Konventioner och överenskommelser
PUBLICERAT: 2023-12-01

I maj 2003 antog FN:s Världshälsoorganisation (WHO) enhälligt världens första hälsokonvention: Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Sverige ratificerade den 2005. Tobakskonventionen är ett internationellt juridiskt bindande avtal som fler än 180 länder förbundit sig att följa och arbeta med. Konventionen som innehåller 38 artiklar syftar till att skydda barn och vuxna mot att skadas och dö av tobaksbruk. Många av artiklarna tar upp åtgärder som länderna kommit överens om att göra, bland andra:

  • Se till att priserna på tobaksvaror höjs kontinuerligt.
  • Försvåra för tobaksindustrin att göra reklam för sina produkter. På sikt ska marknadsföring av tobak totalförbjudas.
  • Informera befolkningen om tobaksindustrins metoder för marknadsföring och för att försöka påverka ländernas folkhälsopolitik.
  • Informera om riskerna med tobak.
  • Bestämma vad tobaksvaror får innehålla och hur förpackningarna får se ut.
  • Hjälpa människor som vill sluta med tobak.
  • Stoppa smuggling och annan olaglig handel med tobak.
  • Hjälpa tobaksodlare att hitta andra grödor att odla.
  • Hindra försäljning av tobak till barn.
  • Hålla tobaksindustrin utanför folkhälsopolitiken.
  • Samarbeta med andra länder.

FAKTA

Tobakskontroll: Det vi vanligen kallar tobaksprevention – lagreglering, tillsyn och andra samhällsåtgärder för att minska tobaksbruket och den passiva rökningen.

Tobak: I tobakskonventionen innefattar begreppet all sorts tobak, alltså även sådan som man inte röker, exempelvis snus.

En internationell konvention är en juridiskt bindande överenskommelse mellan länder.

En ramkonvention är en typ av konvention där parterna är överens om ett bestämt mål samt om en ram för de insatser och strategier som ska genomföras för att nå målet.

När ett land ratificerat konventionen blir denett bindande avtal, vilket innebär att dess innehåll ska införas i den egna lagstiftningen.

Tobakskonventionen ska ses som en ram för ländernas genomförande av tobakförebyggande åtgärder på nationell, regional och internationell nivå i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket, exponeringen för tobaksrök och tobaksodlingens miljökonsekvenser.

Med tobakskonventionen har fokus flyttats från individens livsstil tillsamhällets ansvar. Den har förtydligat att tobak är en hälsopolitisk fråga och inte en individuell moralfråga. Tobakskonventionen har också riktat ett obarmhärtigt ljus på tobaksindustrins taktik för att få tobaksanvändningen i världen att fortsätta.

Ingen beslutsfattare kan längre behandla den tobaksrelaterade ohälsan och dödligheten som effekter av individens fria val. Tobaksfrågan handlar om politik, och lagstiftning och annan reglering är nödvändiga i folkhälsoarbetet mot tobak.

Hur implementeringen av konventionen utvecklas kan man följa via parternas rapportering till WHO. Parterna rapporterar vartannat år.

 

Läs vidare