Professionella tobaksavvänjare har stor betydelse för tobaksstopp 

Jesper Hellberg arbetar på tobakspreventiva mottagningen på Universitetet i Örebro. Han är hälsoutvecklare, och jobbar på heltid med att hjälpa patienter att bli fria från nikotinberoende. Han är expert på tobaksavvänjning, och utbildar också tobaksavvänjare och studenter på universitetet.

Några minuter innan vår intervju skickar Jesper ett mail om att han blir några minuter sen. Han har fått ett viktigt telefonsamtal.

– Det var en av mina patienter som ringde och bad om stöd att låta bli att gå och köpa cigaretter, förklarar han när intervjun börjar.

Telefonsamtalet visar hur viktigt det kan vara att ha någon som stöttar för att man ska klara av att bli fri från nikotinberoende. Det kan handla om både rökning och snusning, men fortfarande är det mest rökare som kommer till Jesper.

Många av de patienter som kommer till Jesper har upprepade gånger fått rådet att sluta från till exempel personal på vårdcentralen, men de har inte erbjudits någon professionell hjälp.

Vårdpersonalen har istället försökt uppmuntra till tobaksstopp på egen hand, med motivationen att patienten skulle må bättre om hen slutade.

– Det är så mycket fokus på varför man ska sluta, men har man rökt eller snusat i många år vet man inte hur det är att vara tobakfri och då kan man inte veta hur det kommer att kännas. Det förstår man först efter man slutat.

Många av de som kommer till Jesper tror inte att de kan klara av att sluta och därför är en av hans viktigaste uppgifter att hjälpa patienter att stärka motivationen. Han förklarar sin syn på motivation med hjälp av en metafor.

– Om du ska köra vasaloppet och står på startlinjen med dåliga skidor, är otränad och har sovit dåligt på natten kommer troligen inte motivationen att vara så hög eftersom du har dåliga förutsättningar att klara av att genomföra loppet.

Men, menar Jesper, om man istället har tränat med en personlig tränare, har vallade skidor och är mentalt förberedd kommer du att vara mycket mer motiverad.

– Det är precis samma sak med tobak. Genom att patienterna får kunskap om hur beroende fungerar och hjälp att ta fram en praktisk plan för hur tobaksstoppet konkret ska gå till – steg för steg – blir de mer förberedda och då ökar motivationen.

Mottagliga för hjälp

Men egentligen börjar behandlingen redan innan första mötet, genom kallelsebrevet. I det står det ”Vi jobbar inte med pekpinnar”.

– Hur man pratar med patienterna är otroligt viktigt. Det funkar inte att vara moraliserande, betonar Jesper.

Han berättar om att en del patienter som kommer till honom har blivit utskällda av vårdpersonal för att de inte slutat med tobak.

– När de förstår att vi har ett icke-dömande perspektiv sjunker axlarna ned och då blir de också mer mottagliga för att komma till oss och ta emot hjälp. Det ska kännas kravlöst att träffa en tobaksavvänjare.

Att den hjälp Jesper och andra tobaksavvänjare ger verkligen har effekt när det gäller rökning visar statistiken. Av de som fått enkla råd från sjuksköterska på vårdcentral inför rökstopp är ungefär 3–6 procent rökfria ett år senare. Av de som genom hela processen fått kvalificerad rådgivning och konkret stöd av en tobaksavvänjare är 30 procent rökfria efter ett år.

En kvinna som lyckats sluta med hjälp av Jesper sa efter behandlingen att ”skillnaden var en lösning”. Kvinnan hade flera gånger fått rådet av olika läkare att sluta röka. Vid ett besök på akuten var det slutligen en läkare som inte bara gav rådet att sluta, utan också remitterade kvinnan till tobakspreventiva mottagningen på sjukhuset.

– Det visar tydligt vad det här handlar om, att man behöver sträcka ut handen och erbjuda hjälp. Många som kommer till mig säger de inte vetat om att den här hjälpen fanns.

Beteendeförändringar och medicinering

Behandlingen som tobaksavvänjare ger vilar på två ben: beteendeförändringar (vanor) och läkemedelsbehandling. Planen för behandlingen görs utifrån tre faser:

• Förberedelsefas (1–2 veckor)
• Aktiv stoppfas (1–4 veckor)
• Vidmakthållandefas (resten av livet)

Jesper fungerar som patientens guide genom hela behandlingen, som pågår i mellan två och fyra månader beroende på behov. Under hela den tiden tar patienten själv alla beslut, men Jesper finns där för att bolla, visa nya infallsvinklar och ge praktiskt stöd. En ny infallsvinkel är för många kunskapen om nikotin.

– Det är viktigt att prata om nikotinet eftersom det är få som vet hur det fungerar. Jag berättar att man blir stressad och oroad av att röka eller snusa och att upplevelsen av lugn handlar om att man stillar sin nikotinabstinens.

Under förberedelsefasen registrerar patienten själv sina tobaksvanor under två dagar. Det blir som en kartläggning av vilka situationer som man röker eller snusar och vilka begär och känslor som är kopplade till bruket. Det finns många olika vanor kopplade till tobaksbruk. Pausen på jobbet är en vanlig sådan, eller att man vill trycka undan jobbiga känslor eller belöna sig när man till exempel städat klart. Det finns också så kallade mekaniska vanor, som att man tar en cigarett så fort man vaknat på morgonen, eller att man alltid har dosan i höger bakficka.

– När man gjort kartläggningen börjar man bryta de vanor man har. Man försöker hitta något som funkar. Röker man på balkongen går man ut på gatan. Har man snusdosan i höger bakficka börjar man lägga dosan i innerfickan på jackan istället.

Det andra benet, läkemedelsbehandling, är ofta lika viktigt för patienten. Många av de som kommer till Jesper har tidigare försökt sluta själva, men gjort det antingen utan hjälp av nikotinläkemedel, eller haft för låg dos.

– Nikotinläkemedel är väldigt bra, men de är felanvända. Det är vanligt att man inte har någon plan för hur de ska användas eller har fått hjälp att ta rätt dos.

En viktig anledning till att använda läkemedel är att man genom medicinering minskar abstinensen, vilket gör det lättare att bryta gamla vanor och skapa nya.

– Man kan ha det jobbigt trots läkemedel, men utan blir det ännu jobbigare. Det finns de som slutar utan läkemedel, men för de flesta av de jag träffar är det inte realistiskt att göra det.

Nikotin för att reglera känslor

Många av de som kommer till Jesper och vill sluta röka har det jobbigare i livet än befolkningen generellt. Det är få som har högre utbildning, många har utländsk bakgrund och det är vanligt med psykisk ohälsa, eller annan ohälsa.

En del av patienterna Jesper träffar har haft tidigare missbruk, och det är vanligt att de säger att det är svårare att sluta med cigaretter än andra droger. En anledning är att cigaretter är lagligt, att man kan köpa det överallt och vilken tid på dygnet som helst, men det är också för att rökningen är det som kommit först.

– Därefter kom alkoholen, och sen det andra. Det innebär att det är rökningen som från början hjälpt en att reglera sina känslor. Rökning påverkar inte sinnet på samma sätt som andra droger, men den är insnärjd i ens vanor och sätt att hantera livet.

Just möjligheten att kunna reglera sina känslor är en stor del av tobaksbruket. Man hanterar glädje, lycka, stress, oro, ilska genom nikotinet.

– Om du reglerat dina känslor med hjälp av nikotin sen du var ung så vet du inte hur du ska göra om du inte har det. När man slutar behöver man därför lära sig nya sätt att hantera sina känslor, till exempel vid konflikter. Första gången är det svårt, men när man märker att man klarar det känns det bra.

Jesper menar att man har lurats att tro att man behöver nikotinet för att fungera i olika situationer eller hantera problem.

– Men det är ingen som föds med behovet att ta nikotin, det är ett skapat beroende. Det finns väldigt mycket myter om att man blir lugnare och får mindre oro av nikotin, men det är tvärtom. Genom att sluta minskar oro och ångest. Jag har till och med patienter som genom att sluta röka har kunnat sluta med sin ångestmedicin.

Ett rökstopp kan också öppna dörrar för att jobba med sig själv i terapi, eftersom man blir mer mottaglig när man inte har nikotin som stör känslolivet. Ett ytterligare positiv effekt som Jesper ser är att självförtroendet ökar när man klarar av att sluta, speciellt om man tidigare inte trott att det skulle vara möjligt.

Fler tobaksavvänjare behövs

Det finns alltså många vinster med ett rökstopp, för såväl individen som samhället. Till exempel skulle det bli mindre tryck på vården om fler fick adekvat hjälp att sluta. Jesper önskar att vårdpersonal i högre utsträckning fick möjlighet att dedikerat arbeta med tobaksavvänjning, så att fler patienter kunde få rätt stöd.

– Man kan inte bara ha det som arbetsuppgift 5–10 procent av sin arbetstid. Då är det svårt att bli bra på det. När man jobbar på heltid med det blir man bättre och tryggare i sin roll och då kan man hjälpa bättre.

För att regioner ska bli mer motiverade att avsätta medel till tobaksavvänjning behöver man se vinsterna, både nu och framåt. Enligt Jesper finns det på många håll förståelse för hur viktigt det att få stöd för att klara av att bli fri från ett nikotinberoende, men han vill framhålla att det inte räcker med att patienten tar kontakt eller är motiverade. Som vårdgivare måste man hjälpa patienterna till rätt stöd. Men för att kunna göra det måste man som vårdgivare veta var det finns.

– I regioner som inte har samma hjälp som vi vill man som läkare kanske inte prata om det, eftersom man inte vet var man ska skicka patienten.

Jesper avslutar intervjun med att framhålla tandvårdens betydelse.

– Tandvård är mina favoriter. Där får vi dem som är friska och unga, så det är det bästa för att förebygga. Men återigen, för att kunna göra det behöver man veta var man ska skicka folk.