Tankesmedjan förtydligar

Vi tar inte emot några pengar från läkemedelsföretag och har heller inget samarbete med sådana företag. De personer som arbetar för Tankesmedjan Tobaksfakta uppbär inga ersättningar från läkemedelsindustrin.

Vi grundar vårt arbete helt på den internationella Tobakskonventionen, som Sverige och 173 andra länder anslutit sig till. Den är inriktad på att minska skadorna av tobaksbruk på nuvarande och kommande generationer. Ett centralt mål i Tobakskonventionen är att minska allt tobaksbruk – det gäller såväl den dödliga rökningen som snusandet, som även det är hälsoskadligt, om än i mindre grad än rökningen. Snustillverkare är en del av tobaksindustrin och kan inte särbehandlas om man menar allvar med Tobakskonventionen. I denna framhålls särskilt den fundamentala motsättningen mellan tobaksindustrins vinstintressen och folkhälsans intressen. Länderna har enats om att inte stimulera eller stödja tobaksindustrin.

Att alla som vill och behöver ska ha tillgång till stöd för att sluta med tobak är en av många viktiga punkter i konventionen. Tankesmedjan Tobaksfakta engagerar sig dock inte i att rekommendera specifika metoder för tobaksavvänjning. Vår utgångspunkt är att evidensbaserade metoder ska användas och att de få som inte klarar att sluta utan läkemedel ska ha tillgång till godkända, rekommenderade läkemedel för tobaksavvänjning. Snus är inget rökavvänjningsmedel utan en hälsovådlig tobaksprodukt. För en enskild person som blir rökfri genom att gå över till snus är detta givetvis vanligen en hälsomässig fördel. Ur ett brett folkhälsoperspektiv är det däremot kontraproduktivt att främja ett tobaksbruk för att minska ett annat. Istället ska strävandena vara inriktade på att minska det totala tobaksbruket med hjälp av de bevisat effektiva tobakspolitiska verktyg som finns i Tobakskonventionen.

Samtidigt vill vi ta tillfället i akt att framhålla att den svenska regeringens bidrag till det tobaksförebyggande arbetet är en 5000-del av samhällets kostnader för cigarettrökningen. Vi väntar på att regering och riksdag ska inse sitt åtagande och börja investera på allvar i ett långsiktigt förebyggande arbete.