Detta viktiga resultat har nyligen publicerats av forskare i Finland som studerade blodkärlens funktion hos sammanlagt 2171 personer i åldrarna 28-45 år och jämförde resultaten med uppgifter om ifall personernas föräldrar rökt eller ej.

Det är välkänt att både rökning och passiv rökning bidrar till arteroskleros (åderförkalkning), en sjukdomsprocess i blodkärlen som pågår i det tysta i många årtionden och gör dem trängre och stelare. Arteroskleros är en viktig underliggande orsak till hjärtinfarkt, stroke och andra akuta hjärt-kärlsjukdomar.

Tidigare forskning har visat att de negativa effekterna på blodkärlen av passiv rökning hos vuxna åtminstone till viss del så småningom går tillbaka om man inte längre utsätts för tobaksrök. Men den nya, stora studien från Finland tyder på att man kanske inte kan räkna med samma gynnsamma utveckling hos personer som utsatts för passiv rökning redan som barn. Tvärtom tyder undersökningen på att försämringen av blodkärlens funktion finns kvar i åtminstone drygt 20 år efter att ett barn levt tillsammans med rökare.

Ett tidigt tecken på utveckling av arteroskleros är att en viss typ av celler, endotelceller, i kärlväggen börjar fungera sämre. Funktionen hos endotelcellerna, endotelfunktionen, kan mätas med hjälp av ultraljud i en armartär.

Uppgifter om deltagarna i denna forskning samlades första gången in när de var mellan tre och 18 år. Bland annat blodfetter, blodtryck och föräldrarnas rökvanor registrerades. Mellan 19 och 27 år senare undersöktes endotelfunktionen i deras blodkärl.

Efter att hänsyn tagits till en rad andra riskfaktorer som kan ha betydelse, kvarstod ett tydligt samband mellan passiv rökning i barndomen och försämrad kärlfunktion som vuxen.

Fortsatt forskning kan bl a klarlägga om det även finns ett samband mellan passiv rökning i barndomen och att faktiskt drabbas av akut hjärt-kärlsjukdom.

Länk till studien i tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology