Rökförbudet på krogen – en uppskattad 20:åring

Socialdemokrater, Vänsterpartiet och Miljöpartiet enades om att införa rökförbud på restauranger. Ett beslut som delade kroggästerna, skrev Aftonbladet då överenskommelsen gjordes. En del var glada att slippa röken, medan andra befarade att det skulle bli kaos när alla skulle ut och röka. Sedan skulle krogar få slå igen för att ingen längre ville gå ut, trodde motståndarna.

En av förespråkarna för rökfritt var Margaretha Haglund, då expert på Folkhälsoinstitutet, senare på Tobaksfakta. Hon befarade inte någon krogdöd, tvärtom.

– Rapporter från USA, Nya Zeeland och Australien säger att kroggästerna trivs bättre nu, sade hon till Aftonbladet 2003.

Hennes analys visade sig stämma. När förbudet infördes 1 juni 2005 blev det inte tomt på krogarna. Kritiken lade sig. Efter ett halvår med rökstopp ansåg 9 av 10 att förbudet var bra,  senare mätning visade också förbättrad hälsa skriver Hotellrevyn, Hotell- och restauranganställdas facktidning, i en tillbakablick.

Det var av arbetsmiljöskäl som förbudet infördes. Britt-Marie Larsson, Med dr, biolog och sakkunnig på Arbetsmiljöverket, säger till Tobaksfakta att hon inte känner till någon undersökning som specifikt har tittat på effekten av förbudet, men hon är övertygad om att det har haft stor betydelse för personalens hälsa.

– Det är ju allmänt känt att det är farligt med passiv rökning och att exponering kan leda till en lång rad sjukdomar såsom hjärtinfarkt, lungcancer, astma och luftvägsinfektioner. Därmed borde förbudet mot rökning på restauranger ha lett till en avsevärt förbättrad arbetsmiljö för restauranganställda när det gäller luftvägsexponering.