Passiv rökning och rökfria miljöer

Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. De personer som finns där blir passiva rökare. Passiv rökning är farlig. Den som andas in andras tobaksrök utsätts för samma typer av hälsorisker som rökaren själv, fast oftast på en lägre nivå. Det innebär exempelvis att även passiv rökning kan bidra till luftvägsbesvär, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Tobaksrök kan vara lika hälsofarlig ute i fria luften som inomhus – allt beror på koncentrationen av farliga partiklar och hur lång tid man utsätts.

År 2005 införde Sverige rökfria serveringar, med undantaget att man får inrätta särskilda rökrum. I december 2018 antogs en ny tobakslag som utökar rökförbudet till att gälla vissa allmänna platser utomhus: bland annat uteserveringar, entréer till rökfria lokaler, kollektivtrafikens områden utomhus, inhägnade platser för idrott och lek.

Sedan införandet av rökfria serveringar har rökningen och den passiva rökningen minskat kraftigt. Men fortfarande utsätts många människor för passiv rökning. I Statens folkhälsoinstituts folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2005 svarade 21 procent av vuxna svenskar att de brukade utsättas för andras tobaksrök. 2014 var siffran 15 procent. Det är ett framsteg, men samtidigt långt ifrån tobakskonventionens mål att alla ska skyddas mot passiv rökning.

Barn är särskilt känsliga för skador av tobaksrök i omgivningen. Enligt Socialstyrelsens statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor levde år 2017 elva procent av barnen på åtta månader med någon som rökte i hemmet.

Nya lagar om rökfria miljöer har visat sig ge snabbt positiv effekt på folkhälsan. Det finns starka bevis för det i många länder där sådana lagar införts:

Snabbaste effekterna gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Inläggning på sjukhus på grund av hjärtinfarkt hade exempelvis efter ett år med den nya lagen minskat med i genomsnitt 17 procent i Italien, Irland, Frankrike, Kanada, Skottland, England och Argentina.

Sjukhusvården på grund av astma minskar också. I Skottland hade barnastma minskat med 13 procent ett år efter det att ett rökförbud på serveringar infördes.

Läs fler exempel på tobakspreventivt arbete i andra länder i Internationell Utblick.

Trots att Sverige ratificerade tobakskonventionen år 2005 så lever man inte upp till dess riktlinjer inom en rad områden. Vad gäller artikel 8 om passiv rökning har Sverige kommit långt, och Tobaksfakta välkomnar den nya tobakslagen som antogs i slutet av 2018, som sannolikt kommer leda till en förbättring i statistiken över människor som utsätts för passiv rökning. Det här tycker Tobaksfakta att Sverige har kvar att göra:

1. Rökförbudet måste införas utan undantag. Detta innebär till exempel att avskaffa möjligheten att ha rökrum och rökbås på arbetsplatser, serveringar och i offentliga lokaler. Rökförbudet måste omfatta alla arbetsplatser, till exempel bostäder där andra har sin arbetsplats, som hemtjänst, lokalvård och hemsjukvård.
2. Kunskapsspridning om de allvarliga riskerna med passiv rökning måste öka och förbättras, då alltför många inte känner till dem. Det bidrar till att människor stöder och följer lagar om rökfria miljöer.
3. Tillsynsarbetet med att se till att lagarna som föreskriver rökfria miljöer följs bör effektiviseras.
4. Påföljden måste bli mer kännbar för de ansvariga för lokaler som ska vara rökfria som bryter mot rökförbudet.

Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. De personer som finns där och själva kanske aldrig rökt eller slutat röka blir passiva rökare. De drabbas av nikotinet och alla övriga kemikalier som den brinnande cigaretten producerar. Upprepad passiv rökning under en längre period utsätter de drabbade för samma typ av hälsorisker som rökaren, även om riskökningen är lägre.

Det finns ett användbart biologiskt mått på passiv rökning. Det heter kotinin och är en nedbrytningsprodukt av nikotinet. Kotinin kan spåras i kroppen upp till en vecka efter det att en icke rökare senast utsattes för tobaksrök.

• När en cigarett brinner sprider den cirka 7 000 kemiska ämnen. Ett 50-tal av dem är cancerframkallande eller misstänks framkalla cancer. Ett par av dem är totalförbjudna i svenska arbetsmiljöer av arbetarskyddsstyrelsen – utom när de produceras av cigarettrökare. Ämnena heter betanaftylamin och 4-aminodifenyl.

Den rök som går ut i omgivningen kallas sidorök. Den innehåller fler partiklar än den s k huvudrök som rökaren drar in. Mängden partiklar och nikotin är dubbelt så stor per volymenhet än den rökaren drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. Då sjunker temperaturen och förbränningen minskar. När rökaren suger in rök ökar draget, temperaturen stiger och förbränningen blir effektivare. Dessutom passerar röken ett filter.

