Rökning orsakar elva procent av cancerfallen i Sverige

Rapporten är den första som har undersökt hur många av cancerfallen i Sverige som kan kopplas till levnadsvanor. Enligt rapporten, Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?, fick 55 783 personer ett cancerbesked år 2018. 15 500 av dem, 28 procent, var relaterade till någon av följande sju påverkbara riskfaktorer: rökning, solvanor, kostvanor, övervikt och fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet. Drygt 30 olika cancerdiagnoser är kopplade till dessa påverkbara faktorer. Som en jämförelse kunde 42 procent av alla nyupptäckta cancerfall i USA år 2014 och 31 procent av cancerfallen i Storbritannien år 2015 förklaras med påverkbara riskfaktorer.

–Det som sticker ut är att det är så många, cirka 15000 cancerbesked, som har koppling till levnadsvanor. Det en hög andel, men det positiva i det är ju att det är faktorer som det går att göra något åt, säger Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden.

Miljöfaktorer är inte med i studien.

–Vi ville komma åt det som går att påverka, vilket är svårt med faktorer som arbetsmiljö eller yttre miljö, förklarar hon.

Syftet med studien är att få fram ett underlag att presentera för beslutsfattare.

–Vi vill främst använda studien i vårt intressepolitiska arbete, för att få beslutsfattare både på regional och nationell nivå att besluta om aktiva folkhälsoåtgärder, säger hon.

Bland de åtgärderna som Cancerfonden arbetar för är skatt på sockersötade drycker, en timme rörelse i skolan utöver den schemalagda idrotten och en nationell handlingsplan för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor.

“Sambandet övervikt och cancer mindre väl känt”

Cancerfonden lyfter särskilt upp ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma, samt brist på fysisk aktivitet i studien. Tillsammans står de riskfaktorerna för åtta procent av cancerfallen. Rökning och solning ensamma är förknippade med fler cancerdiagnoser, elva respektive sju procent. De riskfaktorerna är inte nedtonade i Cancerfondens arbete, enligt Elizabeth Johansson.

–Nej, vi har verkligen inte tonat ned dem, men de riskfaktorerna är välkända i befolkningen. De övriga sambanden är inte lika väl kända, och vi ser att övervikten fortsätter att öka medan rökningen går ned. Andelen med övervikt och fetma har fördubblats sedan 1980-talet, säger hon.

Fler män än kvinnor får cancerbesked kopplat till rökning

En betydligt högre andel kvinnor än män får cancer till följd av övervikt och fetma, infektioner, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet. 31 procent av cancerfallen hos kvinnor kan relateras till de sju påverkbara riskfaktorerna som har analyserats, medan motsvarande siffra för män är 25 procent. Detta beror på att det finns flera samband mellan riskfaktorerna och gynekologiska cancerformer och bröstcancer. Enligt Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten, kan till exempel 15 procent av bröstcancerfallen kopplas till alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, övervikt och fetma.

Andelen dagligrökare i rapporten var 14 procent bland kvinnorna och 11 procent bland männen. 18 procent av kvinnorna var före detta rökare och 19 procent av männen. Sju procent av både kvinnor och män var utsatta för passiv rökning. Siffrorna är hämtade från Nationella folkhälsoenkäten år 2008 och Nationella miljöhälsoenkäten år 2007.

Trots att andelen kvinnor i materialet som var dagligrökarna var högre än andelen män så var rökning, liksom solvanor och kostvanor, oftare en bidragande orsak till cancer hos män än hos kvinnor.

– En betydligt högre andel män än kvinnor har rökt tidigare decennier och att det är det som fortfarande avspeglar sig i statistiken där man ser att fler män än kvinnor får rökrelaterad cancer, säger Elizabeth Johansson.

Rökning ökar risken för fler än tio olika cancerformer, varav de vanligaste är lungcancer och cancer i struphuvud eller stämband. Risken för att få lungcancer är mer än tjugo gånger så stor hos rökare som hos icke-rökare och mer än fem gånger så stor hos före detta rökare. Stora riskökningar med koppling till rökning ses också för cancer i läpp, munhåla, svalg, näshåla, matstrupe och urinblåsa.

Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer, som inte finns med i de 30 cancerdiagnoserna.

– För mannens vanligaste cancerform, prostatacancer, finns ännu inte tillräckligt starka vetenskapliga bevis för kopplingen till exakta levnadsvanor. Men vi vet att det spelar roll för uppkomsten av prostatacancer var mannen är född, uppväxt och lever, säger Elizabeth Johansson.

Hudcancer som inte är malignt melanom finns inte heller med i rapportens resultat.

–Det beror på att vi valde att rapportera på samma sätt som jämförbara studier från USA och Storbritannien. Det finns tre sorters hudcancer, varav malignt melanom är den mest dödliga med ungefär 500 dödsfall i Sverige per år. Basalcellscancer är också en hudcancer, men även om det är mellan 35000 och 40000 personer som får den hudcancerformen varje år så bildar den inga metastaser och det är inte säkerställt att någon har avlidit av den, säger Elizabeth Johansson.

Risk för underrapportering av data

Det svenska datamaterialet bygger på självrapporterade levnadsvanor, vilket gör att det är mycket möjligt att det finns en underrapportering av rökning, alkohol, övervikt och fetma, samt en överrapportering av fysisk aktivitet, enligt rapporten. Det skulle kunna innebära en underskattning av andelen cancerfall som orsakas av påverkbara riskfaktorer.