Tobaksfakta har ställt sex frågor till Hanna Eriksson, departementssekreterare på Socialdepartementet, om att Sverige ska ratificera Världshälsoorganisationen WHO:s protokoll om eliminering av illegal handel med tobaksprodukter.

När kommer Sverige att göra detta?

–Exakt tidpunkt för ratificering är i dagsläget inte klart. När riksdagen fattade beslut om Ny lag om tobak och liknande produkter i december godkände den att regeringen ratificerar WHO:s protokoll om eliminering av illegal handel med tobaksvaror, det så kallade smugglingsprotokollet. Den dåvarande regeringen bedömde att det inte krävs några andra författningsändringar än de som görs kring EU-reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning av tobaksvaror för att genomföra protokollet i svensk rätt. Reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning träder i kraft den 20 maj 2019 och Sverige kommer därmed att kunna ratificera protokollet.

Hur går ratificeringen till?

–Regeringsformen styr hur internationella överenskommelser får ingås och det finns särskilda rutiner som utrikesdepartementet tagit fram för hur det går till. Riksdagen godkände som sagt ratificeringen i samband med den nya tobakslagen i december. Beslut om ratifikation kan sedan fattas av regeringen.

Vad kommer ratificeringen att leda till?

– Genom att ratificera protokollet ställer sig Sverige bakom och bidrar till arbetet med att minska den illegala handeln med tobaksprodukter. För närvarande pågår det ett intensivt arbete i hela EU för att genomföra reglerna i EU:s tobaksproduktdirektiv om spårbarhet och säkerhetsmärkning av tobaksvaror. Systemet har utarbetats för att EU och dess medlemsstater ska uppfylla WHO:s smugglingsprotokoll. Tanken med det EU-gemensamma spårbarhetssystemet är att införa kontrollfunktioner för att förhindra illegal handel med tobaksvaror.

Vad innebär det att Sverige nu ratificerar?

–Att regeringen ratificerar en internationell överenskommelse, som protokollet är, innebär att Sverige förbinder sig att följa det som framgår av överenskommelsen.

Hur kommer Sverige att arbeta vidare med tobaksprevention?

–Riksdagen beslutade den nya lagen om tobak och liknande produkter den 12 december 2018. Lagen kommer till största delen att träda i kraft den 1 juli 2019 och till dess måste anpassningar till de nya regleringarna göras. Målet att minska allt tobaksbruk har antagits av riksdagen och fastställts i ANDT-strategin för 2016–2020. Där finns även målet om att nå ett rökfritt Sverige till år 2025. De nya regleringarna i lagen om tobak och liknande produkter var ett centralt steg i arbetet mot ett rökfritt Sverige och nu när de träder i kraft är det viktigt att de också genomförs. Tillsynsmyndigheterna har en betydelsefull roll i det arbetet.

Finns det planer på att gå vidare med andra åtgärder som finns i Tobakskonventionen?

–Vilka övriga tobakspreventiva åtgärder som kan bli aktuella får vi återkomma om när den nya regeringen tagit ställning till det.

Fotnot: Propositionens fulla namn är 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och Lag om tobak och liknande produkter har nummer 2018:2088

 


Fakta: Globalt spårbarhetssystem

Den viktigaste åtgärden i Världshälsoorganisationen WHO:s protokoll för eliminering av illegal handel med tobaksprodukter, det så kallade smugglingsprotokollet, är upprättandet av ett globalt spårbarhetssystem för tobaksprodukter.

Från september 2023 ska de länder som har ratificerat protokollet ha infört ett system för spårningskontroll.

Inom EU kommer ett system för spårbarhet av tobaksprodukter, som bygger på protokollet, att träda i kraft redan i maj 2019.

Systemet för spårbarhet av tobaksprodukter ska tala om var produkterna är tillverkade, när de tillverkades, vart de ska och hur de rör sig vidare i leverantörskedjan. Märkningen ska bestå av koder och märken som inte kan förstöras, kopieras eller ändras. Det blir dessutom tillståndsplikt i varje led i handeln. Register med fakta om transportvägarna ska upprättas och det ska införas regler om förhandskontroll för tillverkare och försäljning på internet, skattefri försäljning och frizoner.

Protokollet stöder också internationellt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter.

De länder som har ratificerat protokollet ska också etablera ett nationellt spårbarhetssystem, kopplat mot det globala.

Ett internationellt avtal blir inte juridiskt bindande förrän Sverige har skickat ett så kallat ratifikationsinstrument till FN-kontoret i New York där det förklaras när och hur Sverige ska fullgöra de olika åtaganden som finns i protokollet.

Läs vidare