Göteborgs universitet har på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland tagit fram en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om hälsoeffekter av elektroniska cigaretter och nikotinsnus/vitt snus. Sammanställning har gjorts av docent Louise Adermark och Johanna Andersson. Louise Adermark har de senaste tio åren studerat hur nikotin och alkohol påverkar hjärnan, samt sambandet mellan nikotinbruk och psykisk ohälsa. Johanna Andersson är examinerad läkare och är doktorand vid sektionen för farmakologi, Göteborgs Universitet. Hon studerar främst kopplingen mellan nikotinanvändning, psykisk ohälsa och livsstilsfaktorer.

Deras sammanfattning visar att det finns kända hälsorisker men också att det kan finnas fler risker som man ännu inte känner till.

Sammanställningen visar bland annat:

 

Nikotin
Nikotinanvändning leder till högre puls och ett ökat blodtryck, och är associerat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Användare av vitt snus rapporterar i större utsträckning psykisk ohälsa och användning av andra beroendeframkallande substanser jämfört med nikotinfria individer. Användning av nikotinprodukter under graviditet kan vara fosterskadande och avråds helt. Höga doser av nikotin kan leda till förgiftning, och även om majoriteten av rapporterade fall är mindre allvarliga finns det flera exempel där nikotinförgiftning lett till döden.

E-cigaretter
E-cigarettens juice innehåller ämnen som är godkända för förtäring, men vid upphettning bildas giftiga föreningar varvid några är klassade som cancerogena. Hur mycket hälsovådliga ämnen som bildas beror på vilken typ av e-cigarett och e-juice som används. Smaksättningarna har i vissa fall visat sig vara cellskadliga och bidra till inflammation. Det finns fler än 15 000 olika smaksättningar, och många har inte studerats med avseende på säkerhet vid inandning. Sjukdomar och kroppsliga symtom som kopplats till e-cigarettanvändning är bland annat ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, påverkan på luftvägar och lungor samt försämrad munhälsa. De som vejpar rapporterar i högre grad symtom såsom feber, frossa och sjukdomskänsla, jämfört med individer som inte använder ecigaretter.

Nikotinssnus/vitt snus
Det finns i dagsläget mycket få studier som studerat effekterna av nikotinsnus. En hög andel användare rapporterar skador på munslemhinnan, och vissa smaksättningar kan ytterligare skada munnens celler. Risken för skador på munslemhinnan ökar vid hög nikotinhalt och högt pH-värde. Spår av cancerogena ämnen som finns i tobak har också återfunnits, trots att produkterna är tobaksfria.

Inte för rökavvänjning
Det finns i dagsläget inget vetenskapligt stöd för att e-cigaretter är effektiva vid rökavvänjning på populationsbasis, även om det kan underlätta för enskilda individer. Det finns  inga studier som utvärderat om nikotinpåsar kan öka chansen till rökfrihet. Risken med nikotinprodukter är att de snarare vidmakthåller beroendet än leder till nikotinfrihet. För att öka chansen till nikotinfrihet rekommenderas istället läkemedel framtagna och godkända för rökavvänjning.

Läs hela sammanställningen här

Läs vidare