Hem / Människorättsjuristen Parul Sharma: ”Tobaksindustrin är en industri bortom räddning”
Parul Sharma är ordförande för svenska Amnesty sedan 2020, och var ordförande för regeringens delegation för FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. Foto: Mattias Bardå
Tobaksindustrin går i rak kollision med minst hälften av FN:s utvecklingsmål inom såväl social som miljömässig hållbarhet och i leverantörsleden växer skuldslaveri och barnarbete. Det säger människorättsjuristen Parul Sharma med över 20 år erfarenhet av att möta människor som far illa i produktionen.
Parul Sharma är starkt kritisk till att den svenska regeringen väljer att stötta snusindustrins framfart i resten av världen med sina handelsresor, i stället för att värna om människor och miljön.
Som juridisk rådgivare hjälper Parul Sharma olika företag och organisationer att bli mer hållbara, både socialt och miljömässigt. Hon kontrollerar leverantörskedjor i hela världen, men de senaste fem åren främst i Pakistan, Indien och Bangladesh, och hon arbetar aktivt mot nutida slaveri. Hon är en stark och orädd företrädare för de människor som arbetar i produktionen i länder där god arbetsmiljö, rättvisa villkor och miljöhänsyn ännu inte har fått fäste.
I sina föreläsningar lyfter hon ofta tobaksindustrin som ett exempel på en klassisk målkonflikt mellan hållbar utveckling och vinstintressen.
–De sex största tobaksbolagen plockar ut 550 miljarder pund i vinst på sin försäljning. Det är inte lite pengar i en bransch där skuldslaveri och barnarbete växer, säger hon.
Hon vill sprida information om alla negativa konsekvenser som tobaksindustrin för med sig, dess påverkan på människors hälsa och liv och dess enorma miljöpåverkan med avskogning, utarmning av jordar och biologisk mångfald.
–Tobaken dödar nästan tio miljoner människor varje år och miljontals barn arbetar under slavliknande förhållanden. Det här är ingen bransch som går att mitigera, där man kan prata om att minska risker. Hur man än vänder och vrider på det blir det bara fel, säger hon.
Det hon pratar om är förhållandevis okänt för många, och det hon säger har effekt.
–Jag har sedan 2015 hållit över 100 fördrag med tobaken som centrum för hur en klassisk målkonflikt som rör både människa och miljö ser ut. Efter varje föredrag har folk hört av sig och skrivit till mig och berättat att de har slutat snusa, pratat med sina barn om tobak eller kontaktat barnens lärare om att de vill föreläsa om det jag berättade. Det jag pratar om ger ringar på vattnet och det ger en styrka att få någon att agera här hemma för folk långt borta, säger hon.
Den svenska regeringen framhåller gärna att Sverige är ett föregångsland när det gäller hållbar utveckling, men den bilden är inte förankrad i verkligheten anser Parul Sharma. Hon är starkt kritisk mot att den svenska regeringen marknadsför snusindustrin genom sina handelsdelegationer ute i världen, något som Tobaksfakta har skrivit om tidigare.
–Hur kan Sverige åka ut på handelsdelegationer med Swedish Match, och säga att snus är ett ”ofarligt” alternativ till cigaretter, när tobaken produceras i länder med stora jämlikhetsutmaningar och där skuldslaveriet växer? Hur kan vi fortfarande tillåta att en sådan skadlig industri får fortsätta? Om regeringen menar allvar med att Sverige ska gå i bräschen för hållbar utveckling kan man inte stötta en bransch som krockar med över hälften av FN:s utvecklingsmål.
Hon har med egna ögon sett vilka exploaterande och hälsofarliga arbetsförhållanden som finns inom tobaksodling och vidareförädling av tobak. Enligt henne är tobaksindustrins leverantörsled i princip livsfarlig för människorna som arbetar där.
–När jag granskar jordbruks- och plantagekedjor stöter jag alltid på människor som antingen har arbetat inom tobaksindustrin eller gör det just nu i tobaksodling och tobaksförädling. En väldigt stor del av nutida slavar återfinns i tobaksindustrin, säger hon.
Hon berättar om tobaksodlaren Rahim i Bangladesh, som år 2000 pantsatte sin jordbruksplätt för att kunna bekosta vård för sitt barn. Eftersom han var analfabet satte han sitt fingeravtryck på ett blankt papper, och blev på så sätt satt i en långt större skuld än de pengar han behövde för vården. Han blev skuldslav.
