Tobakens historia

När den italienske sjöfararen Kristofer Columbus kom till Västindien 1492 bjöds han på tobak av Arawak-indianer. De torkade och skar sönder tobaken innan de virade in den i majsblad för att röka den. Ett annat sätt att röka tobaken var att pressa in de sönderdelade bladen i ihåliga rör från naturen, t ex strån av vass eller rörsocker, en slags tidiga cigaretter.

Det vanligaste var säkert att röka tobaken i pipa. Det hade indianerna gjort långt innan Columbus kom. Mer än 1 000 år gamla pipor har hittats i Mississippidalen i USA. För indianerna var piprökning en viktig religiös ceremoni och fredssymbol.

Indianerna använde inte bara tobaken för rökning utan gjorde också snus. Munken Ramón Pane, som fanns med på Columbus amerikaresa på 1490-talet, fick se att indianernas präster genom ett rör drog upp tobakspulver i näsan.

Européer som bosatte sig i Västindien började odla tobak där. På 1600-talet startades tobaksodling i Brasilien och i de nordamerikanska kolonierna, först i Virginia, sedan i Maryland – båda i dag namn på tobakssorter – och därefter också i andra delar av nuvarande USA.

Tobaken passade bra för det så kallade merkantilistiska ekonomisk-politiska systemet. Det innebar att kolonierna odlade råvaran – tobaken – som sedan fraktades till hemlandet där den bearbetades.

Fransk ambassadör gav nikotinet sitt namn
På 1560-talet kom tobaken till Europa. En av de första som började odla tobak var den franske ambassadören i Lissabon, Jean Nicot. Han tog också tobaken till sitt hemland och lärde franska hovet att använda den.

Efter honom har tobaksväxten sitt vetenskapliga namn, nicotiana och det ämne som gör rökaren beroende kallas nikotin.

Det första kända tillfälle då tobak nämns i Sverige är i tullräkenskaper från år 1601. Den blev snabbt en stor importvara. Både i Sverige och andra länder lade staten höga tullar och skatter på tobaken. Sverige var ett av de första länder som införde monopol för tobakshandeln. Det skedde 1641.

I Sverige fick tobaksodlingen fart efter 1724 då ett kungligt påbud utfärdades om att alla städer skulle avsätta jord för detta ändamål. Målet var att importen av tobak skulle minskas.I Syd- och Mellansverige blev det mycket vanligt med odling av tobak och i mitten av 1700-talet var tobaken en av de viktigaste svenska industrigrenarna. På 1700-talet fanns omkring 80 tobaksfabriker och på 1800-talet hade de ökat till fler än 100. De tillverkade både röktobak och snus. Den sista svenska tobaksodlingen fanns i Skåne och lades ner 1964.

Européer lärde sig inte bara att odla tobak av indianerna utan också de olika sätten att bruka den. Indianernas vana att röka tobaken i pipa tog engelska resenärer med sig hem från Amerika. Engelsmännen spred den till andra europeiska länder liksom till Asien och Afrika.

Vanan att snusa spreds först i Frankrike men kom sedan också till andra länder i Centraleuropa. Till Sverige kom snuset från Nederländerna på 1630-talet. På 1700-talet var det mycket vanligt att både män och kvinnor i överklassen snusade. De använde nässnus, men i början av 1800-talet blev munsnus allt vanligare och det blev en mer folklig tobaksprodukt.

Cigaretten uppfanns i Spanien
Cigaretter liknande dem som förekommer i dag lär ha uppfunnits i Sevilla i Spanien på 1600-talet. Fattiga människor samlade ihop bortkastade rökverk, smulade sönder dem och virade in dem i papper för att kunna röka. De kallade dem cigarillos. Man tror att ordet kommer från mayaindianernas ord för rökning, sicar. I Sevilla startades den första kända mer fabriksmässiga tillverkningen av cigaretter; det var kvinnor som för hand rullade cigaretterna. På 1700-talet blev cigarettrökning populär i högre samhällsklasser och spreds även utanför Spanien.

I Ryssland spred sig cigaretten tidigt och via Finland kom den till Sverige, i början kallad papyross, en cigarett med munstycke. Brittiska soldater kom i kontakt med cigaretten under Krimkriget (1853-56) och förde den med sig hem till Storbritannien. Ungefär samtidigt blev cigaretter vanliga i USA.

Maskiner möjliggjorde massproduktion
Cigaretterna tillverkades fortfarande i mitten av 1800-talet för hand. En van kvinna klarade att göra fyra cigaretter per minut. Men många rökare rullade själva sina cigaretter. I slutet av 1870-talet uppfanns cigarettmaskinen i USA. Då blev det möjligt med en mer storskalig tillverkning. Det ledde till ett genombrott för cigaretten. Samtidigt minskade cigarr- och piprökning.

I Sverige var Rettigs fabrik i Gävle först med att köpa en cigarettmaskin. Det var år 1904. Maskinen tillverkade 200 000 cigaretter per dag. Efter första världskriget blev cigarettrökning allt vanligare. Men sedan många forskningsrapporter visat hur skadlig tobaken är för hälsan började antalet rökare minska på 1970-talet.