Konventioner och överenskommelser

I maj 2003 antog FN:s Världshälsoorganisation (WHO) enhälligt världens första hälsokonvention: Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Sverige ratificerade den 2005. Tobakskonventionen är ett internationellt juridiskt bindande avtal som fler än 180 länder förbundit sig att följa och arbeta med. Konventionen som innehåller 38 artiklar syftar till att skydda barn och vuxna mot att skadas och dö av tobaksbruk. Många av artiklarna tar upp åtgärder som länderna kommit överens om att göra, bland andra:

• Se till att priserna på tobaksvaror höjs kontinuerligt.
• Försvåra för tobaksindustrin att göra reklam för sina produkter. På sikt ska marknadsföring av tobak totalförbjudas.
• Informera befolkningen om tobaksindustrins metoder för marknadsföring och för att försöka påverka ländernas folkhälsopolitik.
• Informera om riskerna med tobak.
• Bestämma vad tobaksvaror får innehålla och hur förpackningarna får se ut.
• Hjälpa människor som vill sluta med tobak.
• Stoppa smuggling och annan olaglig handel med tobak.
• Hjälpa tobaksodlare att hitta andra grödor att odla.
• Hindra försäljning av tobak till barn.
• Hålla tobaksindustrin utanför folkhälsopolitiken.
• Samarbeta med andra länder.

Tobakskonventionen ska ses som en ram för ländernas genomförande av tobakförebyggande åtgärder på nationell, regional och internationell nivå i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket, exponeringen för tobaksrök och tobaksodlingens miljökonsekvenser.

Med tobakskonventionen har fokus flyttats från individens livsstil tillsamhällets ansvar. Den har förtydligat att tobak är en hälsopolitisk fråga och inte en individuell moralfråga. Tobakskonventionen har också riktat ett obarmhärtigt ljus på tobaksindustrins taktik för att få tobaksanvändningen i världen att fortsätta.

Ingen beslutsfattare kan längre behandla den tobaksrelaterade ohälsan och dödligheten som effekter av individens fria val. Tobaksfrågan handlar om politik, och lagstiftning och annan reglering är nödvändiga i folkhälsoarbetet mot tobak.

Hur implementeringen av konventionen utvecklas kan man följa via parternas rapportering till WHO. Parterna rapporterar vartannat år.

 

Världens ledare har enats om 17 globala mål för hållbar utveckling. Dessa handlar om att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen. Tobak och nikotin är ett av världens stora hållbarhetsproblem och motverkar majoriteten av målen.

Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för att skapa en hållbar utveckling som världen någonsin antagit. Utvecklingsagendan antogs i september 2015 av stats-och regeringschefer i alla FN:s medlemsländer.

Det innebär att världens ledare har lovat att uppnå de globala målen till år 2030. Alla länder har därmed tagit på sig ansvaret att skapa en mer rättvis, hållbar och bättre värld. Tobakens allvarliga konsekvenser för miljö och klimat utgör ett hinder för att världen ska kunna nå FN:s globala hållbarhetsmål till år 2030. Hela kedjan av tobak-och nikotinbruk, från odling till avfall, påverkar hållbarhetsutvecklingen negativt. Nedan kan du läsa mer:

Mål 1 Minskad fattigdom
Tobaksproduktion upprätthåller fattigdom för både individer och hela länder eftersom tobaksbolagen strävar efter att utnyttja så billig arbetskraft som möjligt. Den mesta produktionen sker i låg-och medellåginkomstländer i Afrika och Asien. Det är vanligt att bönder binder sig till ogynnsamma avtal vilket gör att de fastnar i en fattigdomsfälla.

Tobaksindustrin hämmar också hela länders ekonomiska tillväxt. I många länder, som har hög export av tobak, går vinsterna från odlingen inte till landet eller dess befolkning utan till tobaksbolagen. Det beror på att tobaksindustrin utnyttjar till exempel bristande lagstiftning, och försvårar omställning till odling av grödor som skulle gynna landet.

Tobaksbruk är vanligare bland personer med låga inkomster. Beroendet tar en procentuellt större andel hushållsbudgeten, vilket gör att fattiga familjer drabbas ekonomiskt hårdare av nikotinberoendet.