Den passive rökaren får ändå i sig mindre kemikalier än rökaren tack vare att röken hinner spädas ut innan den når lungorna.

Ofrivilliga rökare kan snabbt själva konstatera att ögon och luftvägar irriteras av cigarettröken. Det är kroppens sätt att varna. Astmatiker får ofta andningssvårigheter. Under de senaste 10-15 åren har det kommit en rad forskningsrapporter som visar att passiv rökning orsakar ännu allvarligare hälsoeffekter.

• Risken för lungcancer ökar enligt ett flertal rapporter med cirka 30 procent för den icke rökare som lever länge tillsammans med en rökare. Man har nyligen också konstaterat ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Enligt Miljöhälsorapport 2001 från Socialstyrelsen orsakar passiv rökning drygt 1 000 hjärtinfarkter i Sverige varje år. Minst 500 av de drabbade dör. Senare uppskattningar refererade av Statens folkhälsoinstitut (2010), menar att antalet döda minskat till ca 200 per år. Orsaken skulle bl a vara införandet av rökfria serveringar och rökfrihet på arbetsplatser.

Barn med rökande föräldrar skadas ofta. Det starkaste sambandet – särskilt med mammans rökning – finns hos barn under två år. Astma och öroninflammationer är vanligare hos barn som tvingas leva med tobaksrök. Utvecklingen av barnens lungfunktion kan också hämmas. Svenska undersökningar visar att många astmasjuka barn har betydande mängder kotinin i kroppen. Att barn får i sig mer nikotin och andra gifter i röken än vuxna kan bero på att de rör sig mer och andas snabbare.

Sambandet upptäcktes 1950
Första gången som passiv rökning sattes i samband med astma hos barn var i USA 1950. En läkare behandlade ett astmasjukt barn en längre tid utan framgång. Plötsligt försvann astman. Längre fram återkom den lika plötsligt. När läkaren frågade ut mamman visade det sig att hon var storrökare, men att hon försökt sluta en tid. Det var under uppehållsperioden som barnet slapp sjukdomen. Nu vet man att 20-30 procent av barnastman orsakas av passiv rökning.

I början av 1980-talet kom flera studier om riskerna med passiv rökning. Den japanske forskaren Takesi Hirayama hade undersökt antalet dödsfall i lungcancer hos icke rökande kvinnor gifta med rökare och jämfört resultatet från en motsvarande undersökning bland rökfria par. Den studien visade att risken att dö i lungcancer var 40 procent högre hos kvinnorna som var gifta med rökande män.

Tobaksindustrin satsade väldiga belopp när den gick till motangrepp mot Hirayama i annonser över hela världen. Långsiktigt fick kampanjen den effekten att fler forskare började undersöka sambanden mellan passiv rökning och lungcancer – och även andra sjukdomar.

1986 publicerades två viktiga rapporter om dessa samband. En kom från the Surgeon General i USA (vice hälsominister och officiell talesman i hälsofrågor) och den andra från en expertkommitté inom Världshälsoorganisationen som utrett riskerna med passiv rökning. Båda slog fast att passiv rökning kan orsaka lungcancer och att barn till rökare har mer besvär och sjukdomar i andningsvägarna än barn till icke rökare.

I samma klass som asbest
1993 klassades tobaksrök av den amerikanska federala miljömyndigheten, EPA, som ett cancerframkallande ämne av kategori A, d v s i samma grupp som till exempel asbest. Resultaten från ett 30-tal epidemiologiska studier anses styrka EPAs klassificering.

4 000 passiva rökare beräknas dö i lungcancer i USA varje år medan 37 000 dör i hjärt-och kärlsjukdomar. I Sverige beräknas upp till 60 lungcancerfall om året bero på passiv rökning. En australisk studie visar hur blodkärlen påverkas negativt av passiv rök. Studien omfattade 78 friska icke rökande män i åldern 15 till 30 år och visade att artärernas elasticitet hade minskat hos dem som utsatts för passiv rök regelbundet i mer än tre år. Artärerna hos de rökfria kunde vidgas åtta procent jämfört med 3,2 procent hos de mest utsatta passiva rökarna.

Den minskade elasticiteten anges som ett tidigt tecken på kärlsjukdom. The New England Journal of Medicine rapporterade om studien i april 1996.

I augusti 1999 publicerade specialtidningen Tobacco Control, som ges ut av the British Medical Journal, en rapport om en studie som baseras på forskning i Nya Zeeland och som visar att riskerna för slaganfall (stroke) ökar hos passiva rökare med 88 procent bland män och 66 procent bland kvinnor. För rökarna själva ökar risken fyrfalt. Skillnaden i risk mellan rökare och icke-rökare blir tydligast när man jämför rökarna med icke-rökare som inte utsätts för passiv rökning. Studien pekar på att riskerna för skador på blodkärlen är större än cancerrisken vid passiv rökning.