Siffrorna är hämtade ur Miljöhälsorapport 2017, en nationell rapport om befolkningens miljörelaterade hälsa. Informationen bygger på enkätsvar från närmare 40 000 personer i åldrarna 18-84 år. Rapporten har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Motsvarande undersökningar gjordes 1999 och 2007.

En av de positiva trender som presenteras i miljöhälsorapporten är just den minskade passiva rökningen, som till större delen antas bero på minskande rökning och på 2005 års lag om rökfria serveringar. År 2007 rapporterade 7,1 procent daglig passiv rökning och nu alltså en mindre än hälften så hög procentandel (all exponering på annan plats än jobbet eller hemmet ingår oavsett exponeringstid, liksom exponering på jobbet eller hemma i mer än en timme).

De som mest utsätts för passiv rökning är de som själva röker (där är andelen 12 procent. Det är framför allt på arbetet och i bostaden som människor utsätts för passiv rökning i dag. Även utomhus förekommer passiv rökning.

Författarna bedömer att passiv rökning för närvarande i Sverige orsakar några lungcancerfall per år samt cirka 80 fall av hjärtinfarkt bland icke-rökare. Andra hälsorisker med passiv rökning berör främst barn som bland annat kan drabbas av astma och luftvägsinfektioner.

En annan positiv trend i Miljöhälsorapport 2017 är att fler människor skyddar sig mot skadlig solstrålning. Ett kvarstående problemområde är buller. Växande problem är allergi och annan överkänslighet.

Rapporten tar även upp klimatförändringar och hälsa. Klimatförändringar leder till ökat antal värmeböljor vilket påverkar befolkningens hälsa och kan leda till extra döds- och sjukdomsfall.

Läs rapporten.