– Om en liknande fenomen uppträder hos människor, väcker det många viktiga frågor, säger forskaren Oliver Rando, professor i biokemi och molekylär farmakologi.

– Till exempel, om din far rökt, är du då mer eller mindre benägna att själv röka? Är du mer eller mindre känsliga för missbruk av droger?

Under det senaste decenniet har det forskningsområde som kallas epigenetik blivit allt mer intressant. Forskningen handlar om hur egenskaper kan föras vidare genom arv utan att själva arvsmassan, DNA, är inblandad. Exempelvis kan de miljöförhållanden en förälder lever under påverka sjukdomsrisk och andra faktorer i kommande generationer. Många av de epigenetiska studierna undersöker just hur den manliga förälderns miljö och levnadsvanor påverkar avkomman.

I den aktuella studien fick en grupp hanmöss tillgång till nikotin. Deras avkommor jämfördes med ungar till nikotinfria hanar. Resultatet visade bland annat att nikotinpappornas barn tålde högre halter av nikotin utan att ta skada (nikotin är som bekant ett dödligt gift). Överraskande nog var de även mer tåliga mot kokain. Sannolikt är dessa effekter resultatet av en förbättrad läkemedelsnedbrytning i levern.

Med tanke på människors tobaksanvändning, konstaterar Oliver Rando att ”det finns uppenbara skäl att vara intresserade av huruvida denna typ av effekt händer också i människan”.