Mål 2 Minskad hunger
Världens tobaksodlingar tar upp mycket odlingsbar mark, där det istället skulle kunna odlas livsmedelsgrödor. Tobaksodling minskar också möjligheten att växla över till att odla andra grödor eftersom marken utarmas och förgiftas där man odlar tobak. Flera av de länder som producerar mest tobak i världen är också länder med stor matbrist. Tobaksodlingen hotar alltså fattiga länders matförsörjning. Genom att minska tobaksbruket skulle fler länder kunna öka möjligheten att befolkningen får tillräckligt mycket mat.

Mål 3 God hälsa
Globalt är tobak-och nikotinbruk den största orsaken till sjukdom- och dödsfall som skulle gå att förebygga. Upp emot 8 miljoner människor dör varje år på grund av rökning, och över en miljon av dessa dör till följd av passiv rökning. Hur stor andel sjukdomsfall som beror på annan nikotinanvändning är inte kartlagt eftersom det ännu inte gjorts tillräckligt mycket forskning på nya produkter. Däremot finns det evidens för att produkter med nikotin, som e-cigaretter, brunt och vitt snus, ökar risken för förkortad livslängd, att dö vid till exempel hjärtinfarkt, få diabetes typ 2 och fosterskador. Minskat tobaksbruk skulle alltså ha stor inverkan på folkhälsan globalt.

För hälsa gällande arbetare inom tobaksodling, se punkt 8.

Mål 4 God utbildning
Det är vanligt att barn i fattiga länder arbetar på tobaksodlingar vilket förhindrar skolgång och möjligheten att utbilda sig. Det beror att många bönder får så dålig ersättning från tobaksbolagen att de inte har ekonomisk möjlighet att anställa vuxna och istället tvingas använda barn som arbetskraft. Detta motverkar målet om god utbildning. Forskning visar att utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.

Läs mer om barnarbete här

Mål 5 Jämställdhet
Tobaksindustrin enda strävan är att så många som möjlighet ska använda deras produkter. Eftersom det generellt har varit fler män än kvinnor som konsumerar tobak- och nikotinprodukter, har tobaksindustrin i många år arbetat hårt för att locka kvinnor att bli konsumenter. Detta har gjorts genom att ta fram produkter, förpackningar och kampanjer som riktats speciellt mot målgruppen kvinnor.

Läs mer om tobaksindustrins rekrytering av kvinnor 

Mål 6 Rent vatten
Tobaksindustrin använder enorma mängder vatten i odling och produktion. Det är ett stort problem i områden med torka och vattenbrist. Enligt WHO är den totala vattenkonsumtionen för tobaksindustrins alla led cirka 22,2 miljoner kubikmeter per år. Det stora problemet är dock inte vattenvolymen i sig, utan att det handlar om uttag av grundvatten vilket successivt försämrar vattentillgången.

Nikotinet i tobaksplantan förgiftar också marker och vattendrag. Dessutom läcker kemikalier från bekämpningsmedel och gödningsmedel ut i jorden och förgiftar grundvattnet. Många av de kemikalier som används inom tobaksodlingen i fattiga länder är förbjudna i andra delar av världen, exempelvis inom EU.

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor
Arbetarna inom tobaksindustrin, speciellt inom tobaksodlingen, har ofta låga löner eller låg avkastning på försäljningen av tobaken. Inom tobaksodlingen och vidareförädlingen av tobak förekommer också exploaterande och hälsofarliga arbetsförhållanden. Användning av stora mängder av giftiga gödnings- och bekämpningsmedel ökar risken för ohälsa, liksom hantering av höga halter av nikotin. Nikotinet i bladen kan gå igenom huden om man exponeras för mycket, och orsakar den allvarliga sjukdomen gröna tobakssjukan, vilken är särskilt allvarlig för barn. Barnarbete på tobaksodlingarna förekommer i många fattiga länder, vilket minskar barns möjlighet att utbilda sig.