–Jag mötte honom år 2005. Om jag skulle återvända till honom idag, om han fortfarande lever, tvivlar jag på att han är fri från skulden, säger hon.
Eftersom tobaksodlare har så dåliga villkor tvingas ofta hela familjen att delta i arbetet, även små barn. Rahim hade förlorat en dotter i sjukdom som troligen orsakades av arbetet med tobaksbladen. Nikotinet i bladen går igenom huden om det är fuktigt, och orsaker gröna tobakssjukan, som är särskilt allvarlig för barn.
–Ofta är det tyvärr så att det inte bara bönderna själva, utan hela familjer, som drivs in i den här typen av jordbruksarbete. Även barn i lågstadieåldern arbetar på fälten. Arbetena i odlingsprocessen är oerhört skadliga, säger hon.
Tobaksproducenterna framställer gärna vissa tobaksprodukter, som till exempel snuset, som mindre skadligt än cigaretter.
–Swedish Match har lanserat snuset som det hälsosammare alternativet, snus dödar inte, enligt dem. Kanske snuset inte dödar slutkonsumenten, men den tobaken kan definitivt ha dödat producenten, småbrukarna ute på plantagen som säkerställer odlingen. Den prillan de stoppar i munnen kan mycket väl ha bearbetats av Rahim eller hans dotter som dog i förtid, säger hon.
Tobaksproduktionen påverkar alltså människors liv och hälsa, men den har också stor miljöpåverkan i alla led, något som är mindre känt.
–Tobak och nikotin är oerhört farligt för människan, men vi behöver också prata mer om hur tobaken förorenar vatten, mark och luft och naturen, och den utarmning av jorden som tobaken står för. Markerna blir i princip obrukbara efter det att man odlat tobak på dem. Tobaksproduktionen bidrar också till att 200 000 hektar skog avverkas varje år. Det här enormt stor miljöfråga, säger Parul Sharma.
En utmaning är att tobaksbolagen lyckas hålla sina produktionskedjor hemliga.
–Transparensen i leverantörsledet är väldigt låg. Om vi inte vet vilka tobaksfälten är så vet vi inte vilken miljö skadas och hur mycket, eller vilka anställningsformer plantagearbetarna har, säger hon.
Hon vill se folkbildningsinsatser kring hälsorisker, miljörisker, risker kring biologisk mångfald, och vinstintressen visavi hållbar utveckling. Det finns engagemang hos allmänheten, men också mycket okunskap.
–Vi behöver arbeta på att alltid ta upp tobaken som exempel när vi pratar om hållbar utveckling. Den omfattar så många aspekter när det gäller den här planeten och människans överlevnad.
Artikeln är tidigare publicerad 10 augusti 2022
Tobaksindustrin går helt mot majoriteten av FN:s globala hållbarhetsmål:
2024-11-20
Allt mer forskning visar att snus har negativa effekter på hälsan, till exempel gällande stora folksjukdomar som hjärt-och kärlproblem och...
2024-11-13
Philip Morris International (PMI) och British American Tobacco (BAT) har länge sponsrat Formel 1 och därigenom nått ut med sin...
2024-11-11
2023 gjorde Folkhälsomyndigheten en sammanställning om olika tobak- och nikotinprodukter och dess farlighet på regeringens uppdrag. Nu verkar en ny...
2024-11-04
En faktor som kan påverka ungas tobak/nikotin-vanor är föräldrarnas inställning. Under perioden 2016 – 2023 har andelen som tycker det...
2024-11-01
Frankrikes hälsominister meddelade i veckan att den franska regeringen siktar på att införa ett förbud inom de kommande veckorna. Hälsoministern säger...
2024-10-01
Danmark föreslår nu en lag som ska sätta en maxgräns för nikotinhalten i vitt snus på nio milligram per portion....
2024-09-23
Stanton Glantz är en pensionerad tobaksforskare vars artiklar vi ofta länkar till på Tobaksfakta. I en lång intervju på Youtube...
2024-09-11
Snusbolaget Norden riskerar att mista rätten att sälja brunt snus via e-handel. Tjänstemän på Stockholms stads tillståndsenhet anser inte att...
2024-08-22
Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, har för första gången delat ut sitt anti-pris Årets folkhälsoförgörare. Utmärkelsen går till artisten Fröken Snusk “för att...