Tobaksbruk ger pressad arbetsmiljö på landets lungkliniker

–Först och främst har vi ett stort antal patienter. Förutom att KOL och lungcancer ökar så har vi en åldrande befolkning och en riskfaktor när det gäller lungsjukdomar är ålder. Men tobaken påverkar inte bara lungklinikerna, utan hela sjukvården överfylls av människor som har skadat sig genom cigarettrökning, säger Stefan Barath, ordförande i Svensk Lungmedicinsk Förening.

De dominerande lungsjukdomarna KOL och lungcancer beror till övervägande del på tobaksrökning.

För att vården ska vara lika för alla i hela landet har man sedan något år infört standardiserade vårdförlopp för cancerutredningar. Det innebär att det mellan upptäckt och operation inte får gå mer än 40 dagar.

–Det är bra i sig, men man kan inte bortse ifrån att det blir en undanträngningseffekt, man hinner inte med övriga uppgifter för att cancerutredningarna blir nummer ett, berättar han.

Att rökningen minskar i Sverige påverkar inte omedelbart läget på lungklinikerna.
–Det gör det inte eftersom det under en minst 20-årsperiod efter det att man har slutat att röka finns en förhöjd risk för cancer. KOL-sjukdomen utvecklas också över tid.

Har det blivit värre över tid?
–Det har det absolut. KOL-sjukdomen och cancern ökar, samtidigt som våra specialister i lungmedicin minskar i antal, eftersom de också blir äldre.
Bristen på lungspecialister är alltså ytterligare en faktor som påverkar arbetsmiljön.

–Vi saknar 30 procent för att täcka det dagliga behovet, vilket leder till en pressad arbetssituation. Arbetsmiljön är bedrövlig, vi hinner inte med det förebyggande arbetet, säger han.

Till det förebyggande arbetet räknas opinionsbildande aktiviteter, som till exempel att informera allmänheten och andra om tobakens skadeverkningar.

Inför Tobaksfria dagen har föreningen bland annat skickat debattartiklar till olika tidningar.

–Läkartidningen tar in en artikel och en annan artikel kommer förhoppningsvis i Sydsvenskan.  Verksamhetschefer på klinikerna i landet har också skickat brev till riksdagsledamöter från den egena regionen med information om hur situationen ser ut för patienter och personal. Tyvärr har några kliniker inte ansett sig hinna skicka ett sådant brev – men hinner man inte med det förebyggande arbetet som gör morgondagen lite lättare så är det i sig också ett tecken på den pressade arbetssituationen, säger Stefan Barath.

Även om dagligrökningen i Sverige minskar är utvecklingen inte problemfri.

–Vi ser till exempel allt fler patienter på mottagningarna som har sitt ursprung i länder där många fler röker och där man inte har samma syn på tobak som i Sverige.

Stefan Barath är missnöjd med insatserna för att nå målet Tobacco Endgame – Rökrfritt Sverige 2025, vilket innebär att mindre än fem procent av befolkningen ska vara dagligrökare om sex år.

–Regeringen har tagit beslut om målet Rökfritt Sverige 2025, men vi ser väldigt lite verkstad för att uppnå det målet. Politikerna måste lyssna till forskare och sjukvården snarare än på tobaksindustrin – och reglera produkterna skarpare. De stora tobaksdrakarna skapar nya nikotinister, bland annat genom e-cigaretter med smaker och design som attraherar ungdomar. Den delen av marknaden är otillräckligt reglerad. E-cigaretter borde regleras som vanliga cigaretter, åtminstone tills vi har kunskap om deras långtidseffekter och om risken att användarna övergår till vanliga cigaretter, säger han.