Nikotinbruk leder till ojämlik folkhälsa

Det finns stora skillnader när det gäller nikotinberoende i samhället utifrån faktorer som kön, utbildning, härkomst och psykisk ohälsa. De som har det svårast i livet använder nikotinprodukter i högre grad än andra och drabbas också mer av negativa konsekvenser av sitt bruk än människor som mår bättre och har ork att göra mer hälsosamma val i sin vardag.

Fakta: faktorer som påverkar tobaksbruket

Psykisk ohälsa:

Att ha en psykisk diagnos är en riskfaktor för rökning. Till exempel röker 50 procent av de som har en klinisk depression, och 70 procent av de som har diagnosen schizofreni.

Bland unga finns det en tydlig koppling mellan psykosomatiska besvär och rökning, och särskilt bland flickor. I en studie av CAN uppgav 7 procent av flickorna utan psykisk ohälsa att de hade rökt det senaste året, medan 41 procent av flickorna med psykisk ohälsa hade gjort det.

Ytterligare en grupp som löper större risk att bruka tobak är människor som upplever mycket stress och press i livet överlag. När livet är tungt kan rökpausen kännas som den enda chansen till avkoppling och det försvårar chansen att bli rökfri.

Missbruk:

Personer med missbruk röker också i högre grad. 80 procent av de med opiatberoende (heroin m.m.) och 70 procent av de med alkoholberoende är rökare.

Var man är född:

I en enkät i Stockholm fann man att av män födda utanför Norden röker 16-19 procent jämfört med 7 procent av männen födda i Sverige. För kvinnor födda inom Europa, men utanför Norden, är mönstret detsamma. 17 procent röker, jämfört med 7 procent för de som är födda i Sverige. Rökningen hos utlandsfödda är en spegling i hur många som röker i deras hemländer.

Utbildning:

Samma enkät visade att 21 procent av män med kort utbildning rökte dagligen mot 6 procent bland universitetsutbildade och det är stora skillnader även när det gäller kvinnor.

Kvinnor drabbas hårdare än män:

Kvinnor drabbas hårdare av de negativa hälsoeffekterna kopplade till rökning än vad män gör, beroende på att kvinnors lungor är ca 20 procent mindre än mäns.

Kvinnor och män röker av olika anledningar Forskning visar att kvinnor och tjejer tenderar att röka som ett sätt att hantera negativa känslor, medan män och killar i större utsträckning röker för att intensifiera positiva känslor.

En text med mer genusperspektiv på tobaksbruk hittar du från den här sidan.

En längre version av den här texten hittar du här.

Genusperspektivet: kvinnor drabbas hårdare av tobaksbrukets konsekvenser

Globalt använder fortfarande uppskattningsvis fyra gånger fler män än kvinnor tobak. I många kulturer fyller tobak en traditionell funktion för män, och är djupt förankrad som en självklar del av mäns sociala relationer.

Men i takt med att normer kring kön luckras upp och kvinnors självständighet ökar, börjar allt fler kvinnor att röka. Generellt i den rika delen av världen röker numera ungefär lika många flickor som pojkar. I låg- och medelinkomstländer är trenden tydlig att allt fler flickor och kvinnor börjar röka.

Fakta

Människors beteenden uppstår inte i ett vakuum, utan är alltid relaterade till den omgivande kulturens normer och värderingar. Detta gäller förstås även tobaksbruk.

Att ha med sig perspektiv av både kön och genus är viktigt i det tobakspreventiva arbetet. Ett vanligt misstag är att många tänker att genus=kvinnor. Genusaspekten handlar om båda könens inlärda beteenden utifrån normer, könsroller och kultur.

Könsaspekten avser att tobaksanvändningens hälsoeffekter kan skilja sig åt mellan kvinnor och män – rent biologiskt.

 Kvinnor och män röker av olika anledningar

En undersökning i USA visade att flickor som röker i mycket högre utsträckning än pojkar levde med mental ohälsa eller våld inom familjen. Generellt är mental ohälsa starkt förknippad med rökning, och fler kvinnor än män lever med till exempel depression.

