Fler unga vejpar – svårt att upptäcka och förebygga

Christine Hummelblad och Håkan Fransson är drogförebyggare i fem kommuner i västra Sverige och gör drogvaneundersökningar för 16 kommuner.
I den senaste undersökningen ser de en fortsatt oroande ökning av bruket av e-cigaretter. Det ligger också i linje med det som CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, visat på.

I CAN:s senaste nationella skolundersökning uppgav 20 procent av eleverna i årskurs nio och 24 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet att de vejpat den senaste månaden. Året före var andelen endast kring fem procent. I de undersökningar som Christine Hummelblad och Håkan Fransson gjort lokalt i västra Sverige syns en liknande tendens. Det var när engångsvejps kom som trenden vände.

– Användningen var jättelåg 2021. De som använde e-cigaretter tidigare var oftast äldre. Då använde man påfyllningsbara behållare. Sedan kom engångspoddar/vejps och då fördubblades användningen, säger Håkan Fransson.

– Det som är särskilt oroande är att det går ner i åldrarna. Det finns elever på mellanstadiet som vejpar, säger Christine Hummelblad.

Populär försäljare påverkar

De västsvenska kommunernas resultat är internt material och kan inte lämnas ut, men de två drogförebyggarna berättar att det inte går att se något mönster när det gäller kommunerna där vejpandet ökar. Det hänger inte ihop med om det är en skola som har sociala problem, inte heller med hur mycket man satsar på tobaksförebyggande arbete. I många kommuner jobbar man aktivt med tobaksförebyggande arbete men har ändå problem med vejps.

– Det kan vara slumpen, att någon som är langare är en ”duktig försäljare”, en populär person som många vill köpa av, förklarar Håkan Fransson.

Att röka och dricka alkohol hänger ofta ihop med att ha ett så kallat normbrytande beteende i stort. När det gäller e-cigaretter ser det annorlunda ut. Det används i större utsträckning av annars skötsamma ungdomar. Det är också svårare för föräldrar att få vetskap om att ens barn använder det.

– Om ditt barn röker eller dricker så kan du som uppmärksam förälder upptäcka det. Men när det gäller e-cigaretter så är det väldigt svårt för föräldrarna att märka något. Det kan vara att det luktar godis när man kommer hem, men det är ju svårt att veta vad det beror på, säger Christine Hummelblad.

Det är inte heller så lätt att upptäcka i skolan.

– På vissa skolor kan brandlarmet utlösas om man vejpar, men så är det ju inte överallt, fortsätter Christine Hummelblad.

Att så unga barn som mellanstadieelever använder e-cigg är inte bara oroväckande med tanke på barnen själva. Det påverkar också attityder.

– Det kan leda till att de äldre barnen tycker att ”e-cigg är töntigt och för småungar” och då finns risk att de äldre istället börjar med vanliga cigaretter, säger Christine Hummelblad.

Håkan Fransson instämmer, han är rädd för att den positiva utvecklingen, med mindre tobaksbruk, ska vända.

– Vi har arbetat så väldigt länge med att fasa ut tobaken och det har gått åt rätt håll. Då är det en sån oerhörd fara om vi nu får en stor mängd nya nikotinister. Då är vi tillbaka där vi var för 30 – 40 år sedan.

Och det handlar inte bara om att få tillbaka ett tidigare läge. Sedan dess har andra drogers popularitet ökat. Det finns nu ett internationellt tryck att legalisera cannabis. Håkan Fransson säger att de som redan är nikotinister har en större risk att börja använda cannabis.

I CAN:s undersökning för hela befolkningen ser man att de som använder tobak och snus är mycket mer benägna att även använda narkotika. De två drogförebyggarna anser att hela samhället måste engagera sig för att förhindra utvecklingen mot mer tobak och även andra droger.

Jobba drogförebyggande

– Det är inte bara en fråga för skolan. Det angår föräldrar, fältare, ja alla.
Inte minst behövs politisk handling, anser Håkan Fransson.

– Det talas mycket nu om att arbeta brottsförebyggande, men man måste också arbeta drogförebyggande. Det tänket finns tyvärr inte i alla kommuner, säger Christine Hummelblad.

De två drogförebyggarna skulle också vilja att politiker på nationell nivå agerade.

– Det skulle behövas ett smakförbud på e-cigaretterna. Det var väldigt synd att det inte gick igenom när det var uppe i riksdagen, säger Håkan Fransson.