Tonåringar och unga vuxna är en grupp som fortfarande röker relativt mycket. De senaste svenska siffrorna visar att 30 procent av män och kvinnor i åldrarna 16-29 år i vårt land röker varje dag eller då och då. Även i USA röker omkring en tredjedel i dessa åldrar.

Hjärnans utveckling fortsätter i de övre tonåren och upp till cirka 25 års ålder. Det gör det extra viktigt att studera faktorer som kan påverka hjärnan under denna känsliga period. Tidigare forskning har påvisat samband mellan rökvanor och hjärnförändringar hos vuxna, men detta är första gången som liknande studier görs hos unga rökare.

Forskarna vid University of Californa fokuserade på ett område i hjärnbarken (hjärnans yttersta lager) som heter insula. Denna del av hjärnbarken har många viktiga uppgifter. Insula tar bland annat emot signaler från hörselorganen och kroppens smärtreceptorer samt deltar i beslutsfattande. Det är välkänt att insula spelar en framträdande roll när det gäller tobaksberoende och andra beroendesjukdomar.

42 personer – 18 rökare och 24 rökfria – i åldrarna 16-22 år deltog i undersökningen. De intervjuades om sina rökvanor och deras hjärnor studerades med hjälp av magnetresonanskamera.

Rökarna i studien hade börjat röka i 15-årsåldern och rökte färre än sju cigaretter per dag. Trots att de alltså inte rökte lika mycket som många vuxna rökare och inte hade rökt så länge, såg forskarna ett klart samband mellan rökningen och hjärnans utseende. Ju mer exponerad personen varit för rökning (mätt i ”pack years”) desto tunnare var den högra delen av insula i personens hjärna. Motsvarande samband syntes när forskarna jämförde graden av tobaksberoende med insulas tjocklek – högt nikotinberoende var kopplat till tunnare insula.

– Det här är en liten studie och resultaten behöver bekräftas i ytterligare undersökningar, men våra resultat visar en tydlig effekt av rökning på hjärnstrukturen hos unga människor, säger professor Edythe London som ledde studien i ett pressmeddelande.

– Resultaten är oroväckande eftersom de tyder på att rökning under denna kritiska period ger neurobiologiska förändringar som kan orsaka tobaksberoende senare i livet.

Studien finansierades delvis av tobaksbolaget Philip Morris. Den har publicerats av tidskriften Neuropsychopharmacology.