Forskning visar att kvinnor och tjejer tenderar att röka som ett sätt att hantera negativa känslor, medan män och killar i större utsträckning röker för att intensifiera positiva känslor.

Studier visar också att tjejer och kvinnor i större utstäckning än killar och män röker som ett sätt att kontollera sin vikt.

Kvinnor drabbas hårdare av tobakskonsumtionens sociala och ekonomiska konsekvenser

Tobaksbruket har enorma samhällskostnader. En stor andel av hälso- och sjukvårdens resurser går till tobaksrelaterade sjudomar, och studier har visat att det den prioriteringen ofta har fått ske på bekostnad av resurser till primärvårdsinsatser för kvinnor och barn.

Kvinnor har ofta lägre inkomster än män, och lägger dessutom mer av sin inkomst på barnen än vad män gör. I ett globalt perspektiv är det mest män som röker, och för familjer som lever i fattigdom kan det innebära att resurser som borde gå till mat och barnens skolgång, istället läggs på tobak.

I låginkomstländer lämnas många kvinnor och barn utblottade när deras män blivit sjuka till följd av rökning, och familjens inkomster tvingats gå till sjukvård, och i värsta fall när männen dött och lämnat familjen utan inkomst.

Vad borde göras?

Datainsamling i forskning kring tobaksbruk borde i större utsträckning samlas in baserat på kön och ålder. Då blir det möjligt att identifiera hur trender och hälsoeffekter skiljer sig åt mellan män och kvinnor och i olika åldrar.

Mer kvalitativ sociologisk forskning kring tobaksanvändande ur ett genusperspektiv skulle bidra till viktiga underlag för att anpassa nationella riktlinjer inom folkhälsopolitiken och det tobakspreventiva arbetet.

Källa: WHO

Artiklar

Behandling vid hjärtinfarkt fungerar sämre för snusare

Att snusare löper ökad risk att dö vid stroke och hjärtinfarkt är känt sen tidigare, men nu har forskare hittat...

Läs mer

Nikotin lindrar ångest och stress enligt reklamen – i själva verket kan nikotinet skapa mental ohälsa

Tobaksbolagen har i sin reklam genom tiderna kopplat ihop cigaretter med avslappning. Trots att nikotin i själva verket kan öka...

Läs mer

Rökande hushåll i Indonesien lägger 11 procent av inkomsterna på tobak

Enligt en ny rapport från Tobacconomics finns det minst en rökare i 63 procent av de indonesiska hushållen. I dessa...

Läs mer

Starkt önskemål att journalföra tobaksbruk

Att ha information om patienters tobaksbruk är viktigt för att kunna bedöma risker med behandlingar – men idag är det...

Läs mer

Rökare har sämre hjärtfunktion än ickerökare

Ju mer människor röker, desto sämre blir deras hjärtfunktion, enligt en dansk studie som nyligen presenterades vid European Society of...

Läs mer

Global Week for Action on NCDs – om kroniska förebyggbara sjukdomar

Första veckan i september är det ”Global Week for Action on NCDs”. Icke smittsamma sjukdomar (Noncommunicable diseases, NCDs) som hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes...

Läs mer

KOL är fortsatt ett stort hälsoproblem globalt

År 2019 stod lungsjukdomen KOL för 212 miljoner fall globalt och 3 miljoner dödsfall. Därmed är sjukdomen fortfarande ett stort...

Läs mer

Tobaksindustrins sekellånga marknadsföring mot kvinnor i ny rapport

I en ny rapport från Campaign for Tobacco-Free Kids beskrivs hur tobaksindustrin har utvecklat cigarettmärken och marknadsföring som speciellt riktat...

Läs mer

Färre har KOL men lika många dör som för tio år sedan

Nästan 3000 personer dör varje år av lungsjukdomen KOL i Sverige. Det är ungefär lika många som för tio år...

Läs mer
Visa fler

Prenumerera på vårt nyhetsbrev