Den 14 juni ska riksdagen ta ställning till regeringens nya ANDTS-strategi för åren 2021-2025 omfattande alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar. En nyhet i strategin, som Tobaksfakta har berättat om tidigare, är att den även ska omfatta nikotinprodukter, som e-cigaretter och vitt snus, det vill säga nikotinprodukter inte är klassade som läkemedel.

Regeringen anger flera skäl till förslaget om utvidgning i propositionen:
Det finns i dag flera olika typer av nikotinprodukter på marknaden som inte innehåller tobak. Nikotinprodukter, som till exempel e-cigaretter och tobaksfritt nikotinsnus, är relativt nya och det är fortfarande osäkert vilka risker bruket av dessa innebär. Nikotin är dock ett mycket giftigt och beroendeframkallande ämne som innebär risker för hälsan. Barn och unga är särskilt känsliga för nikotinets skadeverkningar.

Studier visar att bland dem som använder e-cigaretter är det fler som med tiden börjar röka jämfört med dem som inte använder e-cigaretter. Det finns även utmaningar i att nya nikotinprodukter som till exempel tobaksfritt nikotinsnus faller utanför den nuvarande tobakslagstiftningen, vilket är angeläget att åtgärda. Genom att fokusera på både tobaks- och nikotinprodukter avser regeringen att ta ett samlat grepp över samtliga produkter på området som innehåller nikotin.

Om regeringens förslag går igenom innebär det att Sverige följer Norge och Finlands exempel. I båda grannländernas tobakslagar omfattas nikotinprodukter och tobakssurrogat – produkter som på sitt sätt att användas motsvarar en tobaksprodukt, men inte innehåller tobak.

Centerpartiet kritiskt
Centerpartiet är bland motståndarna till utvidgning av tobaksbegreppet i Sverige. De anser att det tar bort fokus från det viktigaste målet: att minska tobaksrökningen. Centern skriver i sin motion: Även om rökningen har minskat generellt finns det grupper som halkar efter. Det gäller bl.a. barn som utsätts för passiv rökning, kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor.

Bland kritikerna mot utvidgningen av tobaksbegreppet finns också Moderaterna. I sin motion skriver de: Moderaterna är till exempel kritiska till att regeringen fortfarande inte i den förnyade ANDTS-strategin gör tydlig och skarp åtskillnad när det gäller tobaksrökningens skadeverkningar kontra bruk av snus och andra rökfria nikotinprodukter.

I motionen uppges vidare att Sverige har lägst andel tobaksrökare i EU, bland annat som en följd av att omkring 1 miljon svenskar föredrar snus framför cigaretter. Det ska vägas in i ANDTS-strategin, menar Moderaterna.

Sverigedemokraterna vill ha skademinimering

Sverigedemokraterna är inne på samma linje och skriver i sin motion:
Den svenska tobaksstrategin har historiskt fokuserat på två saker: 1) effektivt preventionsarbete och 2) sluta röka-insatser. Det har gett goda resultat. Sverige har en väsentligt lägre andel rökare än jämförbara länder. Trots bred kännedom om riskerna med rökning fortsätter många, antingen för att de inte klarar att eller vill sluta röka. För den här gruppen människor föreslår vi ett tredje ben i tobaksstrategin: skademinimering. Den rimliga ingången i tobakspolitiken borde vara att verka för skademinimering, genom att stödja de initiativ som leder till färre skador. Att snus orsakar färre skador än cigaretter är ingen nyhet.

Tobaksindustrin inte lösningen

Linnéa Hedman, forskare och projektledare vid OLIN-studierna i Norrbotten, har svårt att förstå politikernas resonemang. I OLIN-studierna har över 50 000 individer i åldrarna 7-91 år medverkat sedan 1985. Linnéa Hedmans forskningsområde är bland annat vilka som börjar röka och tobaksförebyggande insatser.

Hon reagerar starkt emot att se snus eller andra nikotinprodukter som ett sätt att minska rökningen.
– Det kan inte vara tobaksindustrin, de som har skapat beroendet, som styr folkhälsopolitiken. De vill hålla igång vinstintressena. Vi kan inte vara så naiva att vi inte förstår det.

Linnéa Hedman konstaterar att det finns få produkter som säljs lagligt som är så skadliga för hälsan som cigaretter. I enskilda fall kan därför rökare vara hjälpta av att gå över till snus eller någon annan nikotinprodukt, trots att de också är skadliga för hälsan.

– Men det gör ju inte snus eller nikotinprodukter lämpliga att sälja i samhället. De allra flesta röker inte. Det finns inte någon anledning att vi ska exponeras för de här produkterna, och framförallt inte våra barn.

Linnéa Hedman betonar att de allra flesta rökare vill sluta.

– De vill inte gå över till någon annan nikotinprodukt. De vill ju bort från nikotinberoendet.

Forskningen visar mer och mer vilka negativa konsekvenser nikotinet har, utöver beroendet.

– Det tror jag inte att det finns allmän kännedom om ännu, säger Linnea Hedman.

Positiv effekt i Norge och Finland

Kristin Byrkje, specialrådgivare på den norska cancerorganisation Kreftforeningen, hoppas att Sverige ska följa Norges exempel. Det har stor betydelse för det förebyggande arbetet.

– Vi tycker att det är bra att nikotinprodukter/tobakssurrogat omfattas av förbud mot rökning, reklam, sponsring och synlig placering på försäljningsställning. Nya nikotinprodukter är ändå tillgängliga för rökare som vill använda dessa produkter, samtidigt som nya generationer som aldrig har rökt skyddas från att bli frestade genom regleringarna.

Kristin Byrkje anser att svenska politiker begår ett misstag om de bara fokuserar på att få bort rökningen.

– I Norge har vi de senaste åren sett hur allt fler unga som aldrig har rökt börjar snusa. För många unga är snuset vägen in i ett nikotinberoende, inte en väg ut ur det. Denna problematik bör vara minst lika aktuell i Sverige, och något som bör bekymra svenska politiker.

Otto Ruokolainen forskare och sakkunnig i tobaksfrågor på Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Helsingfors hoppas också att Sverige ska utvidga sin tobakslag. Han ser bara fördelar med det.

– I Finland har utvidgningen av tobaksbegreppet inte lett till att man har förlorat fokus på rökningen.
Rökningen har minskat i decennier i Finland. Det har inte lagen påverkat.

– Jag anser att lagen har medfört att man har kunnat ta ett helhetsgrepp när det gäller reglering av alla produkter. Det gör det så klart lättare för lagstiftaren, säger Otto Ruokolainen.

Mer information om:

Finska tobakslagen  
Norska tobakslagen
Svenska tobakslagen

Nikotin – föreläsning med Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet

Sju argument mot harmreduction – Statement från European respiratory society

Läs vidare