Tobaksodlingens långsiktiga miljöpåverkan svår att överblicka

Tobaksindustrin står för 0,37 procent av världens klimatpåverkan. Det är nästan dubbelt så mycket som hela Sveriges påverkan, som är 0,2 procent.

–I Sverige arbetar vi hårt för att få ner våra utsläpp och det är bra, men man skulle genast få dubbelt så hög effekt om man tog bort tobaksindustrin globalt, säger Niclas Malmberg, vetenskapsjournalist, som för VISIR:s räkning skrivit en forskningssammanställning om tobaksindustrins miljöpåverkan.

Han var en av föreläsarna vid Tobaksfri duos nätverksträff i början av februari.

Att lyfta blicken från den enskilda brukarens hälsa till miljö är viktigt för att få ett bredare perspektiv och genomskåda hur tobaksbolagen säljer in nya produkter när de förstår att rökningen håller på och fasas ut i stora delar av världen, menar Niclas Malmberg.

–Tobaksindustrins miljöpåverkan är lika stor oavsett hur tobaken används i slutändan, säger han.

Yta motsvarande 17 Gotland

Odlingen av tobak har stor negativ miljöpåverkan: tobak är en både vatten- och näringskrävande växt; odlingsmetoderna bidrar till erosion och ökenspridning; jorden utarmas snabbt, vilket innebär att ny mark måste brytas, vilket i sin tur tillsammans med all ved som används för att torka bladen leder till skogsskövling.

Kommersiell tobaksodling sker i stor skala i cirka 125 länder, de flesta av dem är låg- eller medelinkomstländer. 90 procent av tobaksodlingen äger rum i Kina, Brasilien och Indien, enligt WHO.

Tobaksindustrin använder cirka 5,3 miljoner hektar mark globalt för odling, ved till torkning och industriprocesser, enligt Niclas Malmberg, vilket är en yta motsvarande 17 gånger Gotland.

I sju av de 25 tobaksodlande länderna med störst produktion råder livsmedelsbrist. Mark, som skulle kunna användas för att odla livsmedel på, används alltså för odling av tobak, en produkt som WHO anser bör elimineras om FN:s hållbarhetsmål ska nås.

–Malawi är det land i världen som har störst tobaksproduktion per odlingsbar yta, och där var det för några år sedan en hungersnöd som drabbade miljontals människor, säger Niclas Malmberg.

–Tobaksbolagen säger ofta att de bidrar till arbetstillfällen och möjlighet till inkomst, men alternativet till att odla tobak är inte arbetslöshet, utan att odla andra grödor. En rapport från Världsbanken visar att tobaksodlare i Indonesien, som bytte från tobak till livsmedel, fick 30 procent högre skörd, kunde arbeta mindre och fick en bättre arbetsmiljö, eftersom de inte utsattes för skadliga bekämpningsmedel, berättar Niclas Malmberg.

Förstör jordbruksmark

Tobaksodling försämrar också möjligheten att odla på intilliggande ytor. I Sri Lanka försämrades spannmålsproduktionen i det omgivande landskapet med 30 procent efter några års tobaksodling, berättar Niclas Malmberg.

Tobak odlas på ett sådant sätt att marken blir sårbar för vind och regn, den brukbara jorden förs bort och ökenspridning följer i dess spår. Ökenspridning från odling av tobak har observerats i många länder, till exempel Jordanien, Indien, Kuba och Brasilien.

Tobaksplantan behöver också mycket vatten, särskilt i början, och i områden där det inte regnar sjunker grundvattennivån.

Ytterligare en faktor i utarmningen av jorden är att tobaksplantan är mycket näringskrävande. Den behöver mer av kalium, kväve och fosfor än till exempel kaffe- och majsplantor.

–Framför allt är det en jätteskillnad när det gäller kväve. I all odling måste man tillföra näringsämnen för att kunna fortsätta odla jorden, men när det gäller kväve skiljer det mer än en faktor tio mellan tobak och grödor som kaffe och majs. Det vill säga att den utarmning av kväve, som de senare orsakat efter tio år, tar bara ett år för tobak. Resultatet är att tobaksodlare ständigt måste bryta ny mark för att kunna fortsätta odla tobak, säger Niclas Malmberg.

I Tanzania, till exempel, kan bara 25 procent av jorden användas för att odla tobak ytterligare ett år, 69 procent av odlingarna kräver ny jungfrulig mark varje år, enligt WHO.

Bidrar till avskogning

Skog binder koldioxid och skogsavverkning är en av de största orsakerna tlll koldioxidutsläpp som ökar den globala uppvärmningen. Detta gör att skogsområdena blir allt torrare och skogsbränderna fler och intensivare, vilket också frigör koldioxid till atmosfären.

Uppskattningsvis 1,5 miljarder hektar skogar, främst tropiska, har försvunnit globalt sedan 1970-talet. Förutom att avskogning bidrar till utsläpp av växthusgaser bidrar den också till förlust av biologisk mångfald.

Tobaksindustrin orsakar avskogning bland annat genom de arealer som tobaken odlas på och genom att odlingsmarken utarmas, så att ständigt ny mark måste tas i anspråk.

Tobaksindustrin står för 1,7 procent av avskogningen i världen men det är stor skillnad i olika områden. Mest påverkar den de tobaksproducerande länderna i Afrika, i Malawi står den till exempel för 70 procent.

I Kina, som har en ökande andel rökare, står tobaksindustrin för 18 procent av avskogningen.

Avskogningsprocesser står för 20 procent av klimatförändringarna, vilket innebär att enbart tobaksindustrins avskogningseffekter står för 0,34 procent av mänsklighetens klimatpåverkan.

Avskogning innebär också att många arter utrotas. Enligt FN är förlusten av biologisk mångfald ett lika stort problem som klimatförändringarna, vilket kan få stora konsekvenser för hela ekosystem och livet på jorden.

Ohållbara odlingsmetoder

Växelbruk används sällan vid odling av tobak, vilket leder till att odlingarna blir sårbara för skadeinsekter och sjukdomar. Odling av tobaksplantor kräver därför stora mängder kemikalier, till exempel bekämpningsmedel och medel som reglerar tillväxt, för att kontrollera skadedjur eller sjukdomsutbrott.

I låg- och medelinkomstländer sprids dessa medel vanligtvis med handverktyg eller ryggsäckssprutor utan användning av nödvändig skyddsutrustning, vilket gör att arbetarna riskerar att exponeras för kemikalierna.

Det är tobaksbolagen som bestämmer vilka bekämpningsmedel och hur mycket som ska användas. Niclas Malmberg nämner glyfosat, som är på väg att bli förbjudet i EU och DDT, som har varit förbjudet i Sverige närmare 50 år.

Enligt Niclas Malmberg går det inte att odla tobak ekologiskt.

–Nikotin är ett så starkt gift och kan i sig själv användas som bekämpningsmedel, säger han.

Bekämpningsmedel är till för att döda ogräs och insekter som man inte vill ha, men medlen ackumuleras i näringskedjan, och bidrar därigenom till minskad biologisk mångfald.

Människor utsätts också för hälsorisker orsakade av kemiska föroreningar. I Bangladesh förorenade till exempel kemikalier, som användes för att kontrollera ett ogräs i tobaksfält, vattendrag och förgiftade fisk.

Indirekt subvention till tobaksindustrin

Tobaksodlingen orsakar alltså enorma skador på miljön och de långsiktiga effekterna på ekosystemen är svåra att överblicka. De kostnader för miljön och för människors hälsa som tobaksindustrin orsakar belastar skattebetalarna.

”Genom att utelämna eller minimera dessa verkliga kostnader kan tobaksföretag effektivt flytta sitt ansvar till skattebetalaren och därmed få en dold subvention”, skriver dåvarande chefen för Tobakskonventionens sekretariat Vera Luiza da Costa e Silva i förordet till WHO:s rapport Tobacco and its environmental impact: an overview, som kom 2017.