämnen som fastnat i cigarrettfiltret för att skydda rökarens lungor, men som har stor påverkan på miljön.

– Förutom nikotin innehåller fimpen bland annat plast och kadmium. Stora mängder fimpar hamnar även i våra dagvattenbrunnar och sköljs ut i havet. Fimpar är en av de största källorna till plastförorening av våra vattendrag, säger Åsa Wikman.

Efter sommarens testperiod kommer en utvärdering att ske i form av en fimpinsamling. Resultatet jämförs sedan med fimpinsamlingen från 2019.