Elever på skolor med låg socioekonomisk sammansättning använder oftare tobak

Skolornas socioekonomiska status samvarierar med elevernas användning av alkohol, narkotika och tobak. Det visar CAN:s senaste rapport Jämlika vanor? – Skolans socioekonomiska sammansättning och skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak i årskurs 9.

Rapportens syfte var att undersöka hur niondeklassares konsumtion av alkohol, narkotika och tobak har utvecklats över tid på skolor med olika socioekonomisk sammansättning. Ett annat syfte var att undersöka om det finns skillnader i konsumtionen mellan eleverna och om eventuella skillnader har ökat eller minskat under perioden 2006–2019.

Med hög socioekonomisk sammansättning avses skolor som har högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning och med låg socioekonomisk sammansättning de skolor med lägst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Rökningen har minskat

Både rökning och snusning har minskat kraftigt i båda grupperna under perioden, men både rökning och snusning var vanligare bland elever på skolor med låg socioekonomisk sammansättning än på skolor med hög socioekonomisk sammansättning.

Det är mindre vanligt att ha rökt någon gång bland elever på skolor med hög socioekonomisk sammansättning än bland elever på skolor med låg. Skillnaderna mellan grupperna är ännu större när det gäller den frekventa rökningen. Risken att röka frekvent är i genomsnitt 27 procent lägre bland elever på skolor med hög socioekonomisk sammansättning jämfört med elever på skolor med låg dito, och skillnaden har dessutom ökat över tid.

När det gäller snusning har andelen som har snusat någon gång och andelen som har gjort det frekvent minskat signifikant i båda grupperna under perioden.

Skillnaderna har ökat

Analyserna i CAN-undersökningen visar att skillnaderna i tobaksbruk hade ökat under den undersökta tidsperioden. Ojämlikheten har därmed ökat eftersom elever på skolor med låg socioekonomisk sammansättning har legat på högre nivåer under hela perioden och dessutom har nedgången varit mindre i den gruppen.

Det är tydligt att just rökning är vanligare bland elever på skolor med låg socioekonomisk sammansättning och att skillnaderna i frekvent användning har ökat över tid. ”Det är problematiskt eftersom rökningen orsakar stora hälsoproblem hos befolkningen. Beräkningar som gjorts visar att tobaksrökningen står för omkring åtta procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, vilket är mer än för alkohol och narkotika tillsammans”, skriver utredarna.

Skolsegregationen har ökat

Att rökning är vanligare i grupper med låg socioekonomisk status syns även i den vuxna befolkningen. I en annan undersökning från CAN framgår det att det är nio gånger så vanligt att lågutbildade kvinnor är cigarettberoende jämfört med högutbildade. Risken att ungdomar börjar röka är betydligt högre om minst en förälder röker. Om båda föräldrarna gör det är risken särskilt hög.

Skolverket har visat på att det finns en ökad skolsegregation och att skillnaderna mellan skolornas socioekonomiska sammansättning har ökat sedan slutet av 90-talet. Resultaten i den här rapporten pekar på att skolans socioekonomiska sammansättning hänger samman med elevernas användning av alkohol, narkotika och tobak, enligt utredarna.

”Det är viktigt att komma ihåg att resultaten i den här rapporten inte kan användas för att dra slutsatser om orsaken till att vi ser skillnader mellan grupperna. Men även om vi inte kan uttala oss om vad skillnaderna beror på, visar resultaten på att den ökade skolsegregationen i vissa fall samvarierar med ökande skillnader i alkohol- och tobaksvanorna”, skriver de.