Enligt nya siffror från Hjärt-Lungfonden lider över en halv miljon svenskar av KOL och åtta av tio har ännu inte fått en diagnos. Rökning är den största riskfaktorn för KOL och rökstopp är det ensa sättet att effektivt hejda sjukdomsutvecklingen.

KOL utvecklas ofta smygande. Lungfunktionen försämras allt mer och i senare stadier leder KOL till kraftigt försämrad ork och livskvalitet. Man får allt svårare att andas och att syresätta kroppen tillräckligt.

Som om detta inte vore nog, visar den nya studien att sjukdomen dessutom gör personen extra känslig för de skadliga effekterna av nedsmutsad luft. Finns det avgaspartiklar, tobaksrök och/eller andra föroreningar i luften så får den KOL-drabbade i sig mer än andra av föroreningarna och kan därmed skadas mer.

Huvudförklaringen till det ökade intaget av luftföroreningar är att den KOL-drabbade måste andas in mer luft för att klara kroppens syretillförsel.

– Det ökade andningsbehovet blir en ond cirkel, säger Jakob Löndahl, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och den som lett studien.

Även förträngningar och flödesändringar i själva lungan leder till ett förändrat upptag av luftburna partiklar.

I studien fick KOL-patienter och en grupp friska andas in partiklar från en dieseldriven lastbilsmotor. Till sin hjälp har Jakob Löndahl haft en ny mätmetod som utvecklats vid LTH de senaste åren. Mängden partiklar som fastnat i lungan mättes sedan genom att jämföra halterna i in- och utandningsluften. Partiklar som inte blir utandade har fastnat i andningssystemet.

Undersökningen gjordes på sotpartiklar, men resultaten gäller också för andra typer av partiklar av samma storlek, bl.a. partiklarna i tobaksrök.

– Man kan dra slutsatsen att personer med KOL är mer känsliga för passiv rökning, säger Jakob Löndahl.

Nu utvecklar han en diagnosmetod för KOL. Detta arbete görs tillsammans med professor Per Wollmer vid avdelningen för klinisk fysiologi och nuklearmedicin.

Länk till sammanfattning av artikeln i Particle and Fibre Toxicology