Den samlade årliga samhällskostnaden är, lågt räknat, 30 miljarder kronor.

En av de effektivaste åtgärderna för att minska tobaksbruket och förbättra folkhälsan är att öka priset på tobaken genom att höja skatterna. Det är ett faktum som Världshälsoorganisationen, WHO, slagit fast och som de flesta regeringar i världen är medvetna om.

Trots all den kunskap som finns om denna verklighet återkommer företrädare för tobaksbranschen med alarmerande varningar varje gång en regering föreslår höjd tobaksskatt. Det varnas för inkomstbortfall för staten, ökad smuggling och illegal handel. Små butikers existens utmålas som starkt hotade på grund av försäljning av illegala cigaretter.

Det senaste exemplet på den taktiken är en artikel i Dagens Nyheter den 25 september med rubriken ”Höjd skatt på tobak hotar ge staten lägre intäkter.”

Där varnar Tobaksleverantörsföreningens vd för ökad illegal handel om tobaksskatten höjs i den omfattning som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna föreslog i motioner i anslutning till vårbudgeten och kan tänkas återkomma med i regeringsställning.

Alliansregeringen föreslog i vårbudgeten t o m något högre skatt på snus än vad oppositionspartierna gjorde med deras förslag om en höjning med åtta procent av punktskatten för såväl snus som cigaretter.

– Erfarenheterna av skattehöjningar på tobaksprodukter visar att en tioprocentig höjning i genomsnitt minskar konsumtionen med 3-5 procent, säger tobaksexperten Paul Nordgren, Tobaksfakta. Vid varje prisökning är det en grupp rökare som försöker sluta röka eller åtminstone röker mindre.

Den viktigaste, och betydligt större, effekten gäller dock ungdomar som är mer priskänsliga än vuxna, bl a för att de inte är beroende och som tack vare prishöjningen inte rekryteras som nya tobaksbrukare.

– De konsumenter som är dagligrökare är förhållandevis okänsliga för prisökningar på grund av sitt beroende. Detta försvårar snabba förändringar av konsumtionsmönstret. Tobaksskatten förblir därför en stabil inkomstkälla som till och med ökar statens inkomster, trots att konsumtionen samtidigt minskar.

Effekten av en höjning är därför ökade resurser för statskassan och för samhället i dess helhet tack vare förbättrad folkhälsa. Syftet med tobaksskatten är numera till stor del att minska rökningen, från att tidigare setts som en ren inkomstkälla.

– Vårt mål är att uppnå ett tobaksfritt samhälle till 2025 med en andel rökare på högst fem procent. Det betyder inkomstbortfall för staten, men resurserna finns kvar ute i samhället. Om intäkterna av tobaksskatten minskar kan befintliga resurser flyttas över till staten med hjälp av andra skatter.

Dessutom minskar kostnaderna för bl a vård av sjukdomar som orsakats av tobak.

Punktskatten på tobak beräknas för 2014 ge staten intäkter på drygt elva miljarder kronor.