– Tandläkare och tandhygienister behöver bättre redskap i arbetet med att få patienter att sluta röka och snusa, säger Gunilla Klingberg, förbundets ordförande.

Tandläkare och tandhygienister tar alltid eller för det mesta upp patientens tobaksvanor till diskussion, informerar om tobakens risker och om vinster av att sluta. Man journalför också tobaksbruk och följer upp vid återbesök. Färre har dock för vana att ge patienten skriftlig information om tobaksbruk eller att rekommendera nikotinläkemedel.

Undersökningen visar att det finns hinder i det tobaksförebyggande arbetet. Framför allt saknar tandvårdspersonalen redskap för att hjälpa sina patienter att sluta röka eller använda snus. Bara 20-30 % har tillgång till stöd för att arbeta med tobaksprevention. Man saknar manualer och mallar och har dålig kunskap om både metoder och om samhällets stöd för tobaksavvänjning. Tre av tio tandläkare och tandhygienister upplever avsaknaden av en remissinstans som ett hinder.

– Utan kunskap om vilka möjligheter för tobaksavvänjning som finns och vart patienten kan vända sig blir det svårt för tandvårdspersonal att lyckas med uppgiften, säger Gunilla Klingberg.

Man saknar också informationsmaterial att dela ut till patienterna. Mer än en femtedel av tandvårdspersonalen ser bristen på informationsmaterial som ett problem i det tobaksförebyggande arbetet. Det är en utmaning för berörda myndigheter och organisationer som har ett informationsuppdrag inom området.

Sveriges Tandläkarförbund stödjer regeringens målsättning att öka tandvårdens förutsättningar att arbeta med tobaksprevention. Förbundet ser mycket positivt på att Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla och pröva en metod för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samtal om tobak.

– Samtidigt anser vi att ansvariga myndigheter bör förse tandvården med ytterligare redskap i kampen mot tobak t ex informationsmaterial och kunskap om remissinstanser som tandvården kan hänvisa till för tobaksavvänjning.