Fakta

Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. De personer som finns där blir passiva rökare. Passiv rökning är farlig. Den som andas in andras tobaksrök utsätts för samma typer av hälsorisker som rökaren själv, fast oftast på en lägre nivå. Det innebär exempelvis att även passiv rökning kan bidra till luftvägsbesvär, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Tobaksrök kan vara lika hälsofarlig ute i fria luften som inomhus – allt beror på koncentrationen av farliga partiklar och hur lång tid man utsätts.

År 2005 införde Sverige rökfria serveringar, med undantaget att man får inrätta särskilda rökrum. I december 2018 antogs en ny tobakslag som utökar rökförbudet till att gälla vissa allmänna platser utomhus: bland annat uteserveringar, entréer till rökfria lokaler, kollektivtrafikens områden utomhus, inhägnade platser för idrott och lek.

Sedan införandet av rökfria serveringar har rökningen och den passiva rökningen minskat kraftigt. Men fortfarande utsätts många människor för passiv rökning. I Statens folkhälsoinstituts folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2005 svarade 21 procent av vuxna svenskar att de brukade utsättas för andras tobaksrök. 2014 var siffran 15 procent. Det är ett framsteg, men samtidigt långt ifrån tobakskonventionens mål att alla ska skyddas mot passiv rökning.

Barn är särskilt känsliga för skador av tobaksrök i omgivningen. Enligt Socialstyrelsens statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor levde år 2017 elva procent av barnen på åtta månader med någon som rökte i hemmet.