Läs mer om barnarbete på tobaksodlingar

Mål 9 Hållbar industri
En hållbar industri innebär fungerande och stabil infrastruktur.  För att möta framtida utmaningar som vi står inför behöver våra industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara. Såväl tobaksindustrins produkter som produktion är inkompatibla med denna strävan. Tobaksindustrin försöker med olika knep framstå som en hållbar industri, bland annat genom green washing. Det kan handla om elförsörjning, nedbrytbara förpackningar eller gröna transporter. Dock kvarstår faktum – bolagens produkter har så stor negativ påverkan på såväl miljo och klimat, som människor, att tobaksindustrin aldrig kan bli hållbar.

Läs om tobaksbolagens greenwashing

Mål 10 Minskad ojämlikhet
Medan rökningen minskar i den rika delen av världen, riktar tobaksbolagen in sig på att öka bruket i fattiga länder. Detta innebär en ökad risk för ojämlikhet i hälsa beroende på var man bor i världen. Att arbetsvillkoren för tobaksarbetare i fattiga länder är så dåliga bidrar också till ojämlikhet mellan länder. Att fler låginkomsttagare, samt människor i en pressad livssituation, har större risk att bli beroende av nikotin bidrar också till ojämlikhet.

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
Tobaksindustrins mål är att bibehålla och öka sina vinster. De marknadsför och säljer produkter som försämrar människors hälsa, och bidrar till sjukdom och för tidig död. Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser. Tobaksindustrins produktion och konsumtionen av produkterna går helt emot detta mål.

Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna
Tobaksodlingen förstör jordbruksmark och leder till avskogning. Torkning en av tobaken orsakar utsläpp av koldioxid och ytterligare skogsskövling. Produktionen orsakar stora mängder farligt avfall, och transporterna ytterligare klimatpåverkan. Rökningen i sig orsakar luftföroreningar. Genom att minska tobakskonsumtionen kan miljöpåverkan minskas och bidra till en hållbar planet.

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald
Tobaksindustrins utsläpp i mark och vattendrag samt avskogning bidrar till utarmning av den biologiska mångfalden. Odlingen av tobaken hotar också jordens ekosystem eftersom marken töms på näring och blir förgiftad av bekämpningsmedel. Genom att minska tobaksbruket kan vi minska påverkan på ekosystem och biologisk mångfald.

NCD betyder non-communicable diseases, det vill säga icke-smittsamma sjukdomar. Förändringar i livsstil, till exempel minskat tobak-och nikotinbruk, kan minska antalet människor som insjuknar i NCD-relaterad sjukdom.

 

Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver Icke smittsamma sjukdomar, non-communicable diseases (NCD) i fyra kategorier: hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar. Dessa svarar för majoriteten av alla förtida dödsfall i världen. Människor i alla åldersgrupper, regioner och länder drabbas av NCDs. Icke smittsamma sjukdomar dödar 41 miljoner människor varje år, vilket motsvarar 74% av alla dödsfall globalt. Av dessa står tobak för över 8 miljoner (inklusive effekterna för passiv rökning).

Modifierbara beteenden, såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och skadlig användning av alkohol, ökar alla risken för att drabbas. Att minska bördan av NCD kräver ett holistiskt tillvägagångssätt och att utjämna olikheter i hälsa. Viktigast av allt är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som kan minska riskerna med så mycket som 70%.

År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 med 17 globala mål för en hållbar utveckling. Delmål 3.4 innefattar insatser att minska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Europeiska kommissionen lanserade i december 2021 Healthier together – ett initiativ som täcker perioden 2022–2027, för att stödja EU-länderna i att identifiera och implementera effektiva policyer och åtgärder för att minska bördan av NCDs och förbättra medborgarnas hälsa.

I Sverige står icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av alla dödsfall. Det svenska NCD-nätverket mot icke smittsamma sjukdomar bildades 2011 i samband med FN:s högnivåmöte om prevention och kontroll av icke smittsamma sjukdomar. Nätverket består av 22 civilsamhällesorganisationer som vill påskynda arbetet för att nå uppsatta mål. I detta ingår framtagande av en svensk NCD strategi där riksdag och regering måste gå i täten.

Läs mer:

Noncommunicable diseases (who.int)

EU:s Hälsoprogram – EU4Health 2021–2027 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

| Svenska NCD-nätverket (ncdsverige